Otrohet...

När jag var ute förra helgen (då jag träffade strippan) råkade jag se David & Jenny kyssas på dansgolvet. Den lilla haken är bara att Jenny har pojkvän, sedan fem år tillbaka... Jag frågade henne igår om jag sett rätt (pga mängden alkohol jag hade i omlopp den kvällen var jag inte helt hundra), vilket hon bekräftade att jag gjort. När Rob, Becky, Jörg & jag lämnade lägenheten vinkade Jenny & David av oss, de enda två kvarvarande... Till viss del förstår jag henne, David är supertrevlig & jättecharmig & hon har ett långdistansförhållande med Dan - de träffas bara en fyra, fem gånger per år. Men, vad jag inte kan begripa är att hon anser att de har ett monogamt förhållande & att hon inte tänker berätta något för honom. Jag kan förstå att man har känslor för någon som inte finns i ens omedelbara närhet & som man bara har möjlighet att se då & då, men varför hänga upp allt kring denna enda person som man de facto inte kan dela sin vardag med? Ar det då inte bättre att redan från början enas om att ha ett öppet-förhållande med inställningen att man har varandra & att man en dag kanske kan 'återförenas & bli ett (om det nu är det man eftersträvar)'?   

Kommentarer
Postat av: Maja

Jadu, man kan ju fundera vad de tänker på allihopa. Trodde inte det var en så vanlig företeelse förut, men det fanns tydligen. Lite vet man. ;)

Tungt det du skriver om...

2008-01-21 @ 09:13:46
URL: http://missmor.blogg.se
Postat av: Ida

Tungt & kansligt. Anser att alla naturligtvis har ratt att gora vad de sjalva finner bast. Vad jag daremot har svart att acceptera ar nar man ljuger & gar bakom ryggen pa en person som man har planerat att gifta sig & skaffa barn med...

2008-01-21 @ 19:44:16

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0