Snäsig.

Idag har jag inget tålamod med folk. Det händer ibland & jag vet inte riktigt vad som utlöser det... Det började så smått imorse när jag kokade te åt mig & Rob. Hade precis hällt upp det i våra koppar när han kom nedrusande för trappen & bad om ursäkt för att han inte hade tid att äta frukost med mig eftersom han var tvungen att kuta iväg till institutionen. Vanligtvis har vi som upplägg att den som vaknar först väcker den andre så att vi kan sitta ned tillsammans vid frukostbordet, något som han glömde bort imorse. Vanligtvis hade inte detta gjort något över huvud taget, men just imorse kändes det bara som ett svek. Superlöjligt, jag vet, men ändaå.. Efter det tillbringade jag 3 timmar med SEM:en (=total koncentration & utestängd omvärld), knatade sedan iväg & köpte lunch (nope, än har koreanskorna inte hajjat) & gick tillbaka till kontoret. Där jag möts av en överhypad Laura som helt har gått i spinn pga de literaturrecensioner vi måste skriva till vår kurs. Recensioner som ska lämnas in om typ två månader... Recensioner som ska vara i storleksordningen 20 sidor (dubbelt radavstånd), inklusive referenser... Orkade inte vara trevlig. Kände bara att om man inte fixar något så simpelt på denna nivån så ska man kanske ta & tänka över sitt val av karriär. & Laura bara 'To be honest, I have never really writen something like this before!'. Nähä, men hur svårt är det att sätta sig ned & läsa igenom en bunt recensioner då för att få grepp om det hela? Eller varför inte fråga Jean-Bernard vad han vill ha på onsdag? Varför stå & hyperventilera på vårt kontor över ett icke-problem? Usch, tycker inte om när jag blir så här trött & irriterad. Vill vara glad, bubblig & on top.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0