After that...

Efter att ha kollapsat att skratt & utmattning försåg Isobel (Pauls mamma) oss med te för att vi skulle återfå lite energi & sedan strosade hon & jag runt i trädgården & pratade om alla växter. Var så roligt & efter ca fem minuter förkunnade hon att jag bara var tvungen att ta med mig lite plantor hem. Sakt & gjort, Paul kommenderades iväg för att hämta en spade & sedan grävde vi upp allt som jag ville ha! Fyllde upp hela bilen med växter & jag var lycklig som ett barn på julafton! :) Dagen blev fullständig när Isobel förklarade att jag bara var tvungen att befria henne från alla körsbär som annars bara skulle falla i fåglarnas rov. Där & då, ballanserandes på en liten pall, alternerande ätandes & plockandes körsbär, var nog en av de lyckligaste ögonblicken i mitt liv!   


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0