MsBree

När jag kom hit till Kanada för lite mer än ett år sedan hade jag redan en bitter fiende väntandes på mig här: vår institutionssekreterare. Att jag över huvud taget tog mig hit trots allt djävulskap som hon hittade på är lite av en smärre bedrift. Sedan jag satte foten här på bygget har dock vår relation gradvis förändrats. Första gången jag uppfattade en lite förändrad attityd var i somras när hon misslyckades kapitalt med en sak som hon lovat att fixa & min handledare fick ett av sina mer minnesvärda utbrott. Efter det bestämde hon sig nämligen för att det var han som var den onda europen & så började hon tycka lite synd om mig. För någon månad sedan fick hon reda på att jag vägt 30 kilo mer än vad jag gör idag & då bestämde hon sig för att jag var mänsklig. Idag fick jag ett långt mail från henne som helt & alldeles på riktigt - utan att vara ironiskt - började 'You dear!'. Ah, min charm verkar genom betong! Efter detta tror jag att jag till & med hade kunnat få Cato att skratta åt humlor & tycka att en liten del av meningen med livet är att äta rostat bröd med honing. :)