Hur tänker man som förälder?

Innan det att min dag förvandlades till ett stressfyllt maraton hade jag dock ganska trevligt när jag skuttade in till avdelningen. Kikade på pumpor i stånden bredvid Bloor, luktade på krysantemum som alla affärer börjar sälja så fort det kommer lite höst i luften & log åt alla lönnlöv som börjar skifta färg. However, denna idylliska sinnestämning kom helt ur balans när en liten asiatisk familj fångade min uppmärksamhet. Detta är scenariot - liten asiatisk mamma med tre minatyrasiater a la tripp, trapp, trull. Är ingen expert på barn men hade jag tvingats gissa hade jag sagt att de var 3.5, 4.5 samt 5.5 år gamla - samtliga utrustade med var sin fiol i fiolfodral som matchade deras höstjackor. Alltså, skulle jag någon gång begåvas med en kull ungar i den ålderskategorin så är nog fiol ett av de sista instrument jag lobbat för... Kan ni tänka er oljudet som tre dagisbarn kan åstakomma med en hartsad stråke & en liten gnällig låda? Jag hade dött. Får jag barn någon gång så hade det naturligtvis varit roligt om de varit musikintresserade, men hade de varit så nära varandra i ålder & dessutom varit så, för mig, surrealistiskt många hade jag gett dem något mindre migränframkallande. Typ en xylofon med ordentligt vaderad klubba.     


Kommentarer
Postat av: Jo

Förstår dig helt och fullt. Tycker dock att din gissning på ålder är lite intressant; alla tre är X.5 år gamla? =P

2008-10-08 @ 22:35:29
Postat av: Ida

Jo men de såg så lite mellan ut, den yngsta såg för liten ut för att vara fyra & för stor ut för att vara tre & den äldsta såg för stor ut för att vara fem men för liten för sex, & sedan fanns det en som var mitt i mellan helt enkelt. Puss!

2008-10-08 @ 22:45:25

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0