Stolt över mina killar!

Den ena kräktes på golvet vid 05.37 imorse & den andra kan inte laga sin egen mat - men åh vad jag tycker om dem båda! Igår var de nämligen iväg på ett litet mission. Sandra´s mamma, Mrs B, har ju på sista tiden blivit väldigt dålig & fått flytta in på hem. Det innebar i sin tur att hon blev i det närmaste katatonisk. Har hon en bra dag känner hon igen sina barn, andra inte... En av de saker hon frågar efter när hon har en klar stund är sin gamla katt, så Sandra frågade om inte Mammut kunde komma dit på besök. So, igår dök han & Paul upp på överraskningsbesök. LYCKA! Mrs. B log för första gången sedan hon kom till hemmet, åt två av de havre/chokladkakor jag skickat med & var förvånad över att hon tyckte om dem eftersom hon vanligtvis inte gillar kakor med havre i (väldigt klart ögonblick där, sånt har hon inte kommit ihåg på ett bra tag). Sedan gjorde Mammut en tur på hemmet & väckte liv i varje liten gumma & gubbe han mötte. Vissa av dem var så borta att de trodde att han var en hund, men glada var de i vilket fall. Total succé med andra ord. Vi har ju haft våra duster med Sandra, men det här kändes så bra - tänk att kunna skänka så mycket glädje bara genom att ta med ett litet fluffigt djur! Blir alldeles varm i hjärtat över dem båda, Paul som korsade hela stan tillsammas med Mr. Fluff & tog sig tid att svara på det femtioelfte "What is the dogs name again?"  (mest från samma gamla lilla tant) & Mammut som bara är gos & kel & gullighet förkroppsligad.


Hepp, mina killar - de allra bästa!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0