Fast även en...

effektiv dag måste ju ha lite pauser för matintag - idag blev det nybakade tekakor med västerbottensost, ägg & avokado.


Följt av blåbärsyoghurt med frysta hallon & kardemumma på. Mammut gav den kombinationen tre klor av fem möjliga.

Inte alls lika gott som cantaloupe enligt Muminbo. Han har ingen koll den där lilla luddbollen...

Ready, steady, go!

Uppe alldeles för tidigt med tanke på att vi faktiskt ska ha folk över ikväll. Hade ju varit bra om jag fått in en ordentlig sovmorgon så att jag orkat med hela natten lång. Fast jag tänker att jag kan få till en himla massa saker innan dess istället. So, nu kör vi en av mina favoritlekar - hur mycket kan jag få gjort innan... låt säga klockan tolv.

Uppdatering: Fick inte gjort så jättemycket - fast, jag svängde ihop den där satsen tekakor, diskade undan i köket, drog igång en maskin tvätt, fixade upp lite i badrummet, snabbtränade & målade ett till lager grundfärg på tre stycken byrålådor. Effektiviteten föll på att jag fortsatte klottra på min lilla blomstersamling...

Vi firar alla tre!

Paul fick ett till jobberbjudande idag, lite smått lockande - för Blackberry. Fast, det innebär grymt mycket mer jobb än det som han fick på Flight network. Sure, Blackberry frestar med årsbonusar... men livskvalité handlar inte bara om dollar utan också om att ha tid för varandra. Så vi har bestämt oss för att skippa det erbjudandet. Fast fira att det kom kan man ju alltid! Pang på det!


Momobo ville också vara med på ett hörn, pimpla lite likör...

Så vi drog ut Lapponian.

Nästan lika uppskattat som cantaloupe!

SKÅL!

Matte & lite blommor...

Gud, idag har det bara varit X & Y & E... Statistik - ett stort svart hål som måste fyllas. Jag kämpar på & känner i vart fall att jag rör mig sakta frammåt. Fast då & då måste jag ta en paus från alla "kurtosis" & "CCA" & bara göra något som inte kräver så mycket tankemöda. Dvs, jag kluddar. Just nu är jag inne på något slags Sverige-tema. Längar ju hem något helt otroligt, så det blir svenska landskapsblommor.


Jag har en policy som säger, två timmars jobb - sedan en paus för en kopp te & tre fyra blommor & så håller det på. Hitintills var gullvivan mitt bästa ögonblick.

I told you so...

Till Mammuts morgonrutiner hör att han VILL ut i vårt lilla solrum. Släpper jag inte ut honom på direkten så blir det gnäll. Imorse vräkte regnet ner när jag kom ner i köket - men det lilla livet stod & pep uppfodrande vid dörren. UT! Till saken hör att solrummet i princip består av fönster & ett tunt litet tak, att vara där ute är som att sitta i en trumma när det regnar. Mammut ville dock inte lyssna på de argumenten så det var bara att öppna dörren. Jag såg att han var tveksam när han väl hörde dånet... men han vågade sig ut i alla fall. Två minuter senare darrade alla fönster till i huset av en rungande åskskräll. Sedan dess har jag haft en liten kisse klistrad vid kroppen...

Dagens härligaste & ändå inte...

Åh vad sjukt nöjd jag kände mig när jag tejpade ihop det sista paketet - fyra stycken blev det totalt! Behöver liksom inte vara så märkvärdiga saker som hamnar i kartongerna, men det känns liksom skönt i hjärtat att få skicka åtminstonde något litet till personer som man tycker väldigt mycket om.


Fullt lika skönt i hjärtat kändes det inte på postkontoret. Jäklar i min lilla låda vad man får betala ur näsan för att få en plats på 20x30 cm i en container som ska puttra över Atlanten. Kan ju än en gång konstatera att jag avskyr Canada Post (förrutom de där hemleveranserna då). Jaja, bra att man kan förtränga sånna otrevligheter & istället fokusera på hur klatchigt & fint man kan få till det enbart med hjälp av lite nationalistisk tejp!

Men effektiv morgon!

Näpp, det blev aldrig att gå & lägga sig igen. Å andra sidan har det här gjort att jag fått ovanligt mycket gjort den här morgonen. Inte bara jobbmässigt utan även för personlig vinning. Bland annat har jag letat reda på olika shampoomärken utan parabener - så nu vet jag vad jag ska köpa nästa gång vi åker & handlar. Sedan har jag också läst upp mig på skötselråd för pelargoner, så att jag kan ta hand om mitt nya tillskott till fönsterbrädan i köket. What else... jo jag har burit ut all återvinning, buntat ihop lite trädgårdsavfall, tränat en snabb vända & fipplat i mig en första frukost...

Jahapp, & nu insåg jag precis att det är Valborg redan nu till helgen... Dvs, dags att slå in ännu en växel på effektivitetsskalan - för att ha gäster inplanerat är det bästa som finns för att få saker & ting avbockade på "to do" listan!

Morgonpigg!

Tjing, klockan är tio i fem & här sitter jag påklädd nere i soffan!


& man kan ju verkligen fråga sig VAFÖR - speciellt som jag inte kom i säng förrän efter midnatt - jo för att jag vaknade av att jag hade så många tankar kring mitt projekt snurrande i huvudet. För många "men om jag gör så här" & "undrar om jag kan testa det på något sätt" för att få någon ro. Så nu är tanken att jag ska jobba någon timme eller två. Mammut tycker att jag är knäpp, han är så sömnig att han precis kollapsat på golvet. Han orkar liksom knappt med att kika skeptiskt på mig. Oh well, jag kör på konceptet - jobba lite, ta en timmes eller tvås snooze & sedan köra på igen när jag är lite mer utvilad!

Construction Season!

Det har börjat kännas lite vår de senaste dagarna & eftersom jag nu börjar komma tillbaka på banan har Paul & jag bestämt att det OFFICIELLT är... Construction Season! Kanske min absoluta favoritsäsong - kreativiteten flödar! Så kvällen har ägnats åt en massa planer inför vad som ska göras under de kommande veckorna & månaderna. Samt att måla om lite byrålådor... Grundfärg lager nummer två är nu på.


Medan jag målade bakade Paul kakor. Eftersom jag redan bakat en laddning bröd till lunchen kände jag att det minsan var hans tur att knåpa ihop en deg & vakta ugnen. Blev favoriten "Butterscotch Gingerbread Cookies" - så nu kommer Paul att vara lugn & tillfreds den närmsta veckan.

I sluttampen av kakbageriet hade jag avancerat vidare till paketinslagning - kommer nämligen att skickas ett helt gäng små paket över Atilanten inom en snar framtid. Så om någon råkar ha adressen till en viss lillebror i Umeå hade det varit väldigt behjälpligt!

Hm... jag kanske ska lägga lite mer tid på att kamma benan rätt i fortsättningen. Ser ju ut som om jag gjort det alldeles i fyllan & villan...


Lite mer påsk!

Eftersom ingen av oss var i direkt form under helgen beslutade vi oss för att vi allt behövde lite påsk idag också! Så Pauls efterrätt blev en hel chokladkanin - eller, delar av den åtminstonde...


Mammut blev av någon märklig anledning helt till sig & ville bara döda kaninen. Han fick till ett par ordentliga bitmärken på öronen innan Paul hann rädda sin choklad. Fast inte förrän hela alltet var försvunnet kopplade Mammut av jaktinstinkten.

Feeling better + hunting eggs...

Mår mycket bättre idag. Fortfarande förkyld, men nu är ju åtminstonde vänster sida av ansiktet i ungefär samma form som höger - så det får ju ses som ett stort steg frammåt. Började känna hur orken återvände redan igårkväll, så äntligen fick vi till den där äggjakten som har blivit lidande under hela påskhelgen. Paul var först ut... Leta, leta, leta!


& tada! Ägg upphittat! Var så trött & hängig när jag skulle gömma det att jag bara flyttade det från fruktskålen (den precis ovanför Pauls huvud) till ishinken i silver - cirka 15 cm bort... Inte mycket fantasi där inte.

Paul hade varit lite klurigare & fick hjälpa mig med många "fagel, Ida, fagel!" & "varm, you are varm now".

& tillslut hittade jag mitt ägg ute i lådan med alla skoputsar prylar! Sen öppnade vi farmors ägg också - så vi hade en riktig liten äggöppnarfest!

Tack så mycket för alla fina saker - blev så glad!

Påskledigt...

Så fick till & med jag påskledigt tillslut! Fast mest då pga att jag är sjuk, i annat fall hade jag nog jobbat på idag också. Fast ibland måste man inse sina begränsningar & det kommer varken att göra mig klokare eller gladare att jobba i nuläget. Så jag har tagit det välidgt lungt hela dagen - sovit en hel massa i soffan & bara gjort en enda tripp ut ur huset. Ett IKEA besök för att kitta upp oss på värmeljus som vi var helt utan - men i övrigt har dagen varit ungefär så här aktiv...


Nu har vi precis ätit en sista påskmiddag, lax med fänkålsgrattäng, & jag kan väl konstatera att påsken i Sverige är ungefär hundra gånger bättre än påsken här. Fast det gäller liksom lite för alla högtider så jag börjar bli van.

Fast jäklar i min lilla låda vad jag saknar RIKTIG påsk - med farmors mat & påskris...

Mår inte som jag förtjänar...

Alltså, hade jag dragit i mig den flaska med fulvin som vi fick av Joao & Isabel igår (vad är det med gamla kanadensare & deras fix på att tillverka eget vin?) så hade jag ju förstått om jag mått som jag gör idag. Men eftersom jag har lite självbevarelsedrift i kroppen tackade vi bara & ställde undan flaskan tills dess att vi haft den så pass länge att vi kan hälla ut den utan att känna oss för hemska. Så jag delade en öl med Paul till maten (emubiff) & sedan drack jag en kopp te & kraschade i cirka 10 timmar.


Trots det mår jag apdåligt den här morgonen. Huvudet värker & det spänner över hela vänster tinning ut i ögat. Sinusproblem säger Paul & har gett mig en tablett som han påstår ska hjälpa. Grymt orättvist säger jag & vill bara må bra! Jag vill gå på promenad ned till Bloor West & köpa på mig mer tulpaner från Koreanerna...

Så vill jag strosa in på Starbucks & köpa en chai & sedan traska hem & vara effektiv. Istället sitter jag här & tröttglor ut i tomma intet & känner att det liksom inte finns ork för något speciellt över huvud taget. Vilket är en totalt sugig känsla - så nu måste jag komma på något litet projekt som liksom kan mjukstarta upp den här dagen. Återkommer när jag kommer på vad.

Uppdatering: Eh, möjliga projekt dog på att jag somnade i soffan - i mer än två timmar. Nej jag är nog inte helt kry i dagsläget. Har i alla fall orkat ta en dusch sedan dess & dessutom dragit på mig ett par jeans & en t-shirt. Så det är uppenbarligen små steg frammåt som gäller idag.

Pip...

känner mig så hängig just nu. Har ju varit halvurchlig i flera dagar, men idag känns det extra tungt. Näsan kliar & rinner, ögonen känns helt tunga & det spänner över tinningarna. För att göra saken bättre så lyckades Paul dessutom armbåga mig rakt i näsan under frukostbestyren. Antar att jag inte brutit något eftersom det inte blödde, men AJ vad ont det gör. Speciellt eftersom jag måste snyta mig konstant - hade varit bättre om han tappat en stekpanna på min fot så att plågorna åtminstonde varit lite fördelade...

Håller tummarna för att massa C-vitamin ska ta död på vad det än är jag lider av - jag har buffrat rejält med både jordgubbar, cantaloupe & kiwi!

Mammut gillar...

fingrar - så när han känner sig lite extra gosig vill han gärna småtugga/suga på en tumme eller vad det nu råkas bjuda på. Idag blev det pekfinger, allt till fötjusta spinn. Själv känner jag mig som hundra år... funderar på om det inte kan vara så att jag har problem med pollen. Näsan kliar konstant, jag nyser & huvudet känns som om det vore fullt av bomull. Tror att det blir en mogonvända kring huset för att nypa bort alla hängen på påskriset.


I övrigt ser jag fram emot att få skicka iväg min rapport senare i eftermiddag - vill ha det gjort så att jag kan njuta av lite ledighet en dag eller två tills jag får feedback.

Fantastiskt givande...

dag! Fick något slags genombrott på jobbfronten, det var en så skön känsla - som om jag kunde lösa ALLT bara jag fortsatte jobba. Fast så insåg jag att jag hållit igång i nästan sex timmar & att om det skulle bli något annat av dagen än enbart jobb så var det läge att trava iväg för lite shopping. Dessvärre följde min plånbok med Pauls jacka ut på äventyr, så jag fick tömma vår parkeringsburk på lite cash, $153 dollar fick jag ihop i loonies & toonies!


Räckte gott & väl till vad jag behövde, betor & blommor. Gjorde dessutom hela dagen för en liten koreansk blomstertant när jag betalade min pelargon med 8 loonies (50 sek) - hon blev helt lyrisk över växeln. Så när jag frågade om hon behövde mer & drog upp de 153 så fick hon nästan hjärtsnörp. Har nog aldrig känt mig så älskad av en affärsinnehavare förrut... Anyway, hem kom jag tillslut med betor, grekisk yoghurt & perrier. Så det blev middag idag också! Candy cane beets - så himla vackra för att var en grönsak som växer under jord!

Betor serveras med fördel tillsammans med lamm, väldigt vitlöksgratinerat lamm om jag är den som styr i köket. Vilket ju är fallet i det här hushållet...

Sedan blev det efterrätt & Mad Men i soffan - totalt soft slut på en dag som i övrigt gått i matematikens tecken!

Dagens marknadsbesök...

Mulen bilresa ned till St. Lawrence...

Men väl där så var det full vårkänsla! Tokfullt med folk också, så jag valde att skippa att köa för tullpanerna.

Däremot köade jag glatt för lite emuburgare! Hepp, det blir spännande att prova till veckan. Har ju köpt struts tidigare, vilket är grymt gott, men emu är nytt för mig. Köpte även en ny laddning kamel plus lite rådjursburgare.

Avslutade med en ukrainsk påskbulle. Paul ska nämligen se Sandra (som har ukrainska rötter) i eftermiddag - så det kändes som hittat. Det kan tyckas lite underligt att han ska se sitt ex så här under påskhelgen, men det är faktiskt ett helt ultimat upplägg för oss alla. Från min sida innebär det tex att jag kan jobba lite extra effektivt ett par timmar utan att känna att jag är världens tråkigaste som sitter fastlimmad vid överstrykningspennan. Dessutom känns det bra att han kan åka dit & hjälpa henne lite. Hon lyckades nämligen skada sig när hon var ute & joggade för en vecka sedan - vilket gjort att hennes högerarm inte fungerar för tillfället. Så Paul ska hjälpa henne att ta ut soporna & lite annat pyssel = plus på karmakontot!

Nope, nu blir det jobb!

Quick Easter breakfast...

Eftersom jag måste jobba idag också gjorde vi en tidig morgon så att vi hinner få in några trevligheter innan lunch. Så här långt har vi därför hunnit avverka en snabb påskfrukost med tekakor (så smidigt att ha nedfryst, bara att kasta in i ugnen & så kan jag känna mig helt nybakthuslig!)...


... guacamole & cantaloupe som ni kan se där i bakgrunden. Så fort melonen kom på bordet blev Mammut en liten pest. Han älskar nämligen cantaloupe & det är i princip det enda som han verkligen TIGGER om att få. Vi föll för de bedjande pipen & kunde inte låta bli att mata honom lite...

Fast någon ordning får det vara på saker & ting så han fick vackert använda gaffel!

Nästan hela biten satte han i sig  & på nolltid dessutom. Allt under hysteriskt tokfnitter från Pauls & min sida.

Nope - nu ska vi iväg & köpa på oss lite råvaror till kvällens middag. Det är ju påsk så det är klart att vi måste pillra i oss lite lamm!


Litet sammadrag...

av långfredagen 2011 - jobb, jobb, jobb. Dvs, ända tills jag fick ett bryt för att jag blev så less. Så vi tog en promenad för att rensa huvudet lite. Impulsade & tog en ny rutt genom parken & hittade ett jättemysigt litet skogsområde. Travade runt där & hade det allmänt trevligt tills mitt huvud bara snappade åt sidan - grönaktig skiffer exponerat i flodbank! Två sekunder senare brakade Ida igenom undervegetationen, hoppade ned på flodbädden & hittade den största mängd fossil jag sett sedan jag kom till Canada. SÅ ironiskt - här flyr man jobbet & slutar upp med nävarna fulla av fossiler & lera & bara hysteriskt tjoande över sin upptäckt... Jaja, yrkesskada kallas det.


Väl hemma rotade jag igenom frysen på jakt efter något ätbart eftersom Paul & jag är hopplöst förvirrade individer som helt glömt bort att bunkra mat inför helgen. Hittade tillslut en "cornish hen" som vi fått av Isabel & Joao vid något tillfälle, så vi slapp svälta!

Efter att sista tuggan ätits kastade vi in oss i bilen & körde till Pearson & plockade upp Magnus korridorare Krista. Hon var så söt & hade tagit med sig inte mindre än fyra (!) påskägg till mig + runda björn & citronpeppar. Värsta lyxen när man befinner sig i exil! Påskfrukosten vi planerat in till på söndag är räddad!

Jag önskar...

att jag hade kunnat vara hemma den här påsken - jäklar vad jag fortfarande saknar vårvintern i Sverige... Fast jag antar att det är mer vår än just vinter nu. Här är det BARA grått & ruggigt, jag tror att det här är våren som gud glömde. Kikar man tillbaka till, ja låt säga våren 2008 så kan man ju konstatera att detta året suger i jämnförelse. Hahaha på att sporta klänning nu, åtta grader & duggregn... man måste vara 21 & asiatiska för att ens överväga konceptet.

Anyway, jobb står på schemat så bara att ta tag i det igen. Ingen idé att dra på det för då blir det bara jobbigare. Gäller för det mesta!

Vi firar!

Ja oki, inte VÄRLDENS festligaste kort - men fokusera på flaskan & glasen & tänk på att det här är mitt i veckan + under en hysteriskt hektiskt arbetsperiod för mig... ja då är det lite mer spektakulärt! Så varför bubbel på en torsdag? Jo för att Paul gick på en arbetsintervju idag & fick ett jobberbjudande! Är så glad för detta att det knappt finns på kartan.


Glada nyheter kan ibland vara så oerhört mycket värda & det här är definitivt en sån nyhet som gör mig helt lycklig in i själen.

Bävern sover räv...

och för den som undrade... så här ser det ut när Mammut sover räv i soffan. Oskuldsfull - japp det är Momobo i ett nötskal!


Fast är man så här söt kommer man undan med fasligt mycket. Allt från att äta hårsnoddar till att kräkas på mattan.

Den lilla bävern!

Alltså - VARFÖR tycker katter så mycket om hårband?! Varför känner de ett fundamentalt behov av att äta upp varje hårband de råkar stöta på? Är det så att de lider av gummibrist? Eller kan det vara så att de känner en djup avsky för hårsnoddar baserat på avundsjuka eftersom de aldrig får tillräckligt långt hår?


Oavsett vad anledningen är så kan jag ju konstatera att mitt favoritdiadem numera inte är speciellt användbart. Något har nämligen varit lite hungrig under nattens gång. Denna någon ligger just nu i soffan & sover räv, men jag vet nog att Mammut är en bäver i teddybjörnskläder. Mig lurar han inte, den lilla marodören!

Fem timmar i ryggen...

av jobb & två sidor med text har producerats. Jag känner mig väldigt effektiv idag! Antar att det är bra att ha en liten blåslampa i baken då & då! :) Fast jag hade ju allra helst sett att mina handledare inte kommit på att jag måste skriva en rapport över påskhelgen... det känns ju lite surt. Men, men... nu flyger Jörg till tyskland på måndag & då vill han ha en lägesrapport i näven - så då är det bara att producera. Sedan spelar det ingen roll att min fasta övertygelse är att han kommer att spendera tiden på flygplanet med att bli dyngrak istället för att läsa om "transfer functions".

Hej & hå till gruvan vi gå...

Prima!

Nejmen jäklar i min lilla låda vad bra det går med min nya jobbpolicy - klockan är fem på morgonen & jag är redan uppe & läser artiklar! Det är alltså bara att bestämma sig för något & så går det vägen. På det här sättet kan jag ju få in... ja men kanske en 14 timmars jobb idag! Super!

... eller så är det så att jag är vaken för att jag fått Pauls halsinfektion & inte klarar av att sova för att det gör för ont just nu. Men PETITESSER! För effekten gott folk är i vilket fall att jag kan få in sju timmars jobb innan lunch. Tjoho!


Uppdatering: Viljans kraft! Jag jobbade en timme & sov en - hela tiden med någon slags mental mantra i bakhuvudet "Jag är INTE sjuk!" & jag känner mig faktiskt mycket bättre nu. Sedan kan det ju bero på att jag pulat mig full med omega3 tillskott, D, B & C-vitaminer samt toppat kompotten med en kopp Neocitran... Det må bero på vad som helst, men halsen värker inte lika mycket längre & det är huvudsaken!

En bra sak med dagen...

fick klartecken på att jobba hemma i fortsättningen. Känns himla skönt, jag får så mycket mer gjort då. Så nu ska jag bara ordna en ordentlig jobbplats. Att sitta som en liten kuttryggig apa i soffan fungerar bara så länge. & nej, det här är inte "Jag kommer att bli en jättebra forskare bara jag har en ordenlig arbetsplats" blahablaha undanflykter. Det här är "Nu jäklar fixar jag en arbetsplats på max två dagar så att jag kan vara effektiv". Dygnet har 24 timmar, säg att jag sover åtta, jobbar 8-10 timmar & fixar med basala behov så som mat i cirka två - ja då har jag fyra timmar över per dag då jag kan ordna en arbetsplats.

Hepp då säger vi så - fyra timmar ikväll, fyra timmar imorgonkväll & så är det klart. Återkommer med uppdatering.

Älskade Chai...

Som om det vore en livboj klamrar jag mig fast vid min Chai - denna dagens morot. Handledarmötet är avklarat & den var ju som vanligt en mental smocka i solar plexus. Om jag någon gång får barn & de bara "Mamma, jag har funderat på att göra en PhD" så ska jag tala om två saker för dem:

1) Skaffa ett riktigt jobb, du kommer kanske inte vara lyckligare men du kommer definitivt att vara rikare
2) Om du känner för att konstant bli nedvärderad & ha en stressnivå som får ditt hjärta att klappra som en fågelvinge - bli bara ihop med första bästa psykopat som schemalägger ditt liv minut för minut. Du kommer att må precis lika bra med undantaget att du inte hela tiden får frågan "jaha, & hur går det med din PhD då" fastän det är det sista du vill prata om på hela jorden...


18 månader kvar - sedan förfogar jag över mitt liv igen. Det kommer ju bli spektakulärt trevligt.

Handledarmöte...

står på dagens agenda & det kommer inte att bli roligt. Så om ni har en tumme eller två över så får ni gärna hugga tag i dem för mig. Klockan fem Sverige tid - Oki? Bra! Då vet jag att jag har support! Oavsett hur det hela går ska jag till gymmet sen. Jag har inte rört på mig på mer än en vecka nu, bara bott med datorn i knät - så nu skriker kroppen efter fysisk aktivitet. Tror att jag är borderline på att få sittsår på baken...

Kalla mig Gollum...

Inte helt otippat blev det räkor till middag - lätt dagens ljuspunkt. Dessvärre var själva måltiden inte den allra bästa för att stärka självbilden. Försökte nämligen få en akut sak gjort på datorn samtidigt som jag åt, vilket lämnade själva matintaget åt vänsterhanden. Salladen & så gick ju bra, men att stilfullt äta räkor med en hand... nej det klarar åtminstonde jag inte av. Så det blev mer en slabbig Gollum-affär av det hela. Jamen ni vet, när han sitter & slaskar i sig rå fisk - så kände jag mig.


När jag har ett liv igen, då ska jag laga räkor, locka håret & sätta på mig en klänning - sedan ska jag banne mig äta räkor med STIL!

JOBB!

Oki, nu blir det att jobba i hundratio knyck! Viktigt möte precis inbokat - så till klockan 11 imorgon är det bäst att en hel del klaras av. Så nu är planen att jobba tills jag stupar någon gång på fredag eftermiddag & sen ska jag HYSTERIENJUTA av att vara ledig.

När man jobbar så här, dvs ens vanliga liv dör, måste man hänga upp allt på ett par trevliga punkter eller något att se fram emot. Små morötter så där. Dagens morot kommer att bli kvällens middag, Paul måste dra sitt sjuka lekamen till ett möte så jag kan äta vad jag vill!

Påsk i mitt kök...

Vårstädar ju som sagt i bloggen & i & med det hittade jag en bild på min St Patrick´s Day klöver - vilket fick mig att inse att den sorgliga spillra som drält kvar i köket inte gjorde någon gladare. Jag är inte speciellt sentimental när det gäller blommor, gör de mig inte glada längre ja då åker de ut. Punkt. So, bort med klövern & så snodde jag farstutulpanen & ställde in i stället. Hundraprocentig bättring på trivselfaktorn!


Just påsken har jag aldrig varit någon ivrig pyntare av - det blir ju lätt så när man inte är någon stjärna på gardiner & man mest ser det som ett ondskans påfund. För det känns som att påsken är en textilpyntshögtid. Det ska upp vårgardiner i hela huset & kycklingvepor & handdukar ska fram... & det har jag faktiskt varken ork eller tid till. Allra helst hade jag bara velat dyka upp hemma hos någon som har det så där ljust & fint påskpyntat & firat där. Eftersom Canadensare suger på allt vad högtider heter så är det alternativet kört & därför får jag helt istället vara min egen lyckas smed! Paul & jag smider alltså planer...

Världens bästa farmor!

Ja hur firade jag då? Jo med farmorpaket! För strax efter att vi fått det där påskriset så dök också Canada post upp & levererade följande lilla låda (oki, att de kommer med paken till ens hem är en av de saker som är klart bättre med Canada än Sverige). Paket från farmor - tjo & tjim! Så efter avklarad middag var det dags för kvällens absoluta höjdpunkt. Var så exalterad över det hela att jag till & med tog & småstädade huset innan & drog ett par extra borsttag genom håret. Fram med lilla blå paketkniven & så filade jag mig igenom sju lager tejp.


Jublet visste inga gränser - mer västerbottensost (vi som precis gjort slut på förra biten!), färsk torrjäst för både vanliga & söta degar, mer kaviar (det blir lätt fisk till middag imorgon!), lite annat smått & gott som jag visar sen samt en pimpad Paradisask. Paul var lyrisk i sin sjukdimma.

Så farmor - jag kunde läsa att du inte trodde att vi skulle få allt detta innan påsk, men det gick ju super! Så vissa saker trycker jag på till på lördag morgon, för då ska vi slå på storslagen påskfrukost innan vi beger oss ut på ett litet äventyr...

Färdig!

Gud vad skönt, äntligen är jag färdig med den första rundan statistik för det projekt jag håller på med just nu. Det värker i fingrarna, med det är det helt klart värt. Så skön känsla! Allra bäst, jag kan ÄNTLIGEN lämna soffan. Min stackars bak är så platt i nuläget att jag tror att det kommer att ta en vecka innan den återfår sin normala form. Anyway, detta måste firas & jag vet precis hur! Måste bara preppa lite saker först...

Videkissar...

Vid 12-tiden plingade det på dörren & Joao kånkade in den absolut största bunt videkissar jag sett i hela mitt liv. Paul & jag trodde lite naivt att de skulle göra sig fint i sin helhet - en jätteknippa påskris på två meter... storslaget! Dessvärre drog de dock snabbt till sig en liten påskmarodör...

Han började lite försiktigt, lite trevande...

Men sedan, ja då gick han igång ordentligt!

Någonstanns här insåg både Paul & jag att vårt jättestora knippe videkissar inte riktigt skulle fungera. Så till Mammuts oerhörda besvikelse har vi nu knippsat av alla toppar till mer lämpliga vasproportioner & ställt allt i den enda vas Momobo inte når till. Missnöjet här hemma är monumentalt...

Weetabix igen...

Happ, då var det måndag & tillbaka till RUTINER igen. Så ingen långdragen lyxfrukost idag inte, bara en skål weetabix med jordgubbar, bananer & mjölk. Lite mandlar, en guava & en kopp te på det & jag är oki fram till tiosnåret. Måste erkänna att det finns en charm i vardagar också, enkelheten i att det inte behöver vara så speciellt. Fast idag är det en bättre måndag än vanligt, jag jobbar nämligen hemmifrån idag med. Himla skönt att ha ett skrivprojekt som inte kräver min närvaro på institutionen! Nope, dags för mig att sätta igång - jobbar man hemma måste man vara extra hård med diciplinen.

Ja men ibland...

får det vara så här också - lite hipp som happ. Paul är helt krasslig & jag är i ärlighetens namn inte så sugen på att stå & fixa mat till någon som inte direkt klarar av att känna smaken på vad jag lagat. Det i kombination med att jag varit helt grymt trött hela dagen fick mig att föreslå Jamaican food. Inte ett dugg nyttigt men himla gott, varmt  & mättande. Plus en massa smak så att Paul också fick ut något av middagen.


& så splittaded vi en pumpaöl också - ska man vara onyttig kan man lika gärna göra det ordentligt! Lite roligt är det att jag kör ett sånt totalt matbryt precis samma kväll som vi börjat titta på Mad Men. Tre avsnitt har vi hunnit ta oss igenom & jag kan ju konstatera att mycket har ändrats sedan dess. Tillexempel så stod ju inte den lilla jamaicatanten & osade cigarettaska över min getcurry, den tackar vi för.

Vårstäd i bloggen!

Hepp - efter... tja en fyra år eller så fick jag slutligen nog av allt det GULA. Det kändes lite som om en kyckling exploderat över hela bloggen. Så dagen har ägnats åt att fixa till det hela lite, pimpa bloggen helt enkelt! Vi börjar lite försiktigt så här, så får vi se om jag blir mer modig & tar ut svängarna lite senare. Just nu känner jag mig dock rätt nöjd & fokuserar därför på att rensa upp i kategorierna istället, tar en evig tid - mest för att jag var en idiot när jag skapade dem. Noll konsensus & dumma namnval. I mean, det är väl ingen vettigt funtad människa som kikar igenom listan över vad jag väljer att skriva om & bara "TJOHO, 'cry, cry, cry' - det vill jag läsa mer om!"... Anyway, tanken är alltså att det ska bli bättring på saker & ting!

Proteiner & tröst...

Helgfrukost, speciellt efter ett träningspass, ska vara speciella! Idag körde jag på proteinboost. Keso, skivat kycklingbröst, grönsaker &...


ÄGG! Äntligen ägg i äggkopparna. Dubbelt upp dessutom, ägg med kaviar - fast riktig kaviar & inte Kalles äckelpäckel.

& så lite grekisk vaniljyoghurt på det - ihoprört med frysta blåbär & pudrat med kardemumma. Så otroligt gott. Lite svensk musli på det (pimpat med linfrön & mandlar för lite extra omega3 & antioxidanter) & frukosten kändes som en hitt för min del.

Stackars Paul däremot... ja jag väckte honom med hela frukosten framdukad som en liten överraskning, men jag tror inte att han njöt av den så där värst. Inte bara har han blivit sjuk med skrällhosta, nej stackarn lyckades dessutom trilla i trappen igår & bryta/stuka sitt andra långfinger... Så han satt mest med vid bordet & tittade helt matt på mig. Jag funderar på om vi ska åka iväg idag & köpa någon slags vaderad dräkt till honom, eller hockeyhjälm med visir & armbågs + knäskydd som minst. Tycker ju om honom & vill helst att han ska hålla ihop i en bit åtminstonde ett litet tag till.

Jag tränar inne istället...

Herregud... Det kommer ned små snöflingor där ute. AAAAHHHH - jag orkar inte längre! Jag vill ha vår, jag vill ha värme, jag vill ha sol! Varför är det här den uschligaste våren ever?! Jag som vaknade med hurtig "PowerWalk innan frukost vibb". Nu bara vägrar jag, jag vill inte befatta mig med vad som sker där ute. Så istället tänker jag köra järnet på hemmaträningsfronten! Oki, vi börjar med magen...

Crunches - 3x15
Reverse crunches = upp med rumpan & benen i luften. Så hemsk övning - pallar bara 3x5...
Cykeln - böj benen & låt din armbåge nudda motsatt knä - 3x20

Så kör vi lite armar, som vi varvar med plankor - plankor är tortyr enligt mig, fast bra tortyr - så det är bara att köra på tills kinderna darrar! Vill man göra det ännu tyngre så flyttar man ut armbågarna längre från kroppen... I vilket fall, armarna var det! Jag kör lite blandade övningar med mina vikter. Grunden ligger dock vanligen på 2x15. Det behöver inte vara så komplicerat, så länge man har en bra hållning & inte gör något som gör ont. Fast det borde ju säga sig själv.

Så, bara man sätter igång så går det liksom av sig själv. Nu har jag klarat av en knapp timme & tycker att det är dags för frukost! Dags att väcka den mindre hurtiga hälften...


Fina helgrutiner...

App, vissa saker får man inte rucka på under helgen! En av de etablerade inslagen är att Paul köper blommor till mig, mycket trevligt! Idag blev det mer hortensior - kanske min absoluta favoritblomma!


Sedan så har vi som regel lite mer avspänd mat på lördagar, vi åker ju oftast ut under dagen så det ska vara något snabbt men ändå gott. Dagens val föll på...

Prima! Var nog det närmsta älg jag ätit sedan jag kom till Canada. Inte några jäkla äckelbiffar med nedmalt restavfall utan bara kött. Serverades med sötpotatis (fullt med kalium & A-vitamin) samt lite röror på avocado & ugnsrostad paprika. Lätt, snabbt & himla trevligt tillsammans med ett glas pumpaöl!

Nu blir det kakbak & lite vinhäng i köket. Också finfin helgtradition!

Underbara St. Lawrence Market...

Resan ner var ju inte speciellt upphetsande. REGN REGN REGN. Här har ni CN-tower i all sin prakt... Toronto ÄR ett enda regnmoln idag.

Men så kom vi till vårt mål & då var allt det glömt! Älskar att trava runt på St Lawrence - all färg, fart & fläkt + dofter! Kaffeaffären är bäst, trots att jag inte ens dricker kaffe - alla olika konstiga roster luktar så otroligt gott. Dagens favorit blev choklad & hallonkaffet.

Paul däremot hängde som en annan knarkare över alla byttor med lönnsirapskaffe & inhalerade så att jag var rädd att han skulle tuppa av pga syrebrist.

Sedan travade vi bort till det ställe där jag får min största kick, grönsaksavdelningen. Köper alltid på mig sånt som är nytt, sånt som jag inte provat tidigare. Jag tror stenhårt på att utmana mig själv i köket & då passar det perfekt att handla grönsaker från små koreaner! Idag blev det inte så våghalsiga val dock utan bara lite mer fänkål, gul blomkål, polkagrisrödbetor & så lite bok choy.

På det blev det spansk getost, red snapper, lax, ett par köttbitar till söndagsmiddagen & så tokval - buffel & kamelbiffar. Det fanns kängurubiff också... men det kände jag var lite väl magstarkt. Jag måste erkänna att jag har lite svårt att äta djur som jag romantiserar - & kängurus hör definitivt till den kategorin.

Den lille sover...

djupt i sin låda...

Så vi passar på att tassa ut på tå genom dörren & dra till St Lawrence för veckans matinköp. Gud vad jag älskar saluhallar. Önskar ibland att jag hade en familj på tio pers så att jag hade kunnat köpa på mig ALLT det där goda, roliga, annorlunda, fina, färska, gröna... :)

Stolt!

Nej men titta vad Paul svängde ihop till vår frukost - egenhändigt lagad omelett!


Ett litet steg för mänskligheten, ett enormt kulinariskt kliv för Paul som verkligen har tummen mitt i handen & hjärnan i lilltån när det kommer till matlagning. Så det här var ett stort ögonblick! Sedan blev det ett litet relaps på mackfronten... medan jag valde färskost, avokado, grönsaker & svart havssalt drog Paul i sig en halv bytta lönnsirapssmör.

Fast det förlåter vi - han kan ju inte hjälpa att han vuxit upp i ett land där bröd är vitt & serveras med sylt.

Inte klok, men ren!

Så slutligen var jag ren igen! Lite kökspyssel senare & tada!


Middag på bordet! Favorit i repris - fänkålsgratäng med egenhändigt komponerad kycklingrätt, avokadofylld & ugnsbakad & riktigt god. Riktigt god var också kvällens cava & ännu roligare var Paul som lite lätt otippat fick kvällens smeknamn "Dr Mengele"...

Jaja... Sen var det dags för efterrätt - ugnsrostade päron med kanel & grekisk yogurt smaksatt med kardemumma för min del & för Paul stod det mellan...

CHOCOLATE PEANUT BUTTER eller COOKIE DOUGH DYNAMO! Paul försökte som vanligt tracka mig till att smaka på glassen - bara slick lite på plastförseglingen MEN ICKE! Sån svaghet är för tjockisar & amatörer. Herreje, jag har varit utan allt som kan ses som vanligt godis/kakor/efterrätt i tio ÅR nu. Det enda jag fortfarande känner sug efter är farmors blåbärsbulle. I vilket fall, jag stälde upp på en liten pose bild. Peanut butter, cookie dough, grekisk yogurt, Ida... & vann gjorde...

Jordnötsvarianten!

Själv var jag väldigt nöjd med 1) mitt päronalternativ 2) den efterföljande GTn.

Inte helt klok...

Alltså ett litet tag under dagen undrade jag ju lite över hur sund jag egentligen är... För efter att jag skickat iväg det där mailet vid fyrasnåret hade ju varje normalt funtad person bara "Ah, men heeeerregud! Jag har inte tvättat håret sen i SÖNDAGS!". Jag däremot... ja först tog jag med Mammut ut på strövtåg i trädgården för att blidka mitt samvete för de senaste dagarnas ignorans. Det uppskattades väldeliga!


Sedan lekte vi kurragömma & så joggade jag till Loblaws (10 min bort) & köpte fyra liter mjölk, två byttor glass, två påsar frysta bär en massa annat smått & gott, två plantor till trappen samt en hel melon & så ångade jag tillbaka i sann Ueli-anda. På riktigt, jag powerwalkade tillbaka mässande "Ueli, Ueli, Ueli" i huvudet varje gång jag kände att det kändes tungt... Väl hemma dammade, sopade & dammsög jag hela huset. Moppade köksgolvet, körde två tvättar, tvättade ur krukorna på trappen & körde ner de nya blommorna. Först sen kände jag att det var dags att åtgärda katastrofområdet Ida. Men titta... urk!

Hår ska INTE vara så där platt... Någonsin. Duschen efteråt - ja jag vet inte om jag kan beskriva den som skön, snarare märklig. Jag hade liksom vant mig vid att vara skitig. Får alltså aldrig flytta ut till ett öde torp utan vatten & el för då är det fara å färde att jag helt kalkar igen.

Gud jag vågar knappt erkänna...

detta, men jag har varit något så ofantligt sunkig de senaste dagarna. Senast jag duschade var i tisdags tror jag & jag har definitivt inte tvättat håret sedan i söndags... Isch. Fram tills onsdagen var det enbart för att jag helt enkelt inte hade tid. Efter det har det känts mer som en motivation till att jobba ännu hårdare så att jag sedan kan njuta maximalt av helgen. Nu, så här en tio över fyra på fredagseftermiddagen har jag ÄNTLIGEN skickat iväg en av de två akuta projekt jag slavat med under veckan. Så nu får det ta mig fan vara nog med sunket! Nu är det helg & detta ska jag fira enligt följande:

1) Ta ut desperata lilla Mammut för en ordentlig borstsession i trädgården
2) Springa till Loblaws & köpa glass till Paul (som just nu är ute på uppdrag)
3) Städa huset
4) Slänga in middagen i ugnen
5) TVÄTTA mig
6) Sätta på mig något fint & sminka mig
7) Dricka bubbel

06.30...

Alldeles för tidigt att starta dagen egentligen. Fast så stod Mammut där & gnällde på mitt bröst & jag kände hur jobbdjävulen bara rev tag i mig & väste "Om du går upp nu får du in fem timmars jobb innan lunch, då kan du starta helgen redan vid fyra...". Så. Nu sitter jag här, morgonträning & frukost avklarad & med ett helt hav av statistik att plöja mig igenom.

& helt tragikomiskt! När det blir FÖR tråkigt så underhåller jag mig genom att 1) läsa i min bok om statistik för biologer eller 2) pillra med statistikfunktionen på min TI-83 Plus... Det senare kan jag ju tala om att jag inte ens lyckades få igång under C & D matten i gymnasiet. Fast å andra sidan, antalet knop som gjordes under de kaffestinkande timmarna (vår lärare drack kaffe så som andra andas luft) var försvinnande få.

Men CHECKA...

vad jag hittade på Loblaws idag!

Blev så upphetsad att jag uppenbarligen inte kunde hålla kameran stadigt... Det här kommer definitivt att stå på helgens brunchmeny! Oki, jag vet att det bara är lite musli - men varje gång jag hittar en ny Svensk pryl här i Canada så blir jag helt barnsligt uppspelt. Faktum är att det här lilla gröna paketet väckte en så stark sverigeklängtan att jag tvingades övertala Paul om att skicka ut en Valborgsinbjudan till lite roligt folk. Så nu blir det en 30e april i sann Svensk anda! Fast, med lite Finska inslag också. Paul upptäckte nämlingen i sina "Valborgsgooglingar" att finnarna tydligen firar Valborg med att dricka "kopiösa mängder mouserande vin" & vi vill ju inte vara sämre!

Jag känner mig lite...

småtaskig varje gång Paul & jag äter något med sallad. Ta till exempel dagens lunch baserat på gårdagens kalkonlimpa... Pauls tallrik:


& min:

Enda skillnaden är en brödskiva på Pauls tallrik & fyra små cocktailtomater på min. Men de där små tomaterna gör så stor skillnad tycker jag, de piggar upp! Vilket gör att jag känner mig helt styvmoderlig gentemot Paul - lite "nej men jag tycker inte så mycket om dig så du får inga extra tomater". Att det hela beror på att han får huvudvärk av dem, ja det spelar inte så stor roll. Jag känner mig ändå helt taskig...

Men på uppåtsidan så kan vi ju konstatera att mammas små äggkoppar fungerar ypperligt även för hummus!

Denna blomma är till dig, farmor HEJ!

I... tja jag gissar på att det är fyra generationer  har hortensian varit vår familjs morsdagsblomma. Först gammelfarmor, sedan farmor, pappa & Roland & så jag & Magnus. Så det går bara inte att se en hortensia utan att tänka dels på morsdag & dels på farmor. Med andra ord, hortensior gör mig glad! Här i Canada verkar de också räknas som en av de viktigaste vårblommorna - de finns i varenda liten koreansk blomsteraffär som har mage att kalla sig för affär - vad de säljer i övrigt verkar inte vara så viktigt, men på våren ska det banne mig finnas hortensior! Allra helst jättehistorier, men jag kom över en liten dvärgvariant för $7 som kändes som hittad till hallen. Så varje gång jag kliver innanför dörren får jag en liten dos farmorkärlek!


"Rimmet" i rubriken... Ja det var Magnus som kläckte den meningen som väldigt liten. Hortensia skulle inhandlas & skickas med blomsterbud till farmor i Älvsbyn & kortet behövde en text. Efter MYCKET velande antar jag att den lille blev apless & bestämde sig för att förenkla processen genom att komma med ett eget förslag. "Denna blomma är till dig farmor HEJ" - & så fick det stå på kortet.

Mat, mat, mat...

Gud vilken matblogg det här har förvandlats till. Men när man bara sitter & hysterieknapprar på tangentbordet hela dagarna, hela ens liv cirkulerar kring plankton & dess förehavande & hur man allra bäst designar ett vetenskapligt experiment... tja då händer det inte så mycket trevliga/intressanta saker förrutom vad man nu än råkar tåta ihop till middag. Dagens höjdpunkt blev således den kalkonfärslimpa jag beslutade mig för att svänga ihop i sann tröstmatsanda. Mjukmat ni vet...


Efter noll tuggmotstånd & blomkålsmos känns livet bra mycket trevligare.

Long day ahead...

Idag gäller det att producera, flitens låga måste brinna som om någon varit & fjuttat på med en eller två flaskor tändvätska. Förhoppningsvis kan dock allt klaras av från soffan hemma. Det hade gjort dagen SÅ mycket mindre plågsam. Är omgiven av ett berg med papper i nuläget - så jag antar att det bara är att dra igång. Yey.

Uppdatering: Prima! Jag behöver inte åka in för den enda lilla yttepyttegrej som hade kunnat tvinga mig till avdelningen. Sweet! Spara in tid på hårtvätt, ombyte från Juicy-set & minst 1 timmes resetid. Yes, innebär att jag kanske till & med kan planera in en kisspaus under dagen!

Ett maratonmail senare...

Hjälp vad mycket tid man kan lägga på att skicka ett enda jobbmail ibland - så mycket info som måste inkluderas. Har tillbringat hela kvällen med detta, kul kul. Nu är klockan halv tolv & jag känner mig lobotomerad, känns med andra ord som om det är dags att gå & lägga mig. I annat fall tror jag att mitt huvud kommer att genomgå en metamorphos & förvandlas till en av dessa...


Vilket ju varit synd med tanke på att jag tycker att orange är en så otroligt ful färg. Blir ju lite knepigt att matcha om hela garderoben, för att inte tala om allt smink. Så - för att undvika det jobbiga scenariot så får jag önska god natt!

Två fina saker med dagen...

Idag har det varit en riktigt usel dag - men jag orkar inte dra upp allt jobbigt så jag fokuserar istället på de två bra saker som jag upplevt idag. En allra först på morgonen då jag insåg att våra allra första påskliljor slagit ut i trädgården. Det är helt vansinnigt vad jag behöver vår & sommar just nu. Så det här kändes bra!


Sedan följde ett par timmar av mitt liv som inte direkt känns värda att dokumentera & tillslut klev jag innanför dörren igen & kunde tåta ihop kvällens "Ida är ensam hemma middag". Vilket blev följande...

Tigerräkor stekta med vitlök, sharlottenlök, timjan & lite matlagningsvin. Plus färsk basilika. Kasta ner lite spenat på tallriken, avokado, tomat & torkade tranbär på det. Dumpa över räkor & sås gjord på grekisk yoghurt, citron, peppar & lite kaviar. Middag på kanske 15 min max , massa protein, bra fetter & typ noll kolhydrater. Samt att det är bland det godaste jag någonsin lagat. Herregud vad gott det var! Hade någon frågat mig innan kvällens middag vilket det godaste mål jag någonsin tåtat ihop var så hade jag nog hummat & haat mig fram till den där kalkonmiddagen juldagen 2009 (som tog typ 6 timmar att laga). Men nu... jag vette tusan. Det TRISTA här är ju att jag inte kan köra favorit i repris någon dag när Paul är hemma. Imponeringsfaktorn faller ju rätt platt på att han tycker att skaldjur är undervattens-kackelackor...

Ensam hemma ikväll!

Paul är inte hemma ikväll & jag ser redan fram emot det. Inte för att jag inte gillar när han är hemma MEN när han är borta kan jag laga sånt som jag vet att han inte är speciellt förtjust i & ikväll ska jag banne mig slå på stort!

Fast först - jobb & träning. Skulle ha varit på gymmet igår men blev akuttrött redan vid halv sex. Inget annat att göra åt det hela än att dra hem & tippa i säng redan vid kvart över tio (Magnus, om du läser detta - JA jag är medveten om hur ironiskt det är). Så idag finns inga ursäkter. Förra veckan var jag bara på gymmet två gånger & det är inte accepterbart. Med mindre än 4 månader kvar till sommarens 500 kilometersutmaning så kan man inte komma undan med så dåliga resultat. Det finns bara inte - så nu är det bara att bita ihop & vända skutan!

Liten måndagslyx...

Kan vara att komma hem lite tidigare, laga något riktigt lätt & snabbt - i det här fallet omelett på omega3 äggvitor, snabbt ihopmixad hummus & sallad. Tända lite ljus & bara slappna av.


Fast allra först hade vi lite köksdramatik. Min lilla "kitchen idiot" lyckade hyvla av sig halva tummen på osthyveln... Magnus, smittade du Paul med din "skadebacill" senast ni sågs? För är så fallet så hoppas jag ju att det bara är något som kan överföras mellan män.

Rättar tentor...

Perfekt måndagsunderhållning! Kräver noll tankeverksamhet från min sida & ibland har man tur & stöter på ett riktigt spånigt svar som man sedan kan sitta & fnittra åt. Än så länge har de dock varit rätt duktiga/inte svarat alls. Men jag hoppas att det dyker upp någon riktig dundertabbe snart - blir definitivt mer underhållande då.

Nejmen - en av mina studenter upplyste mig just om att sniglar inte fortplantar sig sexuellt. Det var ju HELT nytt för mig måste jag erkänna...

Det gick!

Med lite tålamod & en del tur hamnade middagen tillslut på bordet! Själva kronärtskocks-slakten var väl den knepigaste biten, det där "skägget" som man skulle lyfta ur var inte så himla självklart. Anyway, utplockat blev det - svampen dumpades i - & så var det bara att pillra i sig allt. Pillerjobb att äta men lite småkul, så vi får köra repris någon annan helg.


Med middagen avklarad körde vi efterrätt & 80-tals klassikern "Spaceballs". Världens nostalgitripp! Var en av mina favoritfilmer som liten - minns hur jag & pappa skrattade hysteriskt åt "finkamma öknen". Nu, så här en 20 år senare, så var det extra kul att se. Massa fler referenser som gick hem den här gången! Hjälpte ju också lite att jag sett Starwars sedan dess... :)

Kronärtskockor...

Jaha... Ibland känns det ju som en prima idé att prova på något nytt, vara lite våghalsig - kasta sig utför stupet. Så kändes det igår på marknaden, jag grabbade tag i ett par kronärtskockor eftersom jag aldrig lagat det förrut & kände mig väldigt innovativ. Tills nu då... för just nu känns det inte alls som något bra uppslag... Jag har helt enkelt köpt på mig två aliens. Titta bara på dem, taggiga, gröna & totalt obegripliga. De är som små grönsaksfort.


Tanken är att "Allt om mat" ska rädda kvällen - vi får se...

Får vi öppna äggen?

Jo det kom ju ett litet paket i fredags - men eftersom jag inte ville schabbla bort något så viktigt som ett Sverige-paket förklarade jag att jag inte ville stressöppna det utan vänta tills på lördagen istället. Så, efter laxmiddag tåtade vi ihop lite efterrätt & slog oss ner i soffan med en delad Rekordelig cider. Väldigt viktigt att man maxar Sverige känslan totalt när man väl har chansen!


Sedan - ÖPPNA, ÖPPNA, ÖPPNA!

Liten vätskepaus innan upp-packandet fortsatte. Ny vårscarf på - tack, tack!

Men sedan kom vi till problemet - två små påskägg med "fyllning"...

Vad göra?! Får vi öppna dem nu mamma eller ska vi vänta tills påsken? Har lagt undan dem men svävar kring lådan som en osalig ande. Jag KAN hålla mig, men om det är så att vi får öppna dem jag då får du väldigt gärna hojta till lite...

Brunch again!

Efter all denna morgonaktivitet kände vi att en ordentlig frukost var av nöd tvungen. Fast vi slopade bröd & våfflor till förmån för omega3 äggviteomelett & bacon - fast det senare bara i Pauls fall eftersom jag inte är någon större bacon fantast. Körde istället på guacamole som jag valde att klutta ner i de supersöta äggkopparna som jag just fick i ett mycket trevligt litet paket från ma!


Inte helt traditionellt kanske men det fungerade väldigt bra ändå! Nope, nu ska jag baka en laddning kakor - mixa mig en smootie & sedan mamma återkommer jag med en liten fråga till just dig!

Värsta timingen!

Jäklar vad bra jag var imorse - klev upp, snörde på mig joggingskorna & drog tre intervaller i vår superbranta backe. Snabb promenad upp första vändan, jogga ner, andra vändan blev 50/50 jogg & promenad & sista vändan sprang jag hela vägen upp till toppen. När det var klart joggade jag tillbaka & i princip samma ögonblick som jag satte foten innanför dörren började det regna & åska. Väldigt bra planering kallar jag det! Tvingade sedan Paul till lite diverse styrkeövningar - han behöver bygga muskler. Sitter man & förtvinar framför datorn är det ju inte konstigt om ryggen krackelerar. Övervann också min skepsis för grishängar maskinen... även om det inledningsvis inte kändes som den allra bästa planen...

Men så tog jag steget, eller tippet, & så hängde jag där!

Ja det kittlade i magen! Fast sen så vågade jag lita på att jag inte skulle trilla ut - så då försökte jag uppnå något slags zen...

Men helt ärligt så var det här inte speciellt skönt. Allt blod rann bara rakt ner i huvudet så att det kändes stort som en ballong. Ryggen kände jag ingen inverkan på men däremot kändes det som om ljumskarna & fotlederna knölats in i något slags medeltida tortyr-redskap. Så nej - jätteimponerad blev jag väl inte direkt.

Soundtrack of the weekend...

& den här låten är vårt soundtrack för helgen... Vi sjunger, vi nynnar, vi visslar i bilen med takfönstret öppet & jag KÄNNER! Allt pga ev en 5 minuter långt klipp. Nu måste jag bara hitta filmen, det finns liksom inte att detta kan förbli osett. Världens vackraste Catherine Deneuve, ljuvare än ljuvast, blondare än blondast, ledsnare än ledsnast. Åh jag går itu!!! Plus, hur stilig är inte han?

Jag vill också ha en baby blå scarf, kunna prata franska & vara sjutton & kär - herregud så fint!

Så underbart att göra inget...

Men jäklar vilken underbar dag detta varit - helt utan att vi egentligen gjort något vettigt. Efter vår mastodonbrunch drog vi ner på St Lawrence market, köpte på oss kalkonfärs, kycklingbröst & Irländsk lax. Löpte amok i grönsaksavdelningen & köpte allsköns mysko rötter & blad som kommer att bli mer eller mindre lyckade middagar under veckan. Sedan körde vi vidare till två "Fleamarkets" - den första utgjordes av ett underligt hopkok av indisk & muslimska inslag - massa billiga saris, Bollywoodfilmer & kryddor. Plus en massa stånd med diverse redskap för att röka på. Om man säger så här, vi har nu lärt oss att om vi någonsin parkerar bilen på en annan parkeringsplats där majoriteten av bilarna har pärlhalsband, krucifix & wonderbaums hängande från backspegeln på samma gång... ja då är det inte riktigt vår marknad. Nästa ställe var stängt med fem minuters marginal - så vi tog en Starbucks grande var & puttrade sedan hemåt med endast ett enda litet blomsterstopp. Väl tillbaka tog vi ut Mammut på bron & borstade...

Borstade & borstade & borstade...

& tillslut var det nästan ingen kitte kvar!

Så då beslutade vi att det fick vara nog med allt borstande & så gick vi in, smällde en flaska cava & pulade i oss lite lax med ugnsbakade grönsaker.

Väldigt enkelt & rakt igenom bra. Jupp, idag har det varit en sån där dag som bara känns rakt in i hjärtat utan att den egentligen har resulterat i något. Ja eller, en sak lyckades vi ju checka av på vår "att göra lista" vi hjälpte Mammut att korrigera diverse ryggproblem han klagat på ett tag.

At home brunch...

Perfekt start på dagen - "drömfrukost" för både Paul & mig. Paul lagade våfflor till sig själv (han var så lycklig när de blev bra, var nog en av de mest komplicerade saker han någonsin gjort i ett kök!) som han småtjoandes av glädje dekorerade med hallon & lönnsirap.

Själv körde jag på "ombak" av en av mina tekakor från förra helgen, bara in i ugnen på 200 grader & så var den precis som nybakt. Lite omega3 äggvita på det plus cream cheese, grönsaker & rosmarinsalt - sjukt gott!

Sedan drog jag en smoothie på grekisk yoghurt, banan, jordgubbe, blåbär, hallon & mango.

Det blev kanske lite i värsta laget - just nu halvligger vi i soffan & är absolut & totalt proppmätta. Eller som Paul just kved "Ida, it feels like I have waffles up to my armpits". :)

Me in my Marc at 2 am...

Åh vad lyckat det blev igår, men fullt upp så jag hann aldrig knäppa något kort på varken Paul eller mig under själva tillställningen. Himla synd, för Paul var så fin i sin kostym nu när hästsvansen är väck. Själv kände jag mig helt 50-tals tjusig i svarta lackskor & farmors gamla silverarmband + kvällens mest unika aftonväska i form av en liten clutch gjord  1980 i björknäver. Eftersom det var så mycket att hålla koll på under tillställningen - dela ut drinkbiljetter, bocka av alla 80 gäster, hålla tal & introducera talare så förklarade jag för Paul att vi var tvugna att knäppa ett par foton av mig när vi väl var hemma. Så, här är den - klänningen & Ida klockan 2 på natten...


& så lite kjolvidsperspektiv - nu måste jag bara skaffa mig en underkjol med massa tyll så att allt tyg får leva upp till sin potential.

Så, första festen avklarad i min "lilla svarta"!

Marc by Marc Jacobs...

Oj... Jag köpte något alldeles för fint till mig själv idag. Men efter två timmar & 30 minuters panik var det så underbart att hitta något som bara kändes helt rätt. En typisk Ida-klänning helt enkelt. Fina detaljer...


...men total påsform så länge den hänger på galjen. En klänning som helt enkelt inte gör så mycket liv av sig innan den hamnar på kroppen.

Det var kärlek på studs & sedan en mental sammandrabbning över vad det egentligen är rimligt att lägga på en klänning. Nu fick jag den ju i & för sig på 50% eftersom det var den sista i affären & i, antar jag, lite mer svårsålda size 0 - men det krävdes ändå en himla massa vel innan jag bestämde mig för att det blir min påskpresent till mig själv. Satt mest & stirrade med stora ögon ner i påsen under resan hem. Efter lååång tystnad frågade Paul om jag var oki - svaret blev "Well, I'm thinking that I'm going to look at this as my bridal dress from a previous life". För att förklara, tänk er tillbaka till artonhundratalet - på den tiden köpte man på sig en fin klänning när man gifte sig & sedan använde man den resten av livet. Därför var den tvungen att vara svart, den skulle ju hålla genom varje begravning man tvingades närvara på - inklusive sin egen. SÅ tänker jag på min klänning också. Vilket är prima, det innebär ju att jag aldrig kan bli tjockare än vad jag är nu. För så värst länge vill jag inte ha varit av pinn för att komma i vad jag nu än ska vila i. Alltså, jag tänker som kloka ma här - köp plagg i bra kvalité & de räcker för evigt. Detta blir alltså min första klänning som får ses som arvegods.

Samma visa varje år...

Jäklar. Vår semi-formal börjar klockan 18.30 idag & jag har inget att sätta på mig. Eller, jag har fyra klänningar som hade fungerat. Men två av dem har jag haft på samma tillställning fast 2010 & 2009 - så de går bort. De andra två hade fungerat super, om det inte vore för den lilla detaljen att jag hade dem på avdelningens mingel på Royal York 2011 & 2010. Jag vet - verkligen dagens i-landsproblem - men nu ska jag ju vara konferencier på det här årets jippo med & då känns det lite mer tvunget att dra på sig något nytt. Hade jag bara varit där för att äta buffé & dricka drinkar hade jag faktiskt gett blanka tusan & bara dragit på mig det som känts mest bekvämt... men det känns ju lite så där "nja" nu. Apa också, måste lösa detta på något sätt. Helst inom de närmsta timmarna.

Världens bästa...

landlords. Stressade ut från huset i morse med gymkassar & datorväskor. Hann inte mer än 100 meter från huset innan jag hörde ett tut & Joao svängde upp bakom mig & så fick jag skjuts till tunnelbanan. Räddade 30 min av min morgon samt gjorde att jag slapp alltför mycket aparmar av allt kånkande. Så fina är de våra hyresvärdar... måste komma på någon liten present åt dem som tack för att de ställer upp så ofantligt mycket.

Den Canadensiska bävern...

Måste bara visa våra väldigt Canadensiska... coasters... gud, vad heter det på svenska? Koppunderlägg? I vilket fall, checka - de är dekorerade med en liten silverbäver. BÄVERN är nämligen Canadas nationaldjur. Hur roligt är inte det?! Ta till exempel USA, de har sin örn & Ryssland - ja de valde björnen. Något otippat, men väldigt coolt, det finska lejonet... & så Canada med sin bäver. Hur mobbat är inte det på en skala?


& nej det här är inte hitte på - Canada som nation har alltså valt just bävern som symbol... Om jag tycker att det här är oerhört roligt? Ja. Om jag ser på det här som ett frikort att reta Paul till vansinne över? Jupp. Men som sagt, man kanske inte kan vänta sig så mycket mer från ett land vars främsta militära bedrift består av att deras kolonialmakt, dvs den brittiska armen, satte eld på vita huset åt dem år 1814...

Feeling much better...

Så efter träningspass & blomsteröverraskning kändes det genast mycket bättre. Fick helt enkelt en liten energiboost - vilket jag tror att alla behöver lite då & då! Sedan känns det extra bra att träningen kommit igång igen - pga Pauls skada så har den ju blivit lite eftersatt, fanns liksom mer akuta saker att ta tag i än att sitta & köra repetitioner på gymmet. Men idag så - 50 minuterspass följt av proteinladdad middag. Stekt kycklingfilé (som jag kastade runt i lite tranbärsmarinad precis innan stekning), spenatsallad & fänkålsgratäng med hemmalagad snabbpesto. Så gott! Fänkålsgratängen alltså, det andra var helt oki men just denna anrättning gjorde verkligen hela middagsupplevelsen. Måste testas! Fast man kan skära ner på mandlarna & tillsätta lite vatten för delar av oljan. Knöla istället i mer basilika & vitlök - supersnabbt, väldigt få kolhydrater & en ny favorit i det Janssonska/Chvostekska hemmet.


Något roligt, tokigt eller fint...

bad jag Paul om idag. Skickade nämligen iväg honom på en liten stapplande tur upp till Loblaws för att köpa kyckling & kände att något lite annorlunda behövdes för att pigga upp här hemma. Så det var direktivet han fick - roligt, tokigt eller fint. Fast från Loblaws tänkte jag då, så jag föreställde mig drakfrukter eller kokosnötter. Istället väntade det här på mig när jag kom innanför dörren...


Veronica & papegojtulpan!

& hur glada & uppåt blev vi av detta? Så här glada & spralliga!

Ja eller Mumu tvingades ju till att vara med på blomsterfirandet, men det är inte mer än rätt med tanke på att han väckte mig halv sju imorse. Kan ju också ha något att göra med det där trollet som tog över mig tidigare idag...

Nu ska trollet...

luffsa & knogskutta bort till Hart House & arbeta bort lite frustration. Jag tror att fysisk aktivitet är det bästa man kan göra när man känner sig lite ur balans. Vilket jag gör just nu - det är fortfarande så många frågetecken kring Paul skada att jag blir helt orolig i själen bara jag tänker på det. Eller, om jag ska vara helt ärlig, så fort jag tänker på den så dyker en tanke upp i huvudet "varför i helviti måste vi hantera detta i en BANANREPUBLIK - varför är vi inte i Sverige?!"...

Ja... så känns det just nu. Lite som att Canada kan gå & lägga sig & dra något gammalt över sig, för i Sverige funkar den här typen av problem så mycket bättre. Vi kan tjata & gnata bäst vi vill om dåliga resurser & överarbetad personal, men gör man det ja då är man bra hemmablind. Anyway... Kanistrollet behöver uppenbarligen hamra lite på vikter & dylik för att lugna ner sig lite...

← Elaka trollet...

Värsta trollet...

har jag känt mig som sedan jag skrev förra inlägget. Jag tror att mycket av mina känslor bottnar i att jag känner mig otillräcklig i vårdsituationer - jag har liksom inget svar på vad som är fel eller vad som kan göras åt det. Jag menar, ta ma & pa - de kan ju alltid falla tillbaka på sin utbildning. "Jaha, du har ont - hur då, hur länge, upplever du att du har problem med X eller Y"... De kan ställa relevanta frågor & dra en slutsats. Den kunskapen besitter inte jag. Vilket lämnar mig med en enda kvalité som vårdgivare - empati - & jag är liksom kass på att få till den biten. Det blir mest tafatta armstryk & en brinnande önskan om att vara ungefär vart annars helst på jorden. Sjukhus är värst, där känner jag mig så poänglös & onödig att jag blir stel som en pinne & världens otrevligaste att ha att göra med. "Hemvård" är lite lättare, då kan jag defaulta tillbaka till köket & röra ihop älsklingsrätter & kakor & känna att jag gör livet lite trevligare på det sättet. Fy, önskar att jag hade lite mer Florence Nightingale i mig men är rädd att min förmåga att trösta ligger mer på Lois nivå...

Jag suger...

på att vara "vårdgivare". Det har ju inte gått så fasligt lång tid sedan Paul blev så där dålig, men jag känner redan nu hur det tär på mig. Jag finner liksom inget nöje i att springa runt & fixa & trixa samtidigt om jag är glad & käck. Så all cred åt de som jobbar inom vården & de som stannar med långtidssjuka partners. Jag känner att det är ganska lämpligt att jag valde en karriär som involverar stenar & döda föremål sedan X antal miljoner år tillbaka i tiden - att hålla på & dalta med personer som är sjuka hade drivit mig till vansinne. Hade troligtvis hoppat ut genom ett fönster eller beslutat mig för att backpacka mig genom resten av livet. Anyway, Paul kan ju i alla fall gå nu så det får ju se som ett stort kliv framåt.

Ja jag är trött... så ber om ursäkt för ordvitsen.

Helt slut...

i kroppen känner jag mig efter de här senaste dagarna. Igår kollapsade vi båda vid 9.30 & även om det inte blir lika tidigt ikväll så blir det definitivt ingen långkörare in på småtimmarna. Det känns lite som om jag hade jetlag. Den där tröga känslan, med ett huvud som inte riktigt fungerar. Allt går långsamt & blir det inte som man tänkt sig så orkar man ändå inte bry sig. Momobo har redan blivit nedbäddad för natten...

så jag antar att det är läge att dra upp för trappen & försöka få in lite sömn innan hans lilla inre gremlin vaknar till liv i & med det första dagsljuset.

Tokroligt...

Älskar ju våra landlords, men ibland så känns de närmast som om de är hämtade ur en komediserie med risig budget. Igår var Joao gullig nog att köra hem Paul från sjukhuset + assistera mig i att också få in Paul i huset. Vinkade av honom & tog sedan itu med stackars Paul som satt i soffan. Lagom tills det att jag dragit av honom t-shirten (luktade sjukhus) & gett honom en liten tvättlapp & en skål med vatten för att vaska av sig lite plingade det på dörren. Ute på trappen står Joao med en himla massa prylar. "Ryggsträckarmaskin" hojtar han flåsande medan jag stod med munnen på vid gavel.

"We're going to hang him like a pig!"

Här kan man ju argumentera att någon som säger att ens pojkvän ska hängas som en gris på inga vilkor bör släppas innanför ens dörr, men jag tror att jag var lite chockskadad. So, in i huset bar det & så skruvades & bankades detta monstum ihop till tonerna av portugisiska svordommar.


Jag vet inte om det riktigt framgår av bilden, men maskinen är sjukt stor - det är som om Frankensteins brits har flyttat in i vårt vardagsrum. Tanken är att man spänner fast fötterna längst ner & sedan tippar hela alltet rakt bakåt så att man hänger från fötterna. Ett tipp fick vi till igår tillsammans med Joao men sen trodde jag att Paul skulle spy på mattan så då sa jag att grishängandet var tvunget att vänta tills en annan dag. Joao blev grymt besviken, jag tror att han sett framför sig hur han skulle virvla in & bota Paul på direkten. När det stod klart att så inte var fallet blev han skitdeppig.

"So sad" sa han & skakade på huvudet "So sad when young person is disabled like that. It pains me to see him handicapped. Very difficult for both of you. Very difficult for young person to be cripled."

Tillslut hade han muttrat sig ut på trappen & håglöst vinkat hejdå & jag kunde stänga dörren efter honom. Stänga dörren, vända mig om & se på Paul & sedan bara bryta ihop i en hysterisk fnitterattack. Nej, saker & ting är inte så roliga just nu - men Joaos brutala ärlighet som han inte själv uppfattar - den måste man faktiskt skratta åt!

Hemma igen...

Paul skrevs ut i eftermiddag & är hemma igen. Det är både skönt & lite jobbigt. Skönt naturligtvis för att vi båda tyckte att sjukhussituationen var hemsk - jobbig för att han bara fick en massa medicin för att hantera smärtan. Klart man allra helst vill att läkaren ska humma lite, trycka på ryggraden & så "popp" blir allt bra igen. Fast det hade vi väl inte så mycket hopp om, men lite mer än två små medicinburkar hade ju känts bra. När farfar fick ryggskott, ja då vill jag minnas att det kopplades in kiropraktor via sjukhuset. Så fungerar det dock inte här, vill vi testa att få bukt med detta via en kiropraktor ja då är det till att vackert leta reda på & betala för vården på egen hand. Vissa dagar saknar man Sverige lite extra mycket...

Sjukhus uppdatering...

Paul är fortfarande kvar på sjukhuset, hög som ett hus på morfin. Men han skickade den här bilden på sin frukost & förklarade i samma vända att han längtar hem. Det är ju skönt att han i alla fall har sitt sinne för humor i behåll!

So, nu är det jag som styr in i köket & roddar upp lite kakor så att han har något gott att se fram emot när han kommer hem. När det nu blir, vi väntar fortfarande på resultatet från röntgen.

Paul på sjukhus

Vi fick ringa en ambulans, det blev ohållbart med smärtan tillslut. Jag stannar här med Mammut tills dess att det blir ljust - då ger jag mig iväg ner till sjukhuset jag med. Så mamma - om du inte hör något från mig imorgon så är det för att Paul fortfarande är intagen. Kram

Nu drar vi till IKEA!

Men en "drömhelg" är ju inte komplett utan ett IKEA-besök! Det går ju bara inte att skippa! So, nu ska vi packa in oss & ett gäng påsar med kläder som ska skänkas till välgörenhet (Paul har varit så duktig på att rensa att det nu blir minst två olika sorters kakor som belöning) & dra ut på vägarna. Här ska inhandlas hyllkonsoller!

Uppdatering: Nehej... Nu blev det mindre bra... Jag tror att Paul har fått ryggskott. Han kan inte gå & halvgråter när han rör på sig. Att ta sig ner för trappen var en pärs för oss båda & nu sitter/ligger vi i soffan & väntar på att sjukvårdsupplysningen ska ringa tillbaka.

Jästsuccé!

Nej men för tusan - nu får jag nog springa tillbaka till Loblaws & köpa på mig en lott. För checka!


Tekakorna jäste! Det är FÖRSTA gången sedan jag flyttade hit hösten 2007 som jag fått något att jäsa. Slutsats: Canadensisk torrjäst suger, Svensk torrjäst regerar. Jag menar, paketet gick ut oktober 2009... det var alltså lika gammalt som Elsa & hon kan ju de facto både gå & prata vid det här laget.

Är ju ingen brödfantast - men gud så gott det var idag. Paul dundrade på med en massa västerbottensost (hitskickat av farmor - det tackar vi för!) & jag körde mest på cream cheese med massa grönsaker & färsk basilika. Sedan tröstar jag mig med att det var extranyttiga tekakor: grötbaserade, fullkornsmjöl & linfrömjöl. Det senare är prima  ur Omega3 synpunkt, så jag känner mig väldigt nöjd. Nöjd & mätt.

Bak-Söndag!

Idag ska jag baka & jag tänker FÄRG! Bakar ju alltid småkakor som jag kan förvara i burkar i köket & nu när våren är här vill jag att de ska lysa upp lite. Inga tråkiga bruna & beiga kakor här inte - nope, jag tänker gult & rosa & grönt! Har ju liks varje hushållsfärg som går att köpa efter förra årets pepparkaksbak så jag kan lika gärna tära lite på det förrådet. So - måste bara pipa upp till Loblaws & köpa på mig lite mer florsocker & mandel, sedan kan förklädet åka på!

Uppdatering: Fast allra först svängde jag ihop en laddning tekakor som nu står & jäser. Har ju någon slags liten nostalgi/mystripp den här helgen, så då var det tvunget. Mamma brukade baka tekakor hemma i köket i Lycksele & de var så grymt goda när de kom ut ur ugnen alldeles rykande varma.


Enda lilla missräkningen... var ju tvungen att använda mig av torrjäst pga att Canada inte är ett civilicerat land där man kan köpa färsk jäst i affären... & eländet gick ut i oktober 2009. Vilket jag inte märkte förrän jag hällt ner allt i degspadet. Inte för att det spelar någon roll egentligen, det är ju allt eller inget som gäller - men vi får väl se hur det går på jäsfronten. I värsta fall blir det väl "speed tekakor", dvs den typen av bröd som man måste tokskynda sig att äta direkt från plåten innan det förvandlas till tegelstenar.

One of a Kind!

Överraskningen var ett besök på den jättestora mässan "One of a Kind". Så otroligt mycket fint & väldigt inspirerande. Kom dock bara hem med tre saker: två olika typer av salladsdressing samt små handslagna ljushållare för byttor & burkar. Klämde genast ner en av dem i en av mina Mon Amie koppar, kändes som att det var läge att använda dem till det yttersta idag.


Sedan pysslade vi i oss lite lammfärsbiffar med ugnsrostade lila morötter - verkar ju ha något helt onödigt dille på lila grönsaker just nu... Imorgon får det banne mig bli hederligt grönt/gult/orange eller rött. INTE lila, för det gör det inte godare på något sätt.

& så avslutade vi kvällen i hederlig Älvsbyanda - Zatsy! Jag vann...

Tja vad ska jag säga annat än att Sverige vs Canada som vanligt inte är någon egentlig match. I mean, Paul fick inte ens ihop till sin bonus...

"Du gamla du fria du fjällhöga nord!"

Second breakfast!

En av fördelarna med att ha en pojkvän som kliver upp cirkus 2-3 timmar efter en själv är att man kan äta en till frukost! Idag är det en sån dag när allt bara känns soligt & ljust & underbart, så då blir det smoothie på grekisk yoghurt, blåbär, hallon, jordgubbar & mango. Som MÅSTE serveras ur mina fina Mon Amie muggar - perfekt "tillräckligt tjockt för att släpa över Atlantenporslin" & en sån där liten touch av hemlandet som får det att värma i hjärtat.


& så en yttepyttekopp hasselnötskaffe - fast ur Iittalakopp. Måste ju sprida gracerna lite mellan faders & moderslandet. Canadensiskt porslin ligger däremot inte lika högt på listan, för mig krävs en känslomässig anknytning till porslinet. Ni vet, har något stått i sommarstugan eller fungerat som uppstjälpningsfat för potatis under hela ens uppväxt - ja då finns det inpräntat i nostalgicentret för tid & evighet. De där tallrikarna på väggen hos farmor, ja de blir skatter som man jagar på loppmarknader i vuxen ålder. En dag "när jag är vuxen & har ett hus" (vilket jag ju har här... men jag menar något mer permanent) då ska jag kånka ut alla mina skatter ur ma & pa´s källare & samla på mig ännu mer. Vinranka i flytande blått från Gefle, Gröna Anna & så kanske lite Wedgewood på ett hörn...

På inrådan av mamma ("uppviglaren")...

Verktyget för brottet...

Smyga, smyga, på tå in i sovrummet...

Borsta! Borsta som om livet hänger på det - fast inte för hårt, det måste kittlas!

TADA! Vaken pojkvän! Så mamma, jag kan konstatera att "tandborstmetoden" fungerar lika bra nu som vad den gjorde för 23 år sen när jag väckte pappa på samma underbart kreativa sätt!

Men vakna då!

Oh jag vill att Paul ska vakna! Klockan är tio & han sover fortfarande - vilket jag i & för sig kan förstå eftersom vi inte kom i säng förrän klockan 2. Hade nämligen Therese på middag & tiden bara sprang iväg. Så jag begriper ju att han är trött, men... han har utlovat äventyr idag & eftersom han vägrat tala om vad vi ska göra så håller jag naturligtvis på att spricka av nyfikenhet. Dessutom har jag liksom avverkat alla moment på min "saker som Ida gillar att göra i sin ensamhet på morgonen" lista & nu vill jag ha sällskap. Mina två timmar av ensamhet har varit trevliga - frukost, bloggläsande, Mammutborstande på trappen & blompyssel...

Min fina lilla primula!
Men nu har jag fått nog. Brottas med tanken på att gå upp till sovrummet & bända upp hans ögonlock, precis som Magnus gjorde med mig när han var riktigt liten. Något måste göras nu - action!

Smiter ut...

Det är sol & blå himmel ute... jag smiter iväg en vända för att få lite D-vitamin. Rent officiellt skyller jag dock på att jag behöver mer guldpapper till Semi-Formal biljetterna. Fast hade det fortfarande regna ute måste jag ju erkänna att jag inte kunde ha brytt mig mindre. Men nu - jippi - ut i solen!

Uppdatering: & det var sweet! Fantastiskt fint väder, små krokusar över allt & så köpte jag på mig vårens första primula.

Bara titta vad vårigt! Blir så där hallelujalycklig över vårblommor - sitter i från uppväxten där allt som var grönt möttes med glädjetårar efter åtta månaders istid. Mycket lyckad liten vända med andra ord. Mindre lyckad försäljning, just nu ligger vi back med cirka $3000. Personligen ser jag det som en smärre katastrof men alla på avdelningen verkar ha någon slags märklig manana attityd till det hela. $3000... hur kan man bara rycka på axlarna över att man förlorar närmare 20000 kronor på en kväll? Anyway, inte mina pengar så jag orkar inte längre bry mig.

Nu bestämmer vi att det vänder...

Gårdagskvällen slutade med att Paul drog på jobb (server som kraschade) vid elvasnåret - vilket betydde att jag var ensam hemma under kvällsförberedelserna. Bort med smink, på med kräm & så bara kissa innan sängen... SLUT på toapapper. Alltså. Jag bara bröt ihop i världens fnitterattack. Vad var det för någon jäkla usel dag jag hade igår eller? Kändes ju lämpligt att toppa den med en tom toarulle - det kan ju liksom inte bli mer vardagsjäkligt än så. :)


Så idag äter jag guava till frukost & struntar i att det fortfarande regnar ute. Jag orkar bara inte ha en dag till som igår så det är bara att slå ner klackarna & vända på skutan. So, det är planen för idag!

Tröstmaten...

blev lättlagad & snabb - varm mat som värmer innifrån. IKEA köttbullar (fettfälla men vad sjutton, det behövs när man känner sig småynklig!) med lite grädde, soja & svamp samt blomkålsmos. Föll som så många gånger förr för frestelsen att köpa en av de där flashiga färgade. De som är orange är oki, men de lila är inte alls lika bra. För det första - de innehåller ungefär like mycket cellulosa som bark, man får jobba som en jäkla tok med stavmixen innan det börjar likna något. För det andra, vid det laget har ändå allt lila lakat ur i kokvattnet & man står där & hamrar ihop en gråaktig sörja. So, i fortsättningen blir det vanlig blomkål. Anyway, gott & tröstande var det i vilket fall.


Sedan vill jag ju poängtera att detta må vara tröstmat, men den visar också att det egentligen inte är SÅ synd om mig. När det är riktigt synd om mig äter jag nämligen bara sånt som man inte behöver tugga. Typ yoghurt eller allra helst havregrynsgröt.

RSS 2.0