Värsta timingen!
Men så tog jag steget, eller tippet, & så hängde jag där!
Ja det kittlade i magen! Fast sen så vågade jag lita på att jag inte skulle trilla ut - så då försökte jag uppnå något slags zen...
Men helt ärligt så var det här inte speciellt skönt. Allt blod rann bara rakt ner i huvudet så att det kändes stort som en ballong. Ryggen kände jag ingen inverkan på men däremot kändes det som om ljumskarna & fotlederna knölats in i något slags medeltida tortyr-redskap. Så nej - jätteimponerad blev jag väl inte direkt.
Ta det lugnt med tippbrädan, Paul med. Skadan och inflammationen i ryggslutet är nog inte helt läkta än. Men att träna ryggmusklerna och öva in rätt lyft- och bärteknik är en investering för framtiden. Kram
Jag ska framföra det till Paul, själv är jag ju som sagt var inte såld men han gillar den skarpt. Tror dock att du har rätt, han äter ju fortfarande anti-inflammatorisk medicin & smärtstillande så risken är ju att han inte känner om han hänger för länge. Fast nu har vi båda börjat säga till varandra när vi kutar för mycket med ryggen så håller vi bara fast vid det här så blir det kanske något bra av det hela tillslut. Kram!
ookej, när började ni handla från tv-shop!?
Oh... MEAN! Det är faktiskt våra hyresvärdar som lånat oss stolen så att Pauls rygg ska få avlastning. Själv hoppas jag åbäket kan lämna vårt hus inom en SNAR framtid.
