Känns konstigt...

att vara hemma. Vaknade två gånger i natt & kunde inte alls orientera mig. Kände mig helt vilsen, på ett sånt där "Vem är jag, hur många ben har jag, VART är jag" sätt. Nu längtar jag tills klockan slår tio så att vi kan skjutsa vår katt-tant till nästa uppdrag. Jag vill ha huset för mig själv så att jag bara kan påta runt, packa upp & återupptäcka. En sak är i alla fall säker, det är grymt skönt att kunna borra ner ansiktet i Mominbos päls igen. Herrejäklat vad jag saknat den lille marodören.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0