Vi hann...

för att Paul slog nytt hastighetsrekord på 401. Enligt google maps ska det ta 29 minuter att ta sig till kyrkan - vi avverkade rutten på 17. Tur att canadensarna inte tar så hårt på hastighetsbegränsningar...

Trots bristande sångförmåga, i vissa fall i kombination med helt remarkabelt bristande insikt i exakt hur mycket som saknades för att hålla en ton, var det en fin minnesgudstjänst. Vi tände 77 ljus, vi var tysta, vi mindes nära & kära & det kändes som om jag gick därifrån lite starkare i tron att man kan leva vidare efter döden. Att man kan finnas kvar som ett ljust & fint minne hos andra. Det är något jag hoppas att vi alla kan eftersträva - att vi lever våra liv så att de vi känt vill minnas oss.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0