MsBree

Men hur bra flygandet än gick, att få sätta fötterna på Svensk mark var ta mig tusan ett lyckorus utan dess like. Tills jag klev av flyget i Umeå & möttes av: regn, noll snö, blåst... happy ballongen punkterades totalt. Drömmen om en vit jul sipprade som grå sörja ner i närmsta golvbrunn. Jag försökte hålla ihop, drog julmust i panik & försökte intala mig att det skulle bli bättre om jag bara fick lämna kusten. Tack & lov lyssnade någon högre makt på mina desperata böner. Dessutom kastade sagda makter in en bonus. För innan jag lämnade Umeå & julmissären stötte jag helt slumpmässigt ihop med Sandra - min vapendragare genom grunskolan/högstadiet. Så himla kul att bara ses så där! Ni vet, så där kul att man bara BUBBLAR!

Bubblor av glädje infann sig också när jag kikade ut över utsikten hemma. Inget slask i sikte. Det är allt jag begär - inget slask. Är övertygad om att slask i sig är en faktor som gör att depressionsmediciner under vintern går upp i styrka.