Vi kunde inte hålla oss...

Vi tänkte spara första paketet till ikväll... men kunde inte hålla oss. Det gick bara inte. Eller... Paul hade kanske kunnat, men inte jag - jag behövde en första december/öppna första luckan dos.


Man kan argumentera hur mycket man vill att snart 30-åriga individer inte behöver julkalendrar - men vet ni, jag gör just det. Jag behöver mina fina små julkalender ögonblick för att orka med all stress som december innebär. Den dag farmor inte längre känner för att ruska fram 24 små klappar i Älvsbyn (men fatta vilken prestation - hon gör det här inte bara för Paul & mig utan även för lillebror & hans tjej. 96 små paket... helt otroligt!) så tar jag vid stafettpinnen. Åtminstonde för Pauls räkning, så får Paul fixa mina paket. I annat fall kan han ju se fram emot att laga sin egen mat...

Kommentarer
Postat av: Nina

Men å, vad fint! Det är alltså din farmor som gör alla paket till er allihop? Så himla gulligt! Vi har alltid paketkalender här också, fast gör 12 paket var till varann. Eller från och med i år blir det 8 var eftersom vi blivit 3. Lite bittert är det ju att få färre, haha, men det är det värt så klart!

2011-12-01 @ 21:33:32
URL: http://denvassastekniven.se
Postat av: Ida

Ja, farmor sätter ihop en present kalender till oss var - så fyra stycken lyckas hon med på något sätt. Begriper inte hur, Paul & jag satte ju ihop en åt henne förra året & det var jättesvårt att hitta bra saker att stoppa i paketen!



Skratt, jag tror inte att du är SÅ ledsen över den nedgraderingen på paketfronten. Grattis till er lilla baby!

2011-12-01 @ 21:45:28

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0