Så värd lunch på Blue Lagoon!

Eftersom Paul & jag är som vi är flög vi alltså in till Island, landade klockan 7 på morgonen & hajkade ut till Blå Lagunen. För den som undrar, det är nästan 20 kilometer - vi gjorde hela rutten i ett svep. Inga raster, ingen proviant (vilket i & för sig berodde på att vi missat att kitta upp oss på powerbars). 3 timmar & 50 minuter senare anlände vi till då blåa källorna & insåg att det inte fanns tid både för mat & bad. Lätt val, är hundra gånger hellre lite skitig än hungrig!


Om jag ser lite skeptiskt ut... tja, ni ser de mörkröda köttbitarna? Val... Första gången jag provade det, & det kändes lite fel till att börja med. Sedan kändes det bara gott. Det smakar viltkött, men är väldigt mört - lite som gravad älg (om ni inte provat gravad älg har ni gått miste om något, sjukt gott).

Sedan gick jag lös som en tok på gravlaxen. Herregud vad jag älskar gravlax. Att Canadensarna inte begriper det utan bara kör på rökt lax... Imbeciller.

Avslutade med Skir - världens godaste isländska yoghurt. Önskar att de skulle exportera Skir även till Toronto, inte bara till NY...

& så bjöd restaurangen också på den här utsikten. Väldigt häftigt, om man bara väljer att bortse från badande tjockis tyskar/amerikaner. Även om det i & för sig är underhållande på sitt sätt. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0