MsBree

På vift i Toronto...

You NEED a break too...

Men nu är vi ju tack & lov inte galärslavar, så vi jobbade inte HELA helgen. Någon gånger kring tolvsnåret på lördagen kände jag att det fick vara nog med städ (tar musbajset någonsin slut?).

Så vi drog till storstaden Coboconk för lunch & en öl. Himla fin paus! Paul toppade med en glass, lönnsirap på toppen & "moose droppings" på botten. Själv hade jag absolut inte valt den senare om jag ätit glass - min droppings kvot är rätt överfylld.

Roade mig med att ta kort på en paniskt glassätande Paul - det var 31 grader i skuggan, så glassen övergick rekordsnabbt till flytande fas. Paul lyckades få i sig allt, men det byggde på team work = jag hojtade "right, left, back - quick, lick the right now!".

Det är anledningen till att jag aldrig äter ur strut utan ur en bägare. Det är så mkt bättre =)

Jag säger bara BÄGARE! När jag var liten brukade pappa ta med mig för att köpa mjukglass på stan (eh... stan i Lycksele då, men anyway) - stor lycka! I kön brukade pappa säga "Nja, jag tror inte jag känner för glass" & så var det bara jag som fick en strut. Väl ute bad han om en slick & på något vänster gick struten av & pappa bara "här, håll botten Ida - nu måste vi skynda oss!". Så åt han upp hela glassen "underifrån" & jag stod där med 10 cm strut & 2 msk glass... Jag var ju bara en 6-7 år så jag tror att han gjorde detta minst två tre gånger innan jag insåg att jag blev lurad & la min beställning "i bägare". HA - skrattar bäst som skrattar sist! :)