Sometimes you don't want to know...

Paul & jag bestämde oss för att äntligen få tummen ur & ställa ut vårt gamla skrivbord för grovsopsupphämtning. Eländet har stått ute hela vintern & mådde rätt uselt efter det. Vi snackar mögel & allsköns småkryp. Jag tror att vi båda försökte andas in så lite som möjligt medan vi kånkade ut de tre olika delarna till trottoaren. Väl inne igen slog jag mig ned för frukost - kände att det liksom kliade lite på armen men kunde inte se något där. Tillslut insåg jag att något litet fä måste ha krypit ner i min topp & sedan fastnat. Kände en massa ben innan den dödens dog - men vägrade se efter vad det egentligen var. Kände att jag inte riktigt pallade med att tackla den äckliga delen av verkligheten riktigt så här tidigt på morgonen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0