Pyspunka...

Jäklar - mitt framdäck är helt patetiskt platt. Inte en gnutta luft kvar i eländet. Happ, det totalförstörde ju den cykeltur jag planerat in till eftermiddagen. Måste alltså omprogramera hjärnan till ett omfamna begreppet "långpromenad"... Pepp, pepp - måste bara hitta på ett mål att gå mot... Får nog bli en vända ner till Bloor för att köpa på mig ett gäng blommor som kompensation för de som dukat under den här helgen.

Nej, vänta nu... så här är det ju hela tiden! Jag drar iväg på långpromenader, vilket i sin tur gör att jag känner mig nöjd & liksom glömmer av att tvinga ut Paul. Vilket innebär att hans ansträngningar sträcker sig till att knata tur & retur kakburken. Inte oki!

Uppdatering: 2.5 km i raskt tempo. Nog för att jag ska känna att det värsta krypet har lämnat kroppen men tillräckligt lite för att Pauls slappardagar effektivt har fått ett slut!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0