It's difficult to be far away...

Mötte upp Victoria & Elsa för lunch idag. Hade redan innan jag träffat dem insett att det nog skulle bli lite av en långkörare med massor av förlovningsprat, uppdateringar på hur det gick den helgen de passade Mammut, leka med Elsas bondgårdsdjur... ja allt sånt som man måste ta igen när man setts för litet. Det blev väldigt mycket av allt det där... men det var också en lunch som präglades av att Victorias morfar gått bort samma morgon. Är så glad för att hon orkade ut för att träffa mig. Att hon inte ställde in utan att vi fick sitta & prata över tortilla & te & att jag kunde ge henne en kram. Det är ju så jobbigt när någon man varit nära gått bort & när man dessutom befinner sig så långt borta från sin familj så känner man sig så ensam. Är så glad för att jag fick hjälpa till & buffra den där ensamheten lite.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0