Men herregud - håller alla på att bli tokiga?
FÖRSTÅ SÅ SJUKT - hon sitter hemma & tuggar fradga över att han inte är 100% tillgänglig. Får för sig att det är helt normalt att åka över till oss för att läxa upp Paul... men vänta, tänk om han inte är hemma... Självklar lösning = skriva ner ett upptuktningsbrev, printa det, åka över hela stan, plinga på vår dörrklocka & sedan TEJPA UPP brevet på vår dörr... WTF?!
& så toppade vi det ikväll med att ringa cirka 10 gånger till & sedan maila mig & begära att jag ska tvinga Paul att ringa henne. Någon behöver ta ett chill pill & inse att man inte äger andra människor.
Ursäkta!? Men vad är det för brud? Jag skulle bli både rädd och arg! :s
Jag är tålmodig, men den här gången gick hon för långt. Fy fan vad arg jag var igår rent ut sagt...
Tänkte precis som Camilla. Vet inte om du skrivit ut "historien" om exet men vet att du nämt henne innan och att ni hjälpt henne på olika sätt. Jag har haft (inte längre) problem att ens kunna uppföra mig trevlig mot vettiga ex(mina killars då), så jag hade nog exploderat för läänge sen. Men de måste vara ganska speciella omständigheter som får er att, trotts allt, fortfarande hjälpa henne, eller så är ni bara mycket bättre människor än jag =P
Nej, jag har inte skrivit ut hela historien - det hade tagit alldeles för lång tid. Men i stora drag så har det varit riktigt uselt stundtals, för att sedan bli bättre i & med att tiden har gått. Hon är enormt knepig att ha att göra med, men hon är också väldigt ensam. Eftersom Paul & hon var ihop så länge (11 år) är han i princip hennes enda familj. Det vill jag inte ta ifrån henne & jag vill inte heller tvinga Paul att säga upp den kontakten. Det anser jag mig inte ha rätt till, lika lite som någon annan skulle ha rätt att tvinga mig att säga upp kontakten med någon. Hon & jag kommer aldrig att bli vänner, men det finns en ömsesidig respekt som gör att det fungerar mellan oss. Utom när hon gör sånna här idiotsaker, då blir jag bara så arg att jag vill be henne att fara & flyga. Fast - så tänker jag på att hon inte är världens stabilaste & då får jag kraft att se frammåt & förlåta.
