Jag hade vunnit guld...

Ni som följt bloggen ett tag vet att jag har en närmast sjuklig rädsla för att missa sophämtningen. Har helt blivit som min pappa på den här punkten & känner alltid lätt stress de veckor som soptunnan ska tömmas. Återvinningen är lugn, för den tunnan är stor nog för mig att rymmas i - men soptunnan är ungefär av magnituden "medelsvensk mormors kakburk" & således är en missad tömning=katastrof. So... imorse fipplade jag runt med min tepåse vid 7 snåret & kände mig rätt lugn när jag plötsligt hör ljudet av stor bil. Sopbilen. Utanför vår grannes hus - ankomst till vårt, cirka 18 sekunder. PANIK! Ut ur huset, grabba soptunna & återvinningskärl & sen sprang jag. Jag sprang som en dåre, hade "barfotalöpning med två sopkärl i var hand" varit en olympisk gren så hade jag varit Usain Bolt. Det var på håret, men soporna kom med... I was not defeated!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0