Det här med organisk mat...

Jag är så himla inkonsekvent med organisk mat - helt enkelt för att jag har dålig koll. Så det blir lite hipp som happ. Vissa saker köper jag uteslutande organiskt - minimorötter, tomater, keso. Sedan velar jag fram & tillbaka över äpplen, bananer & jordgubbar. Vid mjölk tar det tvärstopp, där blir det alltid "1%-ig whatever is cheapest" i storpack. Det organiska varat eller icke varat får liksom grunda sig på någon slags egenkomponerat bedömningssystem baserat på pris/kvalité/transportsträcka. Ta minimorötterna vs bananerna & äpplerna. Morötterna vinner på samtliga punkter: typ samma pris som vanliga morötter, alltid i lika bra skick som oorganiska alternativ & de har transporterats ungefär lika långt. So check, organiskt. Äpplerna förlorar lite på att de ofta åkt hela vägen från Florida, så då äter jag hellre äpplen från Ontario, & bananerna - tja, ibland är de organiska alternativen lite deppiga (läs mumiebananer). Men så finns det sånna där produkter då jag helt enkelt inte riktigt kan sätta fingret på varför jag väljer det ena eller det andra. Som igår, då jag köpte färsk vaniljstång.

Tanten i kassan frågade om jag ville ha den vanliga eller den organiska & jag bara "Whut? Men HUR oorganisk kan en orkidéeodling vara?!". Så, det blev den vanliga - på grunden "för nu försöker du lura mig att köpa något dyrare eller hur?" - & så klev jag ut ur affären & bara... "Men konsumentupplysning, jäklar vilket lysande påfund... finns det överhuvudtaget i nordamerika?". Still have no clue, men jag hoppas på att min vän google ska komma till min räddning. As usuall.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0