Paul i ett nötskal/finn ETT fel..

Jag öppnar kylskåpsdörren.
Jag stänger kylskåpsdörren.
Jag står kvar, funderar.
Jag känner att något var fel, lite annorlunda så där...
Jag öppnar kylskåpsdörren igen.
Jag säger "WTF?"


Det här är alltså min kille i ett nötskal. Jag kan se framför mig hur kul han tyckte att det var när han stoppade in mina tamponger ovanpå yoghurten. Hur han småfnissade. En del av mig blir bara "Men vad i helvete?!", en del av mig kan inte låta bli att tycka att det är hysteriskt roligt. En stor del av mig är bara så oerhört tacksam för att jag har honom i mitt liv, att jag har någon som får mig att skratta så mycket. För en sak är säkert, det blir liksom aldrig tråkigt kring honom.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0