Liten...

Mammut var så söt imorse - helt skogstokig! Han sprang som en dåre upp & ner i trapporna & ville att jag skulle jaga honom. Så jag sprang efter & såg till att klampa riktigt rejält, för då blir han ännu mer i gasen. Jagade in honom i sovrummet, där han flög upp i sängen & gömde sig bakom en kudde. Alltid när han gör så så kastar jag mig i sängen med utbredda armar & så studsar han emot mig & så gosar vi. Men idag studsade han lite fel & flög rakt in i min hand. Full kraft, det var som en humla mot en bilruta. Fy tusan vad hemsk jag kände mig! Mumin blev sekundsnabbt helt liten... ville bara bäras & tyckas syn om & oh vad jag först tyckte synd om honom & oh vad Paul tyckte JÄTTESYND om honom. Så hela morgonen blev ett runtkånkande av liten katt - famn till famn...
Delaktig i allt... Herregud vad vi älskar vår lilla tuss & vad kattmamma hjärtat brister när de gör illa sig!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0