MsBree

Det blev inget bloggande igår... för att det var den märkligaste dagen på länge. Den började väldigt husligt med att jag virkade klart ett par små tofflor till Ewas lilla Juno.

Konstaterade att större storlekar inte alls är lika söta som de yttepyttesmå babyskorna, men var ändå nöjd över att jag fått ihop mitt första custom par. Sen bakade jag cirkus 40 cupcakes...

& så drog vi till ett penthouse down town & firade just Juno - massa, massa, folk för en väldigt liten tjej. Vid halv fem beslutade vi oss för att dra hem från ettårsfirandet, men hissen var trasig - så vi fick knata nedför 33 trappor innan vi kunde hoppa in i SAABen & köra hem. Väl hemma dumpade vi våra prylar i hallen & joggade över till våra hyresvärdar eftersom de frågat om vi kunde komma över & här gick dagen från sockrigt rosa till... jaaa, - allt blev helt enkelt skitunderligt. För när vi dök upp så möttes vi av Joao´s brorson, som satte oss ner vid matbordet & gav oss en utläggning om hur Joao & Isabel hyrt ut huset till mig (inte oss) för ett vrakpris för att de tyckte synd om mig som student. Samt att de trott att jag bara skulle bo där i ett halvår eller så, men att vi bara bott kvar & bott kvar & bott kvar... & nu, nu var det tack & adjö eller så får vi betala nästan 3000 kronor mer i månaden. Alltså, det var så surealistiskt! Jag vände mig till Isabel & sa "men vi kom ju BÅDA hit & tittade på huset, det var ju aldrig tal om att bara jag skulle flytta in" & då ville hon inte ens titta på mig utan började bara prata portugisiska med brorsonen. Joao, ja han dök inte ens upp - fastän vi såg honom ute i trädgården fem minuter efter att vi kom hem. Jag orkar inte dra hela den timslånga sjuka diskussionen vi hade där borta, men lite kort kan jag väl säga att vi nu:

 

1) Letar efter ett nytt boende

2) Jag spånar efter hämd - för det kan ni ge er på att jag inte bara tackar för mig & lämnar obemärkt. Inte efter vad som utspelade sig igår.