Nej men gör inte så!

Älskar Pauls pappa, men igår i stugan - oj vad jag skrek på honom! Så här var det, vi arbetade med att fixa innertakets väggar & som del av det arbetet var vi tvugna att städa ur en lång djup vägglist. Där trängdes allehanda döda insekter, gammal insolering, damm, musspillning & gift som vårt "terminator" företag hällde ut i förraveckan. En så där trevlig liten cocktail alltså. Efter att vi dammsugit upp det mesta fick dammsugarslangen nog & det blev tokstopp. Pillrade ur massa insolering med en liten tång & tyckte att vi kunde fortsätta, men Pauls pappa ansåg att det fortfarande sög lite dåligt... så helt plötsligt tog han slangen & BLÅSTE in i den. Stod där helt skräckslagen & kunde inte ens öppna munnen för att få ur mig en protest. Pauls pappa fick under tiden lite feeling & börjar trumpeta ut en liten melodi i dammsugarslangen - samtidigt som han gammelmansdansade till. Någonstanns efter 30 sekunder släppte tack & lov min tillfälliga propp & jag kunde få ur mig ett "MEN VAD GÖR DU?! SLUTA NUUU!"-vrål. Gammelmansdansen kom av sig & Pauls pappa fick ur sig ett litet "but..." innan vrålet fortsatte "VILL DU DÖ?!".

Alltså, det här med sorkpest är en gammal skräckis jag har växt upp med & jag har varken lust att drabbas av hantavirus själv eller se Pauls pappa insjukna - så jag totalförvandlades till min pappa = noll "nu diskuterar vi varför det där inte var så smart" & 100% "Jag BEORDRAR dig att upphöra med den där fullkomligt idiotiska aktiviteten". & ja, man ska kanske inte skrika på sin blivande svärfar - men jag är himla glad att jag gjorde det. För jag fick mer & mer ont i huvudet under gårdagens arbete & idag känner jag mig fortsatt rätt hängig. Eftersom jag aldrig har ont i huvudet så tror jag absolut att det har att göra med skrotet jag andades in igår. Att då lägga till inhalerad skit från dammsugaren känns ju synnerligen onödigt, så jag är glad för att jag satte stopp för det!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0