Att ösa ur sig själv...

Har pratat med mamma den här morgonen, redan innan klockan slog sex tryckte jag på skype. För att få höra mammas röst & för att få stöd. Min mamma är så klok & så bra på att lyssna - hon låter en prata när man behöver prata. Att hon dessutom jobbar inom psykiatrin är en enorm tillgång. Att få höra att de sätt jag försökt hjälpa min vän på inte är åt fanders, åh vilken lättnad. Att få input på hur jag ska tackla de problem som kommer upp i våra diskussioner: lättnaden när man får de verktygen - det är som en blomma av hopp som slår ut i ens bröst. Lättnad, massiv lättnad. Jag har något att arbeta utifrån.

Nu, nu ska jag ösa ner en massa energi i annat - bakande, renoverande... whatever, bara det får mig att kunna koppla bort & tänka på något annat för en liten stund. Tid för att självläka.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0