Canada i ett nötskal...

Det blev ingen shopping. Istället åkte vi hem & så grät jag ner i ett glas med rödvin. Efter att ha hulkat bort all min mascara kändes det lite bättre, det lättade lite i bröstet. Dessutom hjälper det så mycket att vi fått lite mer klarhet i varför mitt case-nummer inte finns registrerat hos myndigheten trots att papperen skickades in för ett halvår sedan. Enligt advokaten som Paul pratade med idag så måste man bifoga en check med ansökan, bara det att det inte anges. Så Paul skickade inte in någon. Vilket gör att hela ansökan blir något som sopas undan i en hög med "sånt som vi kanske tar itu med någon dag om vi orkar". Om jag ens orkar kommentera det tillvägagångssättet? Nej.

I vilket fall, klockan ett imorgon är tanken att vi ska dyka upp hos vår alldeles pinfärskt införskaffade advokat. Välkammade, med pass, visapapper & utan blå ögonskugga, rosa läppglans & pälskappa för min del. Sen får vi se hur bra han är på att trolla & vad hans konster kan tänkas kosta. Check på nytt kapitel i det lilla äventyr vi kallar livet.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0