MsBree

Ibland blir jag så trött... så där trött att jag blir tyst & tittar ut genom bilrutan på min sida av bilen & svarar med ett ord istället för sammansatta meningar. Efter middagen började förtretligheterna samla sig på hög & jag kände hur mitt skinn liksom blev mindre & mindre... Irritationen växte & växte & jag blev tystare & tystare. Så ringer "en kvinnlig släkting" till Paul, ni kan ju själva försöka gissa vem, & jag hör delar av deras diskussion. Som bland annat handlar om varför jag bara svarat på fem av hennes senaste elva email sedan i torsdags. Samt varför jag inte mailat & tackat för rabarberstjälkarna hon skickade hit i söndags... Men förlåt. Förlåt så oerhört mycket. Jag inser ju att jag är en hemsk människa som glömde bort det & att jag måste göra bot genast! Så nu lovar jag att göra fredagen till en officiell rabarberparad-dag! Jag ska bara tänka, känna & äta rabarber - allt som en gest av oändlig tacksamhet inför denna gåva som nu förevigt försatt mig i den DJUPASTE tacksamhetsskull!