Jag vill vara en sån där indie-tjej...

Ibland stöter jag på bloggar där folk helt lyriskt pratar om hur de målar om pinnstolar. De beskriver det på ett sätt så att jag sveps med & bara "men gud... jag vill också måla pinnstolar i olika pastellfärger". Livet på en pinne liksom - happy indie-tjej med tussilago i håret & kinder som färgats rosa i glad anstängning! Verkligheten... Femtioelva lager brun lackfärg att slipa ner för att få färgen att fästa.
& när man äntligen börjar känna att sandpappret tar på all den där lacken - ja få inser man att trären, det kommer den här stolen aldrig att bli.
Så man ger upp & flyttar in i den relativa värmen igen & börjar kleta på grundfärg & helt plötsligt känns det som om antalet små pinnar på stolen mångdubblats & man dör lite av uttråkning. Neej... tacka vet jag att måla stora saker - väggar med roller - eller riktigt små saker i form av pyssel. De här mittimellan varianterna är bara en väldigt tråkig transportsträcka mot den där ELLE-katalogen man drömmer om.

Kommentarer
Postat av: Jo

Så känner jag över typ allt du gör =) Jag får en "åh, vad roligt det skulle vara att ordentligt lära sig att pimpa cupcakes" eller nåt annat och sedan inser jag att mängden arbete inte överväger resultatet och så längtar jag tills nästa gång du kommer och bakar åt mig =) Har nu lärt mig att njuta av dina kreationer utan att få prestationsångest ;)

Puss!

Svar: Men Jo, om du känner så så ta en kurs! Det är så himla roligt! Tänk, du kan vara Stockholms enda professionella bartender-cupcakepimpare! :) I annat fall får jag baka något riktigt tjusigt till nyår!
Puss!
Ida

2012-11-05 @ 22:30:51

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0