Future pies...

Paul håller förövrigt på att skrocka ihjäl sig av myspysig stolthet när vi är ute i stugan - så fort vi har parkerat ser jag bara hur han älgar iväg över ägorna för att beskåda sina älskade pumpor. Det faktum att vi inte kommer att behöva köpa pumpa på burk/färsk pumpa från affären för att laga årets pumpapaj får honom att gå helt i spinn.
 

& jag måste erkänna att jag tycker att det är himla roligt jag med. Fast jag tycker samtidigt att det räcker lite här - vi behöver inte satsa på att odla så många fler ingredienser tycker jag. Paul däremot, jag ser hur han blickar ut över den kompakta cedermassan & inbillar sig vetetäckta fällt så att vi om ett halvsekel eller så kan sitta & inmundiga vår paj bakat på eget vetemjöl...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0