Vigselringarna!
Jag har ju inte visat eller skrivit om våra vigselringar! Oj oj, vilken miss! Ok - så, Paul gav mig ju en kanadensisk förlovningsring. Väldigt välkänd juvelerare här i Kanada, kanadensisk diamant - supernationalistiskt. Så när det kom till vigselringarna kände jag att det var viktigt att väga upp lite & få in Sverige på ett hörn. Nu är ju diamanter inget som vi har lika mycket av Sverige, så det alternativet var i princip ute från scratch. Inget "anniversary band" för mig alltså, men jag hade en idé som jag hoppades att Paul skulle nappa på -
Västerbottensringar!
Vet inte hur många landskap i Sverige som har ett smyckesmönster, de enda andra jag vet är
Norrbotten &
Hälsingland, men vi tyckte båda att det här kändes som ett alldeles unikt alternativ som vi verkligen gillade. Mönstret innehåller hjärtan som Paul förkunnat "är det svenskaste mönster som finns" & det ligger lite historia bakom det hela (ritat på 1850-talet). Perfekt! Ringarna fanns att tillverka i vanligt guld, rött guld, silver eller vitguld & vi valde det sista alternativet (även om jag även har ringen i silver eftersom vi för ett litet tag trodde att jag inte skulle kunna ha orginalringen på bröllopsdagen). Förutom de vanliga stämplarna valde vi även att gravera in våra initialer (i omvänd ordning för varandra), Älvsbyn (stället där vi förlovade oss står ju i förlovningsringen) samt datumet.
Som ni kan se har jag ett litet jack i min ring, rakt över I-et, det uppstod när vi skickade iväg ringen på paniktänjning bara dagar före bröllopet (för att Guldfynd inte kunde göra några ändringar alls innan den 10e augusti...). Måste säga att jag gillar att det finns där, det får mig att tänka på hur farmors vänkrets bara slöt upp på ett helt fantastiskt sätt & såg till att ringen åkte tur & retur till en liten independent guldsmedja i Jokkmokk! Jacket uppstod helt enkelt för att de värmde ringen för att vidga den & då sprack den lite just där bandet fogats samman. Om ni kikar på Pauls ring till höger så kan ni se att mönstret med två mötande hjärtan inte sker just där, det är för att hans ring är sammanfogad på den punkten. Brottet i min ring skedde alltså på samma "skarv". Fast det känns inte alls & stör mig inte på något sätt - jag är bara glad för att jag faktiskt kan ha ringen & att de inte var tvugna att förstöra gravyren helt & hållet (vilket vi fick förklarat var av nödtvång på Guldfynd).
Vi är båda så galet nöjda med våra ringar - de är så vackra & folk här tycker att de är jättespeciella eftersom man i princip aldrig ser ringar med mönster på, så det känns som vi valde helt rätt! Plus... på det här sättet bär jag ju mitt landskap med mig hela tiden!
Kommentarer
Svar:
Tack! Vad roligt att höra att någon som inte är från västerbotten gillar dem! Var lite osäker på hur Paul skulle ta förslaget men så fort han såg dem var han på - så himla glad för det. Hur ser era ringar ut, matchande eller omaka?
Ida
Svar:
Suck, ringstorlekar kan vara ett gissel! Pauls ring är pyttelitet för liten, så han tog den till "vår" juvelerare här... tvärnit. Eftersom vi inte köpt ringen av dem kan de inte göra något åt den. Fastän vi är beredda att betala! Så himla irriterande & det känns SÅ typisk nordamerikanskt!
I fall att ni minskar ringen mycket kanske du kan panta guldet som blir avklippt? Jag minskade en guldring på Guldfynd för en himla massa år sedan & då fick vi den avklippta biten i ett litet kuvert. Inget man direkt gör något av så där på egen hand så det hade kanske kunnat finansiera en bit av ändringen? Bara en tanke!
& tack! Vi är så nöjda & jag blir glad så fort jag tittar på ringen. Känns verkligen som om jag bär en liten bit av HEMMA med mig nu!
Ida
Svar:
Tack! Väldigt bra poängsystem också! :)
Körde ni på matchande eller omatchande ringar? Känns som om matchande ringar är mycket vanligare i Sverige än här, där typ alla tjejer går för så mycket glitter som det bara går.
Ida
Svar:
Ja, man är ju gift i alla fall! När jag hade som värst psykbryt över att ringen inte passade & att Guldfynd inte kunde göra något åt det tänkte jag på den där policyn Svenska kyrkan hade på 70-talet, den med att man kunde försegla unionen med en handskakning. Jag tror inte att de äktenskapen löpte större risk för skilsmässa än de som hade ringar, så den materiella biten kan man definitivt klara sig utan så länge man har kärleken till varandra!
Ida
Svar:
Hej! Vi köpte våra ringar från Guldfynd (i Lycksele), men jag kontaktade västerbottensringar först ([email protected]) så jag gick tillbaka & läste lite gamla mail.
Guldfynd fungerar som en av västerbottensringarnas återförsäljare, så jag hade börjat med att höra där. Ringarna finns i ett par olika tjocklekar, så förhoppningsvis får du prova ut ett par olika så att du hittar vad som passar dig bäst. Min man har den tjockare versionen medan jag har en något tunnare som passar mina händer bättre. Leveranstid ligger på 3 veckor & vitguldsvarianten går att få om man lägger till 600:- per ring
Lycka till & vad roligt att du hittade hit!
Ida
Trackback
