And the movie of our choice...

Guelph är ju inte så där jättestort, bara lite över 100.000 innevånare, så när det kommer till bioval är vi lite mer begränsade än vad vi var i Toronto där det gick att se saker typ hur länge som helst. Således kunde vi inte se den film jag egentligen ville se, The Fault in our Stars, utan landade istället framför Herkules. Herre min je så dåligt... fast på det där sättet att det ändå blir rätt underhållande! Inget jag behöver se igen, direkt skulle rekommendera eller håller som Oscarsfavorit - men väldigt effektivt när det kommer till att förse hjärnan med nya visuella intryck! Paul slår till med 6.9 grönmålade barbarer medan jag håller mig till 6.2. Största behållningen för mig (förutom den suicidala siaren) var faktiskt att se svenska Rebecka Ferguson i en av huvudrollerna. Har inte sett henne i något annat än en såpopera som jag tror TV3 eller TV4 producerade någon gång tidigt 2000-tal, Oceans Ave om jag minns rätt. Hela den såpan var så dålig att tårna liksom krullade sig i vämjelse, det var så där dåligt att Glamour & Sunset Beach sken som geniala supernovor i jämnförelse. Minns inte att Rebecka direkt stack ut från hela fiaskot - hon var väl ungefär lika dålig som allt annat. Så det var hemskt trevligt att se henne i en roll där det inte kändes som om hon var en styltig barnskådesspelare som precis lyckats memorera manus sekunden innan "And, action". Sen är det alltid med någonslags konstig nationel stolthet som jag ser svenska skådespelare på vita duken - oavsett hur liten deras insats är måste jag bara väsa till Paul i mörkret "She's from Sweden!". Vilket alltid resulterar i samma svar "Another Skarsgaard?"... & då är det liksom ännu lite härligare att kunna väsa ett "No" tillbaka - som om Sverige i det ögonblicket växer lite på något underligt sätt!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0