I fall att ni försöker er på en filt...

Känns som om ett par av er nappade på konceptet virka - kul! Varje gång jag ger mig på ett nytt mönster så brukar det gå lite i den här stilen:
 
Ruta 1: Ida tänker att det är omöjligt att virka & att personen som skrivit mönstret skrivit FEL bara för att jävlas
Ruta 2: Helt plötsligt går det MYCKET bättre, det känns nästan lätt!
Ruta 3: Ida tror att hon kan mönstret & fri-virkar utan att checka mönstret, rutan blir fulare än ruta ett...
Ruta 4 and onwards: Efter de tre första rutorna är allt bara en fråga om att orka ta projektet till slutdestinationen. En stor del av den här biten tillbringar jag med att tänka "Men alltså... tänk om jag kunnat göra det här som ett jobb. Så underbart!"
 
So, det jag egentligen vill ha sagt - misströsta inte om det inte går så bra i början. Det tar ett tag att sätta sig in i det hela! Lyckas ni sen få ihop en tillräckligt stor trave rutor för att kunna sätta ihop en filt så måste jag sticka in en liten varning. Sy inte ihop alla rutor så fort de är klara - det är döden. Ni kommer att få världens fulaste, buckligaste, filt hur hårt ni än jobbat på den! Alla rutor måste "blockas". Det görs lättast genom att spreja alla rutor med ljummet vatten, dra & nåla sedan ut dem så att de är jämnstora. Använd ett måttband! Har ni dåligt tålamod går det att stryka lite på rutorna så att de torkar fortare.
& eftersom mina rutor här är fastnålade på strykbrädan kan ni alltså ganska lätt läsa er till att jag inte har världens bästa tålamod. Anyway... när allt är torrt kan ni börja foga ihop rutorna - vilket är ett litet projekt i sig själv & som det finns en massa olika lösningar på. Själv kämpar jag fortfarande med att hitta den ultimata metoden!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0