Favorit i repris - nanaimobars!

Det känns som om det finns hur mycket svenska julkakor & bullar som helst – klenäter, mjuk pepparkaka, lussebullar, korintkakor… Alla familjer har väl sina egna måsten, men överlag så kommer det att dukas fram ett totalt överflöd av vad jag skulle kalla ”svenska julklassiker”. Kakor som alla har en relation till. Kan inte påstå att jag känner att jag har samma känsla när det gäller det kanadensiska kakutbudet. Klart att de gör pepparkakor, men i övrigt känner jag mig rätt lost på vad de bakar här. Spånade lite på temat igår & kom bara på en enda sak som känns typiskt kanadensiskt & ”julbakigt” – nanaimo bars.

Så det fick bli en sats för att dra igång adventpeppen (jag var lite otålig när jag skar dem, rutorna blir så mycket finare om de får stå i kylen lite längre). Paul blev själaglad (så glad att han vägrade ta med delar av satsen till jobbet för att dela med sig) men förklarade att de inte var en typisk julkaka eftersom "de går att äta året om". Jag håller inte med honom alls på den punkten, bara för att något inte äts exklusivt på julen så kan det ändå vara en julkaka. Pepparkakor tex, går jättebra att äta året om (vi åt Annas pepparkakor även under de fattigt få snöfria månaderna vi begåvades med när jag växte upp) men de är likväl julkakor! Dessutom, mitt främsta bevis är att Starbucks bara säljer nanaimo-bars under julsäsongen. Digby håller dessutom med mig, & så gör Baby C, så Paul är nedröstad. Nanaimobar=jul!
Men en kaka gör ingen jul, så nu är planen att försöka förkovra mig lite i ämnet. Brukar ju alltid försöka få ihop en bak/pyssel julkalender här på bloggen, men känner mig lite osäker på om det är möjligt att få till just i år. Men ett par kanadensiska kakrecept ska jag väl ändå kunna rota fram & testbaka! Vi ska ju ändå vara här i jul & troligtvis rätt många jular framöver i våra liv så det känns som läge att försöka lära sig mer & åtminstone få till någon slags kulturell kak-mix på julbordet. Eller, på fruktbordet som vi alltid kallat vårt juldessertbord för & den traditionen tänker jag hålla fast vid!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0