1 år!
Tors allra första födelsedag idag - vilken milstolpe!
Fast ärligt talat, allra tidigast imorse var det inte så roligt. Fick flash backs till hur jävligt det var för ett år sen & fick lite panik. Det liknade faktiskt den existensiella ångest jag känner när jag befinner mig i ett flygplan, så jag antar att jag har en liten släng PTSD från förlossningen. Vilket ju faktiskt inte är så jättemärkligt - ja du får en baby & det är helt underbart, men i övrigt tänker jag att det är något av ett trauma för de flesta. Jag menar, lever man ett bekvämt liv i ett i-land så som Kanada eller Sverige så är ordentlig smärta relativt främmande. Visst, du slår i tån i en tröskel lite titt som tätt & tycker att det gör överjävligt ont - men det är ju ingenting i jämförelse med en förlossning. Jaja, jag flydde upp till duschen & duschade mig igenom hela vår varmvattentank & sen kändes det bättre. Skuffade undan alla besvärliga tankar & ägnade valde att ägna dagen åt trevligheter så som mer paketöppning...
& testande av nyheter så som flugor!
& så festade vi loss på favoriter så som croissanter, ägg & sötpotatispommes. Um, & så tog vi en sväng till IKEA också. Dels för att vi behövde mer hallförvaring men kanske mest för att födelsedagsbarnet i fråga är besatt av lampor - så vi tänkte att lampavdelningen fick bli hans lilla födelsedagshappening. Om IKEA levererade? Jajamensan!
Tor blev HELT till sig & dansade loss bland alla lampor... För ni vet, ser man något fint så är det klart att det börjar spritta i benen!
Kommentarer
Svar:
Tack Alex! Kan knappt förstå att det gått ett helt år. Tänkte också på din kusin, måste vara fullt upp med tre små 1-åringar!
Ida
Svar:
Tack! Söt som choklad & lika bubblande härlig som champagne! :)
Ida
Svar:
Esther & åsnorna! Samt vinprovning på vingård!
Ida
Svar:
Alltså, the Leafs får ju ta & skärpa till sig!
Ida
Svar:
Vad skönt att det går så bra för dem, riktiga superföräldrar!
& jag inbillar mig att allt kommer att bli mycket lättare så fort Tor kan gå själv. Just nu tar han sig runt med sin gåvagn, men då & då fastnar han & då blir det ett litet sammanbrott.
Ida
Svar:
Tjoho - blogg igen, vad glad jag blir!
& när jag ser min vän Sarahs 1.5 åring kan jag riktigt längta efter att vi ska vara där, hennes lilla kille är bara så underbart rolig & med på allt som händer!
Ida
Trackback
