Leaving Mr. Peekaboo...
Tor har ju kunnat leka tittut ett bra tag men nu när han är mer mobil så blir man typ TVINGAD att leka tittut mest hela tiden. Helt plötsligt när man håller på med något, då dyker det upp ett glatt litet ansikte & bara tvingar en att säga PEEKABOO!
Jag menar... det går ju inte att ignorera något sånt här & mummla något om "sen"!
Kvällens plan är craft-night med mina mammavänner, så jag ska ge mig iväg alldeles strax... men alltså det här med att ta sig ut ur huset på egen hand tycker jag är lite svårt. Jag vill så gärna gå, men att lämna Paul & kotten - det tar emot. Vill liksom vara här bara utifall att Tor skulle vakna upp, så att jag kan krama om den varma lilla kroppen, ge honom en puss & känna honom somna om mot min hals!
Kommentarer
Trackback
