Christmas and Ebulliophobia...
Väldigt ofta låter det så här hemma hos oss "Um... men vi har X, Y & Ö hemma i Sverige också - bara att det är bättre där". Det här gäller allt från yoghurt, till musik till ALLT administrativt. Men en sak ska de ha kanadensarna, deras apotek sopar banan med våra. Hemma känns det lite som ett straff att gå till apoteket. Det är alltid kö, alla som jobbar där känns trötta på livet & produkterna är rätt trista. Här däremot... Glossiga tidningar, sjukt mycket fina skönhetsprodukter & massa härlig ekologisk barnmat att välja bland. Dessutom samlar vi poäng när vi handlar & varje vecka får jag skräddarsydda specialerbjudanden till min apoteksapp. Hur praktiskt?! Allra bäst, ibland slår de till med erbjudanden som nästan känns lite julafton & idag var det en sån dag. Dealen var "spendera dina poäng & få mer tillbaka". Råkar sitta på så sjukt mycket poäng så jag bestämde mig för att göra något så ovanligt som att nöjes-shoppa bara till MIG. Spenderade 50.000 poäng & kom hem med en hel kasse gratis feel good!
Burts bees lipgloss, ny Clinique mascara, grym nattkräm & så en tidning som jag varit jättenyfiken på ända sedan jag (slaviskt) började läsa systertidningen "Mother Earth News". Men så var det det här med mamma-samvetet... Kunde bara inte låta bli att plocka på mig en såpbubbelmaskin åt Tor. Han har nämligen en badkars u-båt som han ÄLSKAR, så när jag såg den här låtsades jag inte se att den var från 3-år & köpte på mig den på studs. Nu visade det sig att kotten är livrädd för såpbubblor (weirdo), men men... det är tanken som räknas! Paul då kanske någon undrar... Jo han fick två saker han med. En kasse mjölk (ett annat bra kanadesiskt påfund, en kasse rymmer tre påsar om lite över litern var) samt en burk jordnötssmör. Jordnötssmöret bidde sedan ett gäng kakor & det kan hända att Paul var den som var allra, allra, gladast efter vår lilla shoppintur.
Det har nämligen varit lite magert på kakfronten de senaste månaderna. Köksentusiasmen har räckt till lunch, middag (knappt) samt muffins & kakorna har prioriterats bort eftersom jag helt enkelt inte orkat fixa något som ändå bara en i familjen äter. Så ja - när kakorna uppenbarade sig betedde sig Paul lite, lite, som en femåring som just sett jultomten genom fönstret. Känns fint när alla är nöjda & glada! Även om det ju hade varit ännu bättre om Tor inte börjat gråta av skräck när han såg såpbubblorna... men vi får helt enkelt hoppas att det är en övergående fobi!
Kommentarer
Postat av: Jo
Wow! Så det är en riktig fobi?! Får verkligen hoppas att det inte är bestående utan att han (om nåt år) tycker det är helkul.
Svar:
Ida
Trackback
