Meeting a very tiny cow...

Tor, Daisy & jag hade en riktig liten pissdag igår - det blir lätt så när två 1.5-åringar kollektivt bestämmer sig för att skita i att sova mitt på dagen. Jag var ett VRAK när Paul kom hem & somnade samtidigt som Tor så det är därför det inte blev något bloggande igår. Vilket kanske var lika bra, jag var inte på mitt bästa humör om vi säger så... Tack & lov tog livet en 180 gradig vändning åt det bättre idag! Jag menar - kolla bara vad jag handmatade med ett litet animal cracker på morgonkvisten!
Alltså jordekorrar kan vara det sööötaste som finns! Även om det här var en dag då de stötte på hård konkurrens... För precis innan lunch hojtade Paul "Mot bilen" & så packade han in ungarna & mig för överraskningsutflykt. Man måste ju bara älska att han hittar på sånt på en sketen onsdag! Så vi rullade ut på landet & han vägrade tala om vart vi skulle men tillslut rullade vi fram till den här skylten & jag bara tjoade av lycka!
Whiffletree är stället där vi köpte blåbärsplantor för ett par veckor sen & fick se de söta kalkonungarna. Förra gången vi var där möttes vi på direkten av Farmer Martin, men den här dagen var det helt tomt & stilla på gårdsplanen. Så medan Paul snurade runt & letade efter någon som kunde hjälpa oss inledde kottarna & jag besöket med att provsitta deras hammock. Sjukt populärt bland småfolket!
& mitt i denna gemytliga lilla stund med mig sjungandes Old MacDonald fick jag syn på något som gjorde att jag dog sötdöden något totalt. En liten vinglig kalv!
I samma veva kom Farmer Martins son & hjälpte Paul så jag frågade om vi fick gå & hälsa & det fick vi. Alltså... så himla otroligt söööt! Kan man vara nästan 33 år gammal & ändå önska sig en kalv i julklapp?
För alltså på riktigt...
Daisy var dock inte lika imponerad. Hon blev skiträdd när den lilla babyn ville komma fram & slicka mina knän.
Lätt surrealistisk situation att ha en liten nyfödd ko som slickar ens knäskålar samtidigt som en liten människa försöker klättra upp för ens kropp skrikandes "Bye Bye Bye!" till den lilla kon.
Mjölk?
Tillslut slet vi oss därifrån & åkte därifrån med två dyrbara plantor...
Vaccinium vitis-idaea eller lingon på ren svenska.
Jag visste inte ens att det växte här i Kanada, men Whiffletree satt på två små plantor som Paul tingat åt mig! Bästa tidiga födelsedagspresenten jag hade kunnat få! Um... förrutom om han hade gett mig en liten kalv då, men det hade kanske inte riktigt gått hem hos grannarna...
Save

Kommentarer
Postat av: Jo

Han är bra att ha den där Paul =)
Måste ju säga att Daisy ändå är väldigt artig i sitt avfärdande av kalven ;)

Svar: Haha - det var så pateticute "Bye bye" med panik i rösten. Så gick jag två meter ifrån kalven & hon var nyfiken på att se den igen. Följt av samma skräck när den följde efter oss.
Ida

2016-07-28 @ 08:54:22
Postat av: Malin C

Men åh vilken härlig dag!! Så omtänksam överraskning o h present.

Svar: Det var väldigt fint - blir alltid så varm i hjärtat när han gör sånt som visar att han verkligen lyssnar på allt mitt prat!
Ida

2016-07-28 @ 14:12:36
URL: http://www.vavawoom.com/malinclapper
Postat av: Anonym

Du har en gullig, omtänksam make. Men det visste du ju redan. Tänkte att om lingon växer i Kanada, så kanhända att hjortron finns med. Sedan har du ett litet Sverige i miniatyr så att säga.
Gunilla

Svar: Hjortron hade ju varit fantastiskt, men jag tror dessvärre att det är lite för torrt här. Annars så hade jag kanske gett mig på att försöka smuggla hit lite nästa gång vi är i Sverige! :)
Ida

2016-07-28 @ 19:48:03

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0