Kunde inte hålla mig...
Farmor brukade alltid brottas med att hon var lite för ivrig för sitt potatisland. Hon var liksom bara tvunget dit & påta i ett litet hörn för att se om det växte som det skulle. Verkar som om jag har ärvt det anlaget. Fick ett ryck idag som jag helt enkelt inte kunde motstå & sprang ut & rotade runt lite i ett hörn på vår potatisbädd & TADA!
Så nu blir det blomkåls, ost & potatissoppa med tryffelsalt till middag! Eftersom det här året kommer att bli någon form av mellanår när det kommer till trädgården (vi hade inte riktigt energin att plantera/jobba på den ordentligt i våras) så känns varje litet skördat bär som en vinst i sig. 144 gram potatis kanske inte låter så där värst mycket att hurra för, men för mig - just 2017 - känns det rätt stort!
Kommentarer
Trackback
