Mixed bag day...

Väldigt blandade känslor idag. Paul är på semester så dagen började ungefär så harmoniskt & fint som det bara går. Vi åt frukost & satte oss i bilen för att åka ut & plocka hallon. På vägen dit räddade vi i sedvanlig ordning en liten sköldpadda - känns ungefär så Paul & Ida som det bara går. 
Sen 2011 då vi började köra ut från Toronto på somrarna har vi nog räddat i snitt 5 sköldpaddor per sommar. Den här lilla filuren försökte korsa en fyrafilig motorväg & hade det inte varit för Paul kan jag liksom inte se att den tagit sig över helskinnad. Väl på hallonfarmen spenderade vi lite mer än en timme med att plocka gigantiska hallon medan Tor roade sig med att ta hand om två små sniglar som han döpte till Arnold & Minnie... men ni hör ju, så himla happy bubble alltihopa!
& sen knatade Tor & jag över till Hannies hus där de precis fått reda på att deras hund har en gigantisk tumör & måste avlivas... Vilket resulterade i att mitt vanligtvis supermysiga lilla barnvaktsgig blev en enda lång likvaka komplett med 100 frågor kring döden från en storögd 3-åring med superskakig röst. Inte helt lätt & inte blev det bättre när vi kom hem & fick reda på att Pauls mammas katt precis dött - som om de behövde ytterligare något att sörja. Happ... så Paul fick åka över & påbörja ett hål med en hacka & imorgon blir det begravning. Men sen somnade Tor klockan 6 så då kändes det liksom lite bortkastat att sitta där & känna sig som sju svåra år så vi avslutade dagen med rose & laxrullar med cheve... Som sagt, en riktig berg & dalbanedag. Men det är väl lite så livet är, det går lite upp & ner & så länge man håller sig på en stadig bas av att känna sig lycklig & glad så kan man ta det mesta...

Kommentarer
Postat av: Jo

Verkligen berg och dalbana! Stackars små, och stackars Pauls föräldrar igen. Skönt att ni kunde få en bra avslutning på dagen iaf.

Stor kram!

Svar: Ja det blev väldigt mycket upp & ned & när det gäller döden finns det ju inget man kan säga för att göra det bättre. Nu är ju tjejerna i alla fall så pass små att de inte riktigt greppar det hela, så det är väl i alla fall något att vara tacksam för. Värre med Pauls föräldrar som verkar ha åkt på ett riktigt skitår. Tungt att förlora hönsen först & nu deras katt sen 15år plus då att de har sina egna hälsoproblem.
Ida

2018-08-03 @ 09:28:41

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0