Vår lilla getaway...
Gaah, valde ett ämne för min senaste uppsats som kanske var lite väl ambitiöst (psykoanalys från Freuds perspektiv av Charles Dickens Dr. Marigold - ja men ni hör ju...) så jag har slitit mitt hår sen i onsdags för att få ihop något vettigt. MEN, nu är jag klar åtminstone tills dess att jag får min första vända feedback så nu kör vi bildbonanza från vår lilla getaway som vi var iväg på i början på mars. Pauls föräldrar gav oss nämligen två nätter på ett ställe som heter Great Wolf Lodge, så vi bestämde oss för att åka dit som en del av mitt namnsdagsfirande. Hade hört SÅ mycket bra om stället, så när vi packade in oss i bilen låg förväntningarna på max. Eller... ja, de låg väl i alla fall någonstans där för övriga familjen, jag var kanske lite mer tveksam eftersom: 1) GWL ligger i Niagara Falls & sorry, men det är så trash 2) Jag inte tycker om vattenland/bada i pool, vilket är GWL speciallitet 3) Min idé om fridfull semester är en liten koja i skogen & jag hade en föraning om att det här inte riktigt skulle vara samma sak... Anyway, vi rullade in på området & alltså HJÄLP - det här var verkligen enligt devisen allt är större i nordamerika. Världens jättekomplex helt & hållet för barnfamiljer. Bara kolla vårt rum, det här var min vy från sängen...
Men det som inte syns är att Tor hade en helt egen liten koja till vänster i bild... Lyckan över att få ett eget rum med dubbelsäng var som synes MONUMENTAL.
So far so good... Övriga hotellet då, jaaa... det är ju bara helt galet stort & propfyllt med galna tillbehör som ungarna naturligtvis bara ÄLSKAR. I mean, en fullstor mekanisk älg som pratar - what's not to love?!
Eller ett stort talande träd med tillhörande björnmamma (se bakom oss i bild)... Jag hade ju också typ svimmat av lycka om jag var tre år gammal!
Sen kan man köpa ett trollspö till knattarna (vi fick tack & lov låna ett av en av Pauls kollegor), som man kan aktivera för olika program beroende på ålder, & så knatar man runt hela hotellet & kastar trollformlar på tavlor, kistor & statyer som sen lyser upp & börjar prata. Nu var ju Tor för liten för att kunna utföra några riktiga uppdrag, men han tyckte ändå att det var SJUKT spännande bara att upptäcka vilka föremål som var magiska.
Vattenlandet är naturligtvis jättestort, men jag tänker ändå att det inte är lika bra som tex Piteå Havsbad... men det är mer än 20 år sen jag var där så det kan också vara minnet som sviktar... I vilket fall, mitt största problem med den här biten var att jag tyckte att det var så himla kallt. Liksom så där kul & stå & huttra i knädjupt vatten medan Tor åker samma vattenkana 58 gånger. Så jag bangade en dag & ljög & sa att jag hade deadline på ett arbete. :)
Nä, då hade jag roligare i den jättestora spelhallen. Kan inte hjälpa det, blir så JÄKLA tävlingsinriktad att jag verkligen ger det mitt allt, så där känner jag att jag i alla fall hämtar in ett par mammapoäng!
Tor vann två bollar & två små röda bilar så ni kan ju liksom föreställa er hur mycket han älskade det... Men det som Tor & jag tyckte allra allra mest om båda två var att GWL arrangerar två danspartyn varje kväll. Ett lite tidigare för de mindre barnen, följt av sagostund & så ytterligare ett mellan 8-9. Nu har jag inga bilder från själva dansen, men Tor älskade det så himla mycket så att jag kan illustrera det på ett annat sätt... Så här såg det ut varje kväll när det var dags för sagostund, alla små barn satt som små ljus & lyssnade på föreställningen:
Utom mitt barn som satt & grät, helt ensam, ute i lobbyn för att "everyone needs to dance again!!!"
Alltså, känns ju taskigt att skratta när han var ledsen på riktigt - men åh så svårt jag hade att hålla mig allvarlig! Sån liten drama queen, för när sagostunden var slut var han ute på dansgolvet igen på sekunden & dansade gärnet! Happy as happy can be!
Sammanfattningsvis så kan jag väl säga så här, det var roligt att ha något att se fram emot men det var helt enkelt inte min typ av semester. Allt var så himla stort & tillrättalagt med hela dagen uppdelad i massa aktiviteter & jag gillar mer när det är litet & rätt stillsamt. MEN, att se sitt lilla barn så glad som vad Tor var, tja - det gör att jag ändå kunnat tänka mig att åka dit igen. Fast då hade jag fejkat mens så att jag hade kunnat ducka poolen helt & hållet...
Kommentarer
Postat av: Jo
Minns Niagra Falls, plastic fantastic på steroider - usch.
Stackars liten plutt som bara vill dansa =D
Kram till er!
Svar:
Ida
Trackback
