Mera cykel!

Det är så himla härligt att det äntligen börjar kännas som vår, bar backe & små små tulpanskott som tittar upp ur rabatten om man tittar noga (det gör jag, står som en häger & blänger ner i backen - willing the spring along)! Var tvungen att ta ut cykeln på ytterligare en liten vända idag, gick liksom inte att sitta inne nu när vi äntligen har SOOOL. Faktum är att jag har tänkt ut en liten plan. Så här, vi har ju bara en bil så det gör att vi ofta får åka & handla efter det att Paul kommer hem från jobbet. Det här är jobbigt av ett par olika anledningar: 1) Paul är redan supertrött efter en lång dags pendlande & jobbande så det känns så där att tvinga ut honom igen när han äntligen kommit hem igen, 2) Det blir alltid mycket dyrare när Paul är med - han impulsköper så mycket mer mat än vad jag gör, 3) Det blir ofta sent så Tor är övertrött & vi måste muta oss igenom affären för att undvika totalt psykbryt. Så nu tänker jag att Tor & jag ska försöka klara av åtminstone mindre inköp på egenhand - på så sätt kan vi köpa bara det vi behöver, under dagtid när Tor är piggare & Paul slipper sätta sig i bilen igen. Win Win!
Ytterligare fördelar med den här lilla planen är att vi kommer att producera åtminstone lite minde avgaser, att vi kan använda våra kvällar till annat än att stå i kö/jaga övertrött skrikande barn & så får jag lite gratismotion. Som sagt, ett klart win win. Känner nämligen att jag blivit väldigt lat på den här fronten, det är så himla lätt att bara falla för grupptrycket & åka bil överallt - precis som alla andra här i nordamerika gör. Det är så pass illa att jag i princip glömt bort att jag levde helt utan bil i mer än fem år när jag bodde i Lund... Så jag tänker att det här med att cykla till mataffären får bli min inkörsport till att komma in i det här sundare tänket igen & dessutom etablera lite bra vanor hos Tor. Fasiken, jag lägger helt enkelt till det här på min mål-lista för 2018: mindre bil, cykla mer!

Världens minsta lekrum!

I vårt hus har vi en pytteliten garderob under trappen som under de senaste 3.5 åren har sett ut så här...
Fast här ljuger jag lite... så här har det sett ut kanske 1 permille av tiden, resten av tiden har det varit totalt kaos där inne. Så där så att jag slitit upp dörren, snört in lite bråte snabbt som attan & sen smällt igen dörren igen. Det har varit ett litet helveteshål av stök helt enkelt. Men i takt med att jag börjat rensa bort saker här hemma så har vi kunnat se mer & mer av golvet (!) & tillslut kom vi till det stadie att vi faktiskt insåg att vi kunde GÖRA något med det hela. Frågan var bara vad. Paul tyckte att det skulle bli städskåp, men även om det inte var ett helt ologiskt förslag kändes det... ja men inte så festive. Så sent på kvällarna började jag pinteresta små skrubbar under trappor & kände rätt snabbt att vi bara var TVUGNA att göra om det till ett litet lekrum. Så det är det Paul & jag har slitit med varje natt de senaste två veckorna eller så. Paul dragit in el samt att han har fått jämna ut golvet som var helt sjukt ojämt innan & lagt ett nytt golv. Eftersom det var helt oinsulerat (hej Kanada) har vi lagt in det med & sen satt upp en ny vägg - som ska målas i ett senare skede, hann helt enkelt inte göra det innan idag. Mitt bidrag till projektet har varit att sätta ihop "alla" möbler, samt pimpa vårt Duktigkök & så här blev det!
Det saknas fortfarande lite kvartsstavar & sånt... men jag blir bara helt glad i magen av att öppna dörren nu!
Har lagt kopparplast på bänkskivan & målat om hela enheten i lite av den gråfärg jag hade över från "hyreshuset". Sen spraymålade jag om alla handtag så att de matchar bänkskivan. Fick dock använda rose gold spray istället för koppar för att det skulle bli en så nära match som möjligt. Sprayade också om diskhon & kranen - men de behöver båda ytterligare ett lager innan de är riktigt bra. Det får dock vänta till sommaren för det är ett litet helsike att spraymåla mitt i vintern - torkar aldrig!
Till sommaren ska jag också spraymåla om durkslagen & grytorna i koppar/rose gold, men good enough i nuläget! Den lilla kokboken längst uppe till vänster i hyllan är en liten ask som jag köpte för "hemligheter" & alla små burkar är fyllda av sånt som Tor gillar som snacks: mini pepparkakor, nötter & kex. Paul kommer även att installera lampor under bänkskivan när vi får tid & jag har också köpt plastkakel i marmor så att vi kan installera en back splash när vi får tid. Åt andra hållet ser det ut så här:
Undersidan på trappstegen var gröna innan, så jag har dragit på ett lager vitt men får ta en vända till lite senare. Blev i alla fall SÅ mycket ljusare när allt det gröna var borta. Skruvade ihop IKEAs trofast (vägghyllan, den enda möbel som vi kunde hitta som var nog liten) & målade i samma grå färg som köket. Sen ska den naturligtvis ha förvaringslådor, men jag min nöt köpte fel storlek & insåg inte det förrän igårkväll... Så i nuläget får den vara en bokhylla. Köpte även en flisat stol som fick bli ett litet bord:
Världens bästa IKEA möbel om du frågar mig, ihopmonterat på 5 sekunder! Den lilla katten fick Tor i ett litet paket från farmor (vi hade kvar två oöppnade presenter från henne från förra julen), katt/rävlampan är från IKEA & går på batterier men går att ladda upp & sen gjorde jag ett undantag & köpte lite plastblommor. Hatar verkligen plastblommor i vanliga fall, men ville ha något grönt där inne & de här sukulenterna såg inte helt overkliga ut så jag körde ner dem i ett oasisblock samt en gammal blomkruka som jag spraymålade om. 
& that is alle - som sagt, världens minsta lekrum men jag är så himla glad att vi fick ihop allt i tid! Ska bli SÅ roligt att se Tors ansikte när han öppnar dörren lite senare idag! Det här med att ha barn alltså... kunde inte bry mig mindre om vad jag får i julklapp, men att göra Tor glad - LEVER för det! 

Övervåningen...

Eftersom jag fått mitt kamerakort att sammarbeta, åtminstone delvis, så kan vi äntligen ta en titt på lägenhet nummer två! Dessvärre är vissa av bilderna korrupta, men jag kan i alla fall visa hur det ser ut någorlunda - så vi kör på med en "rum för rum" trots allt. Så, den goda nyheten med den här lägenheten är att den har en hall! Som såg ut så här innan vi började jobba...
Här fick jag spendera en väldig massa tid med att spackla (& sanda) igen en hel massa hål & så bytte vi ut mattan & målade om alla lister. Så här såg det ut åt andra hållet efter att vi rivit ut heltäckningsmattan som täckte trappen:
Ofräscht är liksom bara förnamnet, kolla SMUTSRÄNDERNA på golvet! Fy så äckligt jag tycker att det är med heltäckningsmatta, i princip omöjligt att hålla rent om man inte är städfanatiker (vilket åtminstone jag inte är). Så den åkte rätt snabbt & så la vi in samma matta som i badrummet våningen upp. Har ingen efterbild på hur det såg ut när det var helt färdigt, men här är i alla fall en "in progressbild", komplett med grön markeringstejp!
Älskar looken med sandade steg & vita bakstycken, men insåg att det varken fanns tid eller ork att sanda varje trappsteg så istället målade jag dem grå med en superstark golvfärg. Går man upp för trappen & tittar ner ser det numera ut så här (fast nu med kvartsstav kring kanterna):
Stör ihjäl mig på att min hantverkare inte skar mattan rak, men men... som sagt, nästa gång jag har med en hantverkare att göra kommer jag att vara helt nitiskt på allt som har med att mäta att göra... Nåja, 180 grader åt andra hållet så kommer man rakt in i badrummet som såg ut så här innan:
Billigt, trist badrumsskåp, urful linoleum, trött toalett & grymt malplacerad taklampa... Så jag spraymålade om badrumsskåpet & spegeln i samma färg + bytte ut kranen & dörrknopparna, la in ny matta (som sagt, samma som i hallen) & bytte toaletten till en vattensparande version:
Uppdaterade även lampan, som vi dessutom satte in en glödlampa med tre olika nivåer av ljus i, så slår man på & av den ett par gånger i rask följd kan man gå från ögonvänligt milt morgonsljus till full blast. Me like!
Ja & så byttre vi naturligtvis till duschslang. Kan liksom inte låta folk bo i en lägenhet med ett duschmunstycke som sticker ut rakt från väggen, i min bok är det tortyr:
Sen kan jag tillägga här att jag SÅ ångrade blåfärgen som jag målade om allt i - den blev alldeles för blå i verkligheten jämnfört med hur det såg ut i katalogen... So note to self, måste provmåla i fall att jag är osäker... Nästa gång jag målar om här blir det greige istället. Anyway, från badrummet kommer man ut i en smal korridor som leder till vardagsrummet:
& här kan ni rätt tydligt se ett av de stora problemen med den här lägenheten när vi fick tillgång till den. Det låg olika golv i precis vartenda rum. Räknade till NIO olika golv totalt & det är ju bara helt vansinnigt. Verkligen noll flow! Tack & lov var alla golven rätt slitna så jag fick klartecken på att lägga nya, så sagt & gjort - in med driftwood hickory!
Så skönt att få bort alla röda & gula nyanser! From this...
To this!
Lägenheten har även två sovrum på det här planet, ett litet som... jaaa, mest såg ut som ett hare krishna tempel innan vi tog tag i det?
Alltså det var så orange att alla som klev innanför dörrarna bara "HOLLY SHIT!" & satte händerna för ögonen... Så jag målade om i min favorit "kitten white".
Sämst bildkvalité, sorry, men i alla fall - mycket lugnare intryck! Det här var också det enda rummet som vi behöll orginalgolvet i. Sovrum nummer två är större, men var något helt otroligt ocharmigt till att börja med. 
För det första: världens osexigaste tak (hello tandläkarmottagning!). Två, guuult. Tre, golvet... världens risigaste subfloor som någon bara målat i en hiskelig brunfärg. Läckert... not. Fyra, lampan? Hur random & den är liksom inte ens centrerad! Eftersom jag inte fick OK på att göra om hela taket valde jag istället en budgetversion - tog ner alla takplattor ett par åt gången, spacklade & sandade tills de var släta & sen satte jag tillbaka alltihop & målade det vitt. Inte en perfekt lösning (alltså det tog SÅN tid), men billigt & så mycket bättre än innan. Målade även om väggarna i kitten white & la in nytt golv samt nya golvlister. Spånade i ungefär hundra år över vad vi skulle göra åt lampfan & bad slutligen min hantverkare att bygga en skiplap wall. Som han gjorde för bred, but whatever - ändå bättre!
Sista rummet på det här våningsplanet var köket & shit så mycket jobb det var. För det första bestämde jag mig för att det även skulle inhysa en separat liten tvättstuga, så det krävdes en hel del rördragande i den föredetta städskrubben för att få till det:
Så nöjd med slutresultatet dock! Det syns inte riktigt på bilden, men maskinen står något nedsänkt på golvet så även om den hade börjat läcka kan garderoben hålla en 2-3cm innan det rinner ut på golvet & börjar läcka ner till grannen under. Förhoppningsvis ger det nog med tid för att hinna agera om olyckan är framme! Maskinen är även en tvätt & torktumlare i ett, så den sköter allt i en cykel - kan säga att de nya hyresgästerna var lyriska över det! Köket själv då... tja, det var ju inget att direkt hänga i julgranen när jag först knatade in där... 
Skitful takfläkt, trött golv, sunkiga väggar, någon form av sorglig arbetsbänk bredvid det stinkande kylskåpet & den uråldriga spisen & efter VÄLDIGT många timmar... 
Är så kär i slutresultatet att det kliar i fingrarna i att uppdatera mitt eget kök! Hade inte heller tackat nej till den nya spisen & kylskåpet. Vår hantverkade borrade även upp ett hål i väggen så den här fläkten ventilerar ut all skit istället för att bara lagra allt i ett kolfilter. Mycket nöjd med den uppdateringen! Ordentliga fläktar är annars något de inte verkar tro på här i kanuckland... Diskbänken var inte heller något under av skönhet för att uttrycka det milt:
Men som ordspråket så käckt hävdade, DO IT YOURSELF! Så det gjorde jag! Målade om hela diskbänken med chalk paint, satte på nya beslag & så installerade vi en ny bänkskiva (från IKEA, vändbar!) med ny sink & kran & satte upp kakel - et voila!
& så slutligen, upp till loftet som jag visat lite bilder från innan. Har ju dessvärre ingen riktigt bra before picture, men så här såg i alla fall trappen ut mitt i projekt "slita ut"...
Kan förövrigt säga att efter det här så kommer jag aldrig att dra ut heltäckningsmatta igen i hela mitt liv. Fy tusan vilket vidrigt litet jobb, snöt damm ur näsan i dagar efteråt! Så det var närmast lustbetonat att få hugga tag i målarpenseln & fixa till det hela lite bättre!
& så här blev själva loftet efter att vi lagt in det nya golvet:
Så, så, nöjd & önskar intensivt att vi hade kunnat göra något liknande med vår vind. Fatta vilket perfekt sov/lekrum för typ en femåring! Det kvarstår fortfarande ett par små fix, men det kan vi ta itu med senare - i nuläget ska jag bara njuta av att inte behöva jobba 7 dagar i veckan!

Uppdatering...

Hej igen... Vet ni, de senaste månaderna (eller hela året) har varit så tufft att det känts som om jag bara haft näsan alldeles preciiis över vattenytan. Insåg någongång i oktober att nu var det bäst att bara hålla sig till det som var absolut nödvändigt om jag ville hålla mig ifrån att bli utbränd. Så jag bestämde mig helt enkelt för att temporärt sluta blogga. Det blev bara ett sånt ångestmoment. Skuld för att jag inte hade orken att uppdatera eller svara på kommentarer... & så kände jag bara "Men skit samma, sen farmor dog så är det ändå ingen som bryr sig om jag uppdaterar eller inte". MEN - så är ni så många som hört av sig via olika kanaler för att höra hur jag mår & jag vill bara TACKA SÅ MYCKET! Det har värmt så mycket & gett mig ork när jag behövt det som mest. Så även om jag inte riktigt bestämt mig för vad jag ska göra med bloggen i nuläget så känner jag att jag i alla fall vill ge er ett litet livstecken OCH visa lite av det jag jobbat med de senaste månaderna, för det här projektet har verkligen sugit så mycket av min energi... Så nu kör vi ett gigantiskt FÖRE/EFTER! Huset som Pauls föräldrar köpte i somras har två lägenheter så vi tar bottenvåningen först. Här var det inte jättemycket att göra jämförelsevis, men ändå... en hel del uppdateringar. Vi börjar i vardagsrummet/entren (för på ganska typiskt kanadensiskt vis finns det ingen hall - alltså, jag hade blivit KNÄPP). Innan:
Helt OK, men väggarna & listerna var rätt trötta så jag målade om allt så att det skulle kännas lite fräschare & så spraymålade jag om alla luftventiler. 
Contemporary white istället för persika... har nämligen så svårt för just persikotoner. Passade även på att uppdatera taklampan. Från vardagsrummet kommer du sen in i sovrummet som tidigare var... smutsgult?
Alltså, jag fick bara ångest av den här väggfärgen. Undrar vad den heter på ett paint slip, "nicotin yellow"? Sen hjälpte det ju inte att det fanns stora omålade fläckar & att vägguttagen var brun/beiga...
Här var tanken att väggarna skulle ha varit samma färg som vardagsrummet för bättre flow, men pga ett litet missöde råkade de bli ljusgrå istället (sorry för den taskiga fotokvalitén, de är inte så här mörka irl). Oh well, bättre än innan i alla fall!
& så platsbyggde vi ett litet garderobssystem så att de nya hyresgästerna slapp se en massa rör & skräp som var blottat innan:
Min hantverkare satte hyllorna för långt isär, så det lärde mig att jag måste vara supertydlig med mått innan ett jobb drar igång... Önskar bara att poletten hade fallit ned innan han flyttade upp på ovanvåningen, men i fortsättningen kommer jag i alla fall att vara Measurement-Hitler när det kommer till ALLA byggprojekt. Happ, tillbaka till vardagsrummet, därifrån kommer du nämligen även ut i köket:
Som såg ut så här innan renoveringen drog igång:
Huuur deppigt?! Jag dör lite av att titta på bilderna, herregud vilken orgie i brunt!!! & alltså kaklet, kaklet?! Kakel kan ju verkligen lyfta ett rum så VARFÖR väljer man en så här trist färg utan någon som helst struktur?! Nej jag orkar inte... Hade jag haft mer utrymme i budgeten hade jag verkligen gjort så mycket mer (GOLVET!!!), men nu blev det mest att piffa med färg & nya vitvaror... Kändes nämligen inte helt OK att lämna köket i sitt förestadie...
Spis ano 1972? I början var direktivet att behålla den eftersom den ändå fungerade, men sen råkade jag tvätta bort alla grad-siffror när jag försökte jobba bort allt flått så då var det liksom bara att kasta in handduken & köpa en ny (oops...). Går ju inte att hyra ut en lägenhet där man måste gissa sig till tempen på alla plattor samt ugnen så jag fick OK på att köpa en ny fin liten spis med induktionshäll (YES!). Sen tog vi in en elektriker som drog om strömmen under diskbänken så att spisen gick att plugga in i väggen bakom spisen istället för att blocka hålet för diskmaskinen. På riktigt, den mörka kabeln ni ser i hålet på bilden ovan är spiskabeln som helt enkelt tog så mycket plats att den förre ägaren sket i att installera en diskmaskin... Lex canadianbuildingstandard... & så här blev det när vi var klara:
Hatar fortfarande golvet med en brinnande passion, men det känns i alla fall så mycket bättre nu när väggarna inte längre är dyfärgade. Är också väldigt nöjd med lamporna under överskåpen samt färgen som jag målade diskbänkarna i - Rustoleum mica. Syns inte här, men färgen har diskret "inbyggt" glitter så det ser liiite ut som sten. Inte nog för att lura en geolog, men ändå så pass att det ser ut som vilken OK stenlaminat som helst. Inte så illa för något jag bara rullat på! 
Oh, & när vi ändå tittar på den här delen av köket - utanför dörren finns ett litet "mudroom" som även inhyser tvättstugan samt dörren till den lilla trädgården - men den biten sket jag i att göra något åt. Hela tillbyggnaden är nämligen ett svartbygge (väldigt vanligt här)... Nu har det i & för sig stått som det har stått i mer än 10-år, men man vet ju aldrig, så det kändes onödigt att lägga pengar på den delen utifall att. Happ, från köket kommer man in i en pytteliten hall som leder till badrummet & ett litet sovrum. Badrummet innan:
Det syns inte jättebra, men det var målat i en superblank blåfärg - så pass blankt att man kunde se fingeravtryck på färgen om man la handen mot väggen. Inte optimalt med andra ord, så jag målade om i en mattare färg. Duschkabinen var också väldigt gulnad, så jag målade om den med (vidrigt jobb, färgen stank något helt episkt) samt skrapade bort all gammal silikon & drog ny. Bytte också golvlisterna från mörkt turkost till vitt & så fick jag min hantverkade att installera en fläkt som ventilerar ut all fuktig luft. 
Kanske viktigaste av allt dock, det vidriga väggmunstycket åkte åt fanders. Duschslang all the way! Sista rummet nu... det som våra nya hyresgäster kommer att använda som barnkammare från & med februari. Innan:
Så turkost... vilket kanske kan fungera i större utrymmen, eller som en accentvägg, men i det här lilla rummet kändes det bara alldeles för mycket...
Så jag målade om i en varm off-white (första bilden är bätte i färgåtergivning än bild nummer två):
Bytte också ut taklampan & precis som i resten av lägenheten bytte vi också allt det elektriska. Bye bye till alla gulnade gamla uttag.
& större än så är inte den här lägenheten. Ovanvåningen däremot är en helt annan historia... men det tar vi i ett separat inlägg så fort jag fått min Olympus-kamera att gå med på att ladda upp bilder igen (därav mobilbilder av nedervåningen). Det kanske inte ser jättemycket ut så här när jag sammanfattar det, men eftersom jag gjorde merparten av allt jobb själv så tog det ändå sin lilla tid. Lämnade över nycklarna nu i eftermiddag & det känns SÅ OTROLIGT SKÖNT. Känns som om jag nu helt plötsligt fått tiden till att bli en lite roligare människa igen. Även om jag är helt störd & redan är i planeringsstadiet på nästa renoveringsprojekt... 

Loftet...

Pauls föräldrars "hyreshus" har ju varit ett ständigt pågående projekt för mig sen juni & i nuläget håller jag på med loftet. När jag började var väggarna i super-risigt skick: stora hål, massa klotter med märkpennor, klistermärken (hatar ta mig faaan klistermärken!), en miljon små hål efter häftstift & världens risigaste heltäckningsmatta. Så himla trött. Så jag bad vår handy-man rycka ut mattan & sen dess har jag roat mig med att spackla om mer eller mindre hela utrymmet, sandat & målat ett första lager färg & det känns redan så mycket fräschare.
Dagens uppgift var att rycka ut alla häftklamrar som heltäckningsmattan var fäst med. Tror att jag säkert ryckt upp en 200 klamrar, inte världens roligaste jobb men någon måste ju göra det & hellre då att jag gör det än att vår handy-man. Lite onödigt att betala tim-avgift för något som inte direkt kräver mer skills än någorlunda fungerande syn. Anyway, nästa steg blir att lägga in ett nytt golv (mörkt, trä), sätta upp en fond-tapet på väggen med fönstret, sätta upp fönster- & golvlister samt måla om listerna kring garderoberna. Ja & så måste jag övertala Paul att vi ska riva ut "bjälken" i mitten av taket. I nuläget är nocken nämligen en rad dåligt sammansatta träplank med en massa kvisthål som "blöder igenom" vitfärgen - inte så festligt. Speciellt inte eftersom varje rum sportar en ensam ledsen glödlampa på sladd... So, jag vill riva ut allt det & sätta in ny plank som är betsade i samma mörka färg som golvet & med två spotligts för varje rumsdel. Tror att det hade varit så mycket snyggare & hade egentligen bara velat köra utan att bry mig om vad övriga familjemedlemmar tycker. Meeen, eftersom det här övergår min renoveringskapacitet måste jag i alla fall få med mig Paul på tåget... Paul brukar i regel vara rätt bra på att gå med på den här typen av projekt, men ibland blir han lite "typisk man" & bara "men ska det verkligen vara nödvändigt?". Alltså, inte "jag tycker att det är en dålig idé" utan mer "Men vad mycket merjobb, jag ooorkar inte!". Jaja, får ta det över lite vin någon kväll så att optimsimen är på topp!

Oh shit.

Um... ni vet hur bloggar ibland anklagas för att orsaka stress för att de förskönar vardagen alldeles för mycket. Vi kör ett litet motpolsinlägg för att väga upp lite! Igår knatade jag in i badrummet på första våningen & upptäckte att det var lite vått på golvet. Kikade runt & skrek sedan som någon form av galen primat när jag fick syn på det här:
Alltså så himla himla jättedåligt! Det är toaletten på våningen ovanför som stått & läckt. Eller toaletten & toaletten, den urkopplade slangen eftersom vi ju inte hunnit sätta dit den nya stolen... Anyway, Paul & jag bestämde oss för att skära bort all vått takfärg & sen släpade vi in en avfuktare som vi slog på på max innan vi tacklade övervåningen. Där enda lösningen var att riva ut både linoleum (vilket ju skulle ut i alla fall) samt playwooden under. Vilket nu innebär att vårt badrumsgolv ser ut så här...
& det var här någonstanns som jag började känna mig lite småstressad. Våra vänner kommer in på måndag & eh... i nuläget vet jag inte riktigt om det går att klassa vårt badrum som ens det minsta funktionsdugligt. Det går ju i & för sig fortfarande att duscha, men ni vet - inte kanske det stabilaste golvet i stan. Meeeen det löser sig säkert på något sätt. Får man ju hoppas. 

Diskmaskin!

I TRE år har jag handdiskat, men nu är det slut med det! Halleluja! Det går inte riktigt att sätta ord på hur otroligt glad jag är för den här lilla maskinen! Krävs lite mer pill för att få installationen att se bättre ut, men det får bli en senare fråga. Just nu tänker jag bara njuta av all tid som helt plötsligt kan användas till annat än att stå & nöta över diskhon. 
Sen är jag extra lycklig över att maskinen är installerad innan vi får besök nästa vecka. Nu är ju de som kommer hit & hälsar på väldigt hjälpsamma, men jag har ändå blivit bränd så pass många gånger över folk som kommer hit & "checkar in" för att diskmaskinen ska kännas som en skön försäkring mot att ensam bli lämnad i köket med diskberget efter att alla ätit. Finns få saker som gör mig så bitter som att komma på något som alla kan äta till middag, laga maten & sen inte få någon hjälp att städa upp efteråt. Då vill jag liksom bara fjutta fyr på hela huset i ren protest. Vilket ju är en jättedålig reaktion med tanke på att det är vårt hus, inte deras... Anyway, så glad för att ha den här biten avklarad & så himla mycket bättre användning för det här hörnet i köket än vad helvetesskåpet var! 

Tillbaka till badrummet...

Vi har jobbat på rätt bra i badrummet & planen är att ha allt klart senast söndag. Tänkte i alla fall visa en liten uppdatering innan dess. Först ut, vårt KATASTROF FULA badrumsskåp. Det var liksom ingen mening att renovera badrummet utan att göra något åt det här eländet.. 
Det som inte syns på bilden är all rost - men ni ser ju själva att det inte direkt var något att hänga i julgranen. Spräckt glas i hörnet = bara shabby (sen måste man ju bara älska hur de inte ens fixat att sätta lampan rakt över skåpet...)! Problemet var att det inte gick att rycka ut skiten. Eller det hade väl gått, men då hade större delen av väggen hängt med också. Paul testade nämligen att dra lite lätt i det & hela väggen under buktade ut... Kvarstod alltså att göra det bästa vi kunde under rådande förutsättningar. Så jag köpte en flaska sprayfärg & lite trälister som jag limmade på med "liquid nails" & TADA!
Krävde lite elbow grease att sanda ner all flagnad färg, men nu är sprickan är dold & så även rosten!
Nu kvarstår bara att dra lite vit silicon kring hela skåpet & så är i alla fall den här biten klar. Total kostnad för ett "nytt" skåp: 50kr för färgen & 30kr för trälisterna. Hade ju inte gärna kunnat komma undan billigare än så, så jag är sjukt nöjd. Sen känns det ju alltid lite extra bra när man kan återanvända något istället för att slänga & generera mer skräp!

Lite småknäppa...

Alltså, Paul & jag är ju lite knäppa. Om lite drygt en vecka kommer Pauls bestman med familj hit på besök en vecka & i gammal god "Ida & Paul anda" har vi naturligtvis satt igång med att renovera. Inte, "Men vi åker till IKEA & köper lite nya fräscha handdukar!" eller "Du, ska vi kanske ta & grovstäda?" utan "Honey, let's tear down the bathroom!"... För att riva ut medparten av ett badrum plus en av de två toaletterna i vårt hus kändes tydligen som en jättebra idé någon gång efter lunch idag. Herregud... Happ, så här såg det ut när vi började.
VÄRLDENS FULASTE TOALETT. Åh det har varit så fult ändå sen vi flyttade in att jag bara gav upp på stört & kändes att "skit samma, strunt i att städa, det kan ändå inte bli värre". Så medan resten av huset långsamt har blivit bättre & bättre har badrummet förblivit husets vidriga lilla avkrok. Stället där vi bara duschat & sen snabbt stängt dörren. Finns liksom inget bra med det här rummet. Kass förvaring, trött golv, horribla tapeter (som inte blev direkt bättre när Tor drog ner världens remsa), en salig blandning kakel, skabbiga lister... listan kan göras lång! Så vid ett-snåret (efter att dagens planer om en Toronto-resa föll ihop eftersom vi upptäckte att bilbatteriet laddat ur) fick jag ett ryck & började tömma hela rummet. Fick Paul att bära ut toaletten, handfatet & hylleländet & gav mig sedan på tapeten. ÅH, njutningen i att få riva bort allt det där FULA!
& nu ser det ut så här, minus alla tapetrester på golvet plus att jag spacklat alla hål, & det känns redan så mycket bättre! Imorgon eller på måndag ska vi till IKEA & köpa ett nytt handfat & sen ska jag slipa alla väggar & sätta upp en fin våtrumstapet plus byta ut golvet. Funderar även på att försöka måla kaklet i duschen (vi hade vettet att inte riva ut den biten än, insåg att det blivit lite för mycket att göra på bara en vecka) så att det är enhetligt vitt istället för en blandning av grått & off white... Alltså, kan inte annat än att skaka på huvudet åt oss. Tre år i huset & inte ett jotta gjort åt badrummet & så med världen deadline flåsande i nacken sätter vi igång med något så här pass stort... SÅ. HIMLA. TYPISKT. OSS. Så då vet ni kära bloggläsare - i fall att ni någon gång känner för att åka till Kanada, fråga om ni får komma & bo här. Jag kan i princip garantera att vi kommer att säga JA & på så sätt få den där sparken i baken som vi tydligen behöver för att få något gjort här i huset. Really, you would be doing us a favour. :)

Omorganisation...

Har ägnat hela helgen åt projekt "omorganisera köket". Så här, vi har ett rätt litet kök som inte direkt blir bättre av att det sats ihop med noll tanke på funktion. Något som jag tror är rätt typiskt kanadensiskt... Ta min första lägenhet i Höör som exempel. Pyyyyttelitet kök men fullt funktionsdugligt. Det fanns på riktigt plats för allt man kan tänkas behöva. Jämfört med vårt förra kök i Toronto så var köket i Höör så otroligt mycket bättre, även om man hade kunnat pressa in det typ tre gånger om i Torontoköket. Seriöst, vem designar ett kök med EN ENDA kökslåda?! Blir så trött... Happ, köket här i Guelph då? Tja, det bjuder på tre hela lådor så det är ju helt klart en uppsving. Men däremot är det tydligen onödigt att installera tex en köksfläkt. På riktigt, finns det ens kök i Sverige utan fläkt? Anyway, det får vi lösa en annan dag - i nuläget är prio nummer ett att försöka få in en diskmaskin. Jag håller nämligen på riktigt att gå under av allt handdiskande. Tor bränner ju igenom koppar & glas som om han hade bakteriefobi & följden blir att merparten av tiden jag hinner lägga på hushållsarbete går åt att stå & diska. Så himla tradigt, man blir ju aldrig färdig! Så i födelsedagspresent har jag önskat mig en diskmaskin... I know, men jag känner att det i princip inte finns något som hade kunnat förbättra min livskvalité mer. Så för att göra plats åt diskmaskinen var jag tvungen att tackla våra två helvetesskåp i köket. Jag kallar dem helvetesskåpen för att de är djupa skåp med noll möjlighet att organisera pryttlarna vettigt. Så det är liksom skåpen där vi hivat in våffeljärn & byttor & sen smällt igen dörren snabbt som ögat innan det hinner trilla ut igen. Började med att riva ut allt medan Paul fick i uppdrag att bygga om vår lilla garderob i TV-rummet till ett litet skafferi (alltså, jag vill så sjukt mycket ha ett riktigt stort skafferi som man kan gå in i - det är typ det jag ligger & googlar på kvällarna innan jag somnar). 
So, nu har en massa av helvetesprylarna flyttat in på den lilla IKEA-vagnen & sen har jag även flyttat ut all mat som är oöppnad från köket. Hoppas även kunna få in lite stapelbara backar till vänster om vagnen senare i höst så att vi har någonstans att förvara all vitlök & potatis vi odlat. Nu måste jag bara hitta någonstanns att förvara saker som tex min yogurtmaskin... alternativt besluta mig för att jag faktiskt inte gör tillräckligt mycket egen yogurt för att motivera platsen den tar... 
 

En bra, en dålig...

Vi börjar med det dåliga... I flera år har jag velat skaffa mig ett piano igen. Spelade nämligen mellan det jag var 8 & 18 år gammal & saknar det väldigt mycket nu när jag blivit lite äldre. Kan verkligen känna mig skitirriterad på mitt 14-åriga jag som inte insåg vilket privilegie det var att ha ett piano samt gratis pianolektioner (kommunal musikskola - not a thing here in Canada). Anyway, i nuläget har vi inte riktigt råd att hiva iväg en massa pengar på ett nytt piano så vi har försökt hitta ett second-hand piano i princip sen dess att vi flyttade hit till Guelph & gång på gång har vi blivit besvikna. Första bra pianot vi hittade förlorade vi budet på, andra pianot bestämde ägarens mamma att en släkting skulle ha det istället & nu idag föll piano nummer tre (som skulle ha varit gratis) igenom eftersom personen som äger det inte fixade att ge bort det pga känslomässiga band - vilket jag ju kan förstå. Herregud, vi har väl alla (mer eller mindre viktiga) prylar som vi inte kan släppa för att vi är för nostalgiska. Men den här gången kändes det lite extra pga av en rad olika anledningar. En av dem är att det är svårt att hitta välskötta second-hand pianon här. I princip alla hus värms med varmluft (& folk har det ofta VÄLDIGT varmt också) vilket inte är ett dugg bra för gamla trä-pianon. Sen har Tor börjat visa intresse så fort han ser ett piano & vill så gärna spela... Känns ärligt talat inte ett dugg kul att kotten har två föräldrar som båda kan spela piano men noll möjlighet att själv få pröva på om det är något han hade tyckt om. Föräldra-fail på den. 
 
Men för att avsluta på en happier note - Tor somnade igårkväll utan att amma & utan att flippa ut totalt! Alltså, det är ju fortfarande rätt långt från amnings-slut, men den glädjen jag kände när han gick med på att vi kunde hitta på en liten saga (om "little piggy Tor & the big monster", alltid ett stort monster) & sen nöjde sig med ett glas vanlig mjölk. Hade lust att korka upp en flaska bubbel där på fläcken! Fast klockan tio på en vardag kändes lite väl häftigt... spontanaren i mig har kanske varit lite mer livlig än vad den är så här 2.5 år in i föräldraskapet. :)

Furniture makeover!

Ni kommer ihåg de där trötta möblerna jag bloggade om för någon dag sen... Så kunde de ju inte fortsätta se ut. Började med att spraymåla lampfoten i blankt svart & sen letade vi runt på en massa affärer tills vi tillslut hittade en lampskärm som var tillräckligt stor för att matcha foten:
Jag hade egentligen velat ha en enfärgad lampskärm i ljust linne (möjligtvis med ett svart band i nederkant), men så här långa skärmar är tydligen inte något som man lätt kan hitta här i Kanada så den här shabby chick varianten fick duga. Happ, stolarna då? Eftersom jag målade om lampan bestämde jag mig för att hålla igen lite på målarfärgen & nöjer mig för stunden med lite nytt tyg. Även om det inte är den totala makeover jag hade velat se så tycker jag att den här versionen är SÅ mycket bättre än den gamla!
Hade jag varit riktigt duktig så hade jag bytt ut sitsarna helt, som ni kan se är de inte helt jämna i kanten... men det får ske någon gång i framtiden när jag har lite mindre att göra på min TO DO lista! I nuläget har jag nämligen liiite kvadratmeter rum att måla mig igenom. Hoppas få klart badrummet på lägenhet ett nu i helgen så att jag kan börja visa er den förvandligen!

Det här med att måla...

Paul & jag har ju varit ihop i nästan 10 år nu & är i regel alltid rörande eniga om saker & ting, med ett stort undantag - min febläss för att måla om saker. Frågar ni mig så blir liksom alltid bättre efter ett par lager målarfärg - inte bara väggar, utan allt från trötta bord, skåp & stolar till kakel. Paul däremot... ytterst tveksam så fort jag börjar prata om att måla om något. I nuläget har jag tre projekt på G & Paul bara RYYYSER så fort jag pratar om vad jag ska göra & börjar genast muttra om att det är fint med naturmaterial... Alltså, ge mig styrka... Tillåt mig presentera trött föremål nummer ett:
Det är väl inte bara jag som tycker att den här lampan är ful som stryk & i desperat behov av en face lift (vilket vårt utebord också är, men jag har inte tid med ett så stort projekt just nu)?! Men Paul menar alltså att det är synd att måla om den för att man kan se ådringen i träät... Samma sak med den här stolen:
Moi, "Byta tyg & så målar jag den vit!"
Paul, "Va, men näää - det är ju gammalt trä!"
 
& jag hade kanske haft lite mer förståelse hade det rört sig om arvegods eller något vi betalt mycket pengar för (det är ju alltid lite av en chansning när man målar om något), men när det handlar om freebies - då är det ju liksom världens läge att piffa till helt utan någon som helst rädsla för att man ska råka misslyckas! Så jag tänker faktiskt bara köra på min linje i det här fallet... möjligtvis fasa det något så att det inte blir en för stor måla om chock samtidigt. Projekt nummer tre då... tänker ge mig på vår fula betongtrapp, men kommer testmåla trapporna på hyreshuset först - bäst att öva lite innan jag ger mig på något som jag måste leva med på en daglig basis! 

Goals for 2017 - second month...

Så sjukt glad över att februari är avklarad, vilken jäkla rövmånad det varit & mina mål har verkligen gått si så där... 
 
1. Komma i bättre form. Hahaha! Nej. Månadens största träningsinsats skedde när Totte (min katt som nu bor hos mina föräldrar) rymde från bilen när vi stannade någonstans i obyggden för att Tor behövde kissa. Totte, som är typ 12 år gammal & gravt överviktig, bestämde sig för en sista spurt i livet & brände iväg över en åker. Hann ikapp efter cirka 300 meter & fick sen pulsa tillbaka eftersom Tottes vikt + min vikt var för mycket för skaren att hålla. Så det var jobbigt, men annars har jag mest ätit chips & tyckt syn om mig själv.

2. Fortsätta med mina engelska kurser. Det gick lite knackigt hemma i Sverige med jetlag & allt det andra, så jag hade ett par dagar då jag panikade & kände att jag inte skulle fixa att hålla igång kursen men nu känns det lite mer stabilt. Fick också VG i slutbetyg på första kursen så det kändes jättebra! Läser just nu nobelpristagaren Toni Morrisons Sula, så vackert skriven!

3. Lära mig mer om höns. Nej, men jag har spanat på små söta hönshus... Herregud vad tur det är att vi inte har en större gård än vad vi har, hade vi bott på landet hade vi nog haft typ 200 höns vid det här laget.

4. Mer vegetariskt här hemma. Men alltså - det var ju typ omöjligt i Sverige... Hela resan var en enda köttorgie.

5. Jobba på ekonomin. Vi har hållit oss till budget förrutom en avgift som rör punkt nummer 10.

6. Resa lite. Sverige tur & retur. Nu vill jag stanna här i Guelph för resten av livet.

7. Jobba på min flygfobi. Svepte två glass vitt på Pearson innan take off & det gjorde att jag inte panikade ihjäl mig på första flyget som annars hade varit rakti igenom generalvidrigt. Men alltså, de flyg som vi tog utan vin i kroppen var ju inte jätteroliga. Kallsvett & panik som gör att det känns som bröstet ska slitas itu. Fy fan vad jag avskyr att flyga.

8. Expandera trädgården. Woot woot, jag har köpt med mig en massa svenska frösorter som jag längtar efter att få plantera! Sen fick jag en liten namnsdagspresent igår som kanske kan räknas som trädgårdsrelaterat, sirapstappningsutrustning? Mer om det i ett eget inlägg...

9. Mer tid med Paul. Tack & lov blir vi alltid tightare när livet inte går alldeles smärtfritt, så den här punkten känns bra!

10. Ta körkort. Så här, under ett par år har vi inte uppdaterat vårt skattemärke på bilen eftersom vi haft en liten hög med parkeringsböter som släpat efter. Jag har dock sagt att jag vägrar övningsköra innan vi uppdaterat märket, så i måndags travade Paul iväg & betalade alltihop & vi fick vårt nya märke. Sura pengar att hosta upp, men ett steg närmare körkortet!

11. Sluta amma. Niet. Resan hjälpte inte ett skit, känns som om Tor mest tröstammade från det att vi lämnade Kanada tills dess att vi återvände.

12. Bli bättre på att lära Tor svenska. Kom vi tillbaka från Sverige med flytande svenska? Nej, men med massa nya ord & han går dessutom med på att se på svenska barnprogram nu, så svenskan känns för en gångs skull riktigt bra!


Världens sämsta flygresa...

OK, det här är ju ingen nöjestripp vi gör till Sverige - men man hade ju i alla fall kunnat önska sig en bättre start på det hela! Om vi tar eländet i punktform:
 
1. Tor började gråta redan på vår uppfart, "All done travel!"... Um, lite kämpigt när man inte ens kommit ut från stan & vet att man ska korsa hela Nord Atlanten.
2. Tor var ömsom hyper ömsom hysteriskt ledsen hela tiden vi var på Pearson. Tror sällan att Paul & jag har varit så svettiga.
3. Väl ombord möttes vi av världens suraste flygplanspersonal. Highlight från vår konversation med dem "You can't let your childs feet hang into the isle, if it was his head and we came by with the food cart that would be it. Any responsible parent would know that"
4. Vi kom fram 30 minuter sent till Köpenhamn & fick tokspringa till gaten. Där släpte de fortfarande på folk, men inte oss. Air Canada hade nämligen ställt in våra biljetter eftersom de inte skulle hinna få ut bagaget.
5. Under de tre timmar vi tillbringade i Köpenhamn fick Paul & Tor hänga en bra stund på egen hand eftersom det var här matförgiftningen från flygplansmaten kickade in. Herregud så dåligt jag mådde!
6. Tillslut fick vi nya biljetter till Stockholmsflyget. På rad 12, 14 & 17... För 2-åringar tycker ju så mycket om alone time när de är övertrötta & ledsna!
7. Väl i Stockholm dök inte vårt bagage upp. Det befann sig nämligen i ett "bagagehotell" i väntan på transit till Umeå. Tydligen omöjligt att låsa upp sagda rum & ge oss väskorna...
8. Tor var vaken mellan 12 & 2 på natten & sprang runt som en tok i hotellkorridorerna gastandes efter mjölk. Slutade med att han & Paul fick sitta & shotta mjölk i hotellbaren...
9.Eftersom vi inte fick väskorna kunde jag inte packa om saker till Umeå flyget, hejdå 125ml ny ansiktskräm från Clinique...
10. Dök väskorna upp i Umeå dagen efter? Nej men naturligtvis inte! Nu var de istället registrerade som "borttappade".
 
MEN - som vissa av er tippat på innan så var flygångesten inte fullt lika monumental som jag hade fruktat. Vi var alla så himla miserabla att det liksom inte fanns utrymme för mer känslor.

House staging goals...

Sisådär, nu ligger Pauls föräldrars hus uppe till försäljning & vi kan alla pusta ut lite! Det här har ju verkligen varit en process att ARBETA sig igenom - men jag känner att jag personligen har lärt mig en hel massa när det kommer till house staging. Inte för att vi funderar på att sälja vårt hus (just nu känns det som om vi kommer att bo här forever), men i fall att jag någon gång skulle piffa för försäljning så känner jag att jag har ett par saker att fixa. Först & främst, jag har en tendens att putta alla möbler upp mot väggarna... Men efter den här upplevelsen känner jag att jag måste jobba lite på att skapa lite space mellan möblerna & väggen. Tror projekt nummer ett får bli att skapa ett "dining space" med lite mer rymd. Sen måste jag jobba på mina "bedding skills". Är så himla kass på att bädda sängen överlag & när jag väl gör det är det med minimal finess - två kuddar, slätt täcke, no more. Tänker att jag kanske kan börja med att investera i ett överkast, så får jag se om orken räcker till att lägga till ett par extra kuddar. För alltså, jag tycker att nordamerikanska kuddfyllda sängar ser SÅ mysiga ut - men vad gör man med alla kuddar när man väl ska lägga sig för natten? Känns så himla meckigt att flytta runt 5 onödiga kuddar varje kväll... Um, & så måste jag jobba på att rensa vår diskbänk från onödigt bråte. I nuläget känns det som om varje kvadratcentimeter är belamrad med prylar - tror att jag får sätta som mål att ha det utrensat innan vi lyfter mot Sverige!

Getting rid of shit...

Okay, idag klockan 1 kommer fotografen som ska fixa alla kort på Pauls föräldrars hus & det ska bli så SKÖNT att ha det här projektet avklarat. De senaste dagarna har nämligen varit helt vansinniga. Jobbade 14 timmar i onsdags & 12 timmar igår, så idag värker kroppen & jag är helt slut i huvudet. Stackars Tor har gått runt på youtube & chokladkaksmutor - så idag ska vi bara hänga med varandra här hemma, kramas & baka muffins.
 
Men alltså... vi måste prata lite om det här med att kasta vs spara saker. Jag brukade ha så svårt att kasta saker när jag växte upp/som ung vuxen. Allt var "viktigt" & jag kunde motivera varför jag behöll typ varje vykort jag någonsin fått. Sen flyttade jag till Kanada med hela mitt liv i två resväskor & det var en så himla frigörande upplevelse: för första gången upplevde jag en känsla av att saker tynger ner en & en frihet i att inte sitta på fem olika typer av serviser. Idag har jag ju betydligt fler saker än vad som ryms i två väskor, men jag försöker att tänka till om jag behöver något eller inte & jag rensar även kontinuerligt. Paul är däremot helt hopplös & efter att ha tillbringat de senaste dagarna hos hans föräldrar förstår jag varför. Har man växt upp med föräldrar som håller fast vid ALLT har man ju aldrig lärt sig att rensa. Så, nu måste det bli ändring på våra rutiner här hemma. Paul måste ta tag i gammalt bråte & inte bara köra ner det i källaren på obestämd tid. Dels för att jag vill ha ett hem med funktionella prylar som vi alla tycker om, men även för att jag känner att vi från tidig ålder måste lära Tor att det är OK att inte spara på precis allt. För kontrasten mellan ett hem där man kontinuerligt städar & rensar är verkligen milsvid till vad vi har haft att göra med de senaste dagarna. Nu har jag inget förefoto, men när jag började rensa på Pauls mammas kontor i onsdags var det fyllt till brädden med prylar. Alltså, det var så mycket saker där inne att Pauls syster utropade "Oj, finns det ett fönster i hörnet?!" när hon kom in där igår eftermiddag:
Vet inte hur många hundra kilon vi bar ut från rummet - men när vi tillslut tömt det var fönstren täckta av döda insekter & golven var fulla av muslort. Går ju inte att städa när alla saker är i vägen... Så jag moppade alla golven, torkade av dammet från alla lister, spacklade alla hål i väggarna & målade om från trött gult till "kitten white". Det här skåpet... när jag började var det GRÅTT. Men efter att jag skrubbat med magic eraser (finns det i Sverige? Det är det BÄSTA som finns när det kommer till att få bort envis smuts) samt två vändor med fönsterputs visade det sig att det var vitt...
Baxade in mitt skrivbord, dekorerade med Tors lampor & fårskinn & "snattade" lite andra dekorationer från resten av huset & helt plötsligt var det ett helt nytt rum! De två kvinnor som varit anställda för att hjälpa till att packa & styla Pauls föräldrars hem i princip grät av glädje när de kom tillbaka igårkväll för att se hur långt jag hunnit i processen. De har nämligen varit helt överväldigade av det här projektet & var oroliga för att de för första gången någonsin inte skulle klara av att leverera i tid. Så, mycket hårt jobb från nästan alla inblandade - men vi fixade det! Nu är det bara att vänta på att se hur snabbt huset säljer...

Cancer är skit...

Hej gänget... Det har inte varit någon bra dag. Jag fick sämsta tänkbara nyheter från Sverige & har spenderat merparten av dagen med att gråta samt försöka rodda upp en resa hem på snabbast möjligast tid. Halvvägs igenom processen att boka flygbiljetter kom jag dock på att Tor inte har något pass, så jag avslutade tack & lov innan jag hann boka något & så åkte vi iväg & tog passfoton.
Som synes på Tors min - kass dag i Casa Chvostek...
 
Som det ser ut nu får vi Tors pass om 10 dagar, så vi åker någon gång i början av februari. Paul på två veckor & Tor & jag på obestämd tid. Hur Paul ska klara sig utan sin dagliga Tordos vet jag inte i nuläget, inte heller vem som ska ta hand om katter & höns, allt är liksom uppe i luften just nu - men jag antar att vi tar oss igenom det på något sätt.
 
Men vi kan väl avsluta med något som är alldeles, alldeles, säkert - fuck cancer.
Save

Prepping for the family Christmas...

Eftersom vi nästan aldrig är på samma ställe under julen skjuter vi alltid på Pauls familjs julfirande tills alla är tillbaka. Vissa år har det inte blivit av förrän i februari, men i år kunde vi enas om ett tidigare datum så på lördag kör vi det sista julrycket. De flesta av oss vill inte ha mer prylar, så jag har försökt tänka till lite kring julklapparna & inte bara älga iväg & köpa massa pryttel. Till Tors kusin köpte jag tex en hel låda med kläder en storlek upp så att de har lite i reserv när hon vuxit ur sin nuvarande storlek. Jag vet att åtmintone jag älskar att ha ett litet lager av större storlekar - känns så ofta som Tor helt plötsligt växt ut ALLT på samma gång & då är det perfekt att inte behöva rusa ut & köpa en helt ny garderob på en & samma gång.
Köpte allt på en helt fantastisk affär som heter "Once Upon a Child" som säljer lätt begagnade barnkläder. Eftersom jag lyckades pricka in deras mellandagsrea fick jag hela kartongen för $15, alltså bara lite mer än 100kr. För Tommy Hilfiger, Ralph Lauren & Gap... inte klokt egentligen! På det personliga planet måste jag erkänna att jag bara älskar att köpa kläder åt Lou, flick-kläder är ju bara så mycket roligare att köpa än killkläder. Älskar att det är så färgglatt & fina material. Killkläder är så ofta murriga eller i äckliga sporttyger (för att inte nämna idiotiska prints). Happ, vidare då... Tors gudmor Sandra ska fira med oss & hon är i princip omöjlig att köpa något åt eftersom hennes enda intresse är klättring & hon har allt man kan tänka sig när det kommer till klätterprylar. Så Paul & jag har ångestat fem varv runt innan jag kom på att jag kunde teckna hennes mest älskade alpina övernattnings-stugor:
Hade ju varit bra om jag kommit på det här lite tidigare än igårkväll så att jag hade kunnat lägga ännu mer tid på detaljer (& hade jag haft ett par dagar på mig hade jag älskat att testa att färglägga), men jag hoppas att hon kommer att bli glad. Känns i alla fall lite mer personligt än att bara hänga upp ett färdigköpt print på väggen!
 
Nu är det stora problemet Pauls föräldrar... De vill ju flytta, så materiella ting känns som sämsta möjliga saken att ge till dem. I don't know, kanske bara ett presentkort på LCBO (motsvarande Systembolaget). Baserat på mina egna erfarenheter när det kommer till att flytta så behövs det en drink eller två för att stå ut med eländet!

Men kul då...

ARGH - världens vuxenproblem - vår tvättmaskin har gått & dött! Alla som har ett litet barn förstår hur dåligt det här är. En kvart utan tvättmaskin & hemmet ser ut så här.
 
Moi: "Can we call a... laundry machine repair person?"
Paul: "Ida, the maskin smells like toast. I think it's safe to say it's dead".
Moi: ^*&*@#%*&*!
Moi: I can't deal with that right now. Please just make a bunch of phone calls and let me know what they say"
 
Så Paul satt i telefonkö i 40 minuter, fick tag på företaget som tillverkat maskinen & fick på så sätt reda på att vår tvättmaskin såg dagens ljus år 1997. Antalet reservdelar som skrotar runt är därmed begränsat. Det enda lilla ljuset i tunneln är att de per automatik skickar ut en tekniker så fort de får in en rapport om brandlukt i samband med deras maskiner. Så på onsdag kommer vi få reda på om det går att göra något åt det hela eller om vår julklapp till oss själva får bli en ny tvättmaskin. Om vi säger så här, roligare present hade jag ju kunnat komma på...

Tidigare inlägg
RSS 2.0