Lite julaftonsbilder...
Glömde ju helt bort att fota på julafton men har snott två bilder från Frida & Emil - bara så att ni ser att vi inte svalt ihjäl! Så, ser ni den stora saken till höger på bordet, det är min julskinka. Fyra kilo närmare bestämt. Tog mig en halv evighet att baka den i ugnen, men så värt det. Paul & jag har ätit skinka non-stop sedan fredag. Gud så gott det är. Det här året blev ju vörtbrödet dessutom ätbart så det hjälper ju upp ytterligare. :)
Efter maten blev det knäck & småkakor, mer vin & Kalle. Sedan körde jag med ett nytt grepp på punkten ris ala malta. Hemma hos oss har vi alltid bara kört tomtegröt & inte som en efterrätt utan mer "nu har vi ju kokt gröten så då måste vi ju äta den fastän vi alla håller på att spricka". Det blir lätt ALLDELES för mycket om man ska få in gröt med mjölk & kanel & socker & mandlar under samma timmar som julmiddagen. Nere i skåne var avdelningens julbord aldrig komplett utan ris ala malta med saftsås. Jag som älskar tomtegröten känner dock att all den där grädden gör den helt omöjligt tung. Saftsåsen var väl heller inte någon hitt. Vad jag gjorde var istället att servera bara lite gröt i små portionsglas med Magnus hemmagjorda hjortronsylt till. Kändes mycket lättare att få ner - inte övermäktigt & bara socker ifrån sylten. Till & med Paul gillade det & eftersom han var inte så betuttad i tomtegröten som koncept innan så ser jag på det som ett stort framsteg.
Efter maten kikade vi lite på Kalle, jag delade ut små paket & så höll vi hov kring Mammut. Efter att vi vinkat av gästerna kurade Paul & jag ihop oss i soffan & kikade klart på resten av Kalle. Paul har börjat humma med i vissa av sångerna... :)
Kommentarer
Postat av: Maja
Kalle är verkligen ett måste! I vår släkt var det bara jag och Hampus som såg..
Postat av: Ida
Det blir ju lätt så, ett jobbigt måste. Har sett det i alla år men nu, sedan jag flyttade från Sverige, har det blivit superviktigt. Dessutom är det rätt roligt att reta Paul genom att översätta allt (gör rösterna också, Ferdinands mamma är bäst). :)
Trackback