Nejmen...

jag fick ut min andra trötta hälft på morgonpromenad! Oki, så det krävdes att jag kallade honom smygtjock - men det var det värt! 4500 steg innan frukost känns himla bra, nu måste jag bara se till att han håller sig på rätt bana. Han är lite för bekväm nämligen den mannen, & man blir aldrig fit om man låter den där lilla "imorgonrösten" vinna.

Mysmat & lite bubbel...

När man känner sig helt söndermanglad måste man få tanka upp på sånt som gör en glad & får en att må bra. Så idag blev det middag helt enligt mina önskemål. Lax med edamamemos & lite bubbel på det. Och det hjälpte faktiskt!

Japp, känner mig himla mycket gladare & tillfreds nu än vad jag gjorde bara för ett par timmar sedan. Trevligt att myrorna lämnat systemet. Hela bunten faktiskt, fick nämligen även utlopp för lite uppdämd energi eftersom jag lyckades tjata ut Paul på en promenad.

& imorgon har Paul lovat mig en överraskning - så vet ni vad, jag bestämmer mig för att det helt enkelt bara kan gå uppåt från här!

Håller tummarna...

för att jag ska ha lyckats ta mig igenom en absolut jobbmardröm någorlunda intakt. Alla papper är ivägskickade, så nu kan jag inte göra så mycket mer än att dråsa ihop i en liten hög - helt utpumpad känner jag mig! Vilket känslomässigt dränage hela det här projektet har varit för mig. Oh alla goda makter, se till så att jag - peppar, peppar - får lite andningsuppehåll nu!

Pyspunka...

Jäklar - mitt framdäck är helt patetiskt platt. Inte en gnutta luft kvar i eländet. Happ, det totalförstörde ju den cykeltur jag planerat in till eftermiddagen. Måste alltså omprogramera hjärnan till ett omfamna begreppet "långpromenad"... Pepp, pepp - måste bara hitta på ett mål att gå mot... Får nog bli en vända ner till Bloor för att köpa på mig ett gäng blommor som kompensation för de som dukat under den här helgen.

Nej, vänta nu... så här är det ju hela tiden! Jag drar iväg på långpromenader, vilket i sin tur gör att jag känner mig nöjd & liksom glömmer av att tvinga ut Paul. Vilket innebär att hans ansträngningar sträcker sig till att knata tur & retur kakburken. Inte oki!

Uppdatering: 2.5 km i raskt tempo. Nog för att jag ska känna att det värsta krypet har lämnat kroppen men tillräckligt lite för att Pauls slappardagar effektivt har fått ett slut!

Den där rotfyllningen då...

Tillbaka till den vanliga världen & måndagmorgon - fast vi tar en liten tillbakablick på helgen innan jobballvaret startar! So, gårdagens lunch ute hos Pauls föräldrar... Ja, det började ju inte så där jättebra. Vi fick det inte att gå ihop rent tidsmässigt, så vi dök upp en & en halv timme för sent. Gick inte hem hos Pauls mamma som körde sitt gamla favorittrick "se lidande ut". Men efter närmare tre år tillsammans har jag lärt mig att det helt enkelt bara är att gå vidare med livet - hon kan fortsätta liiida, men det blir ju inte bättre av att vi andra trippar på tå resten av besöket. Anyway... Sedan blev hela tillställningen faktiskt rätt trevlig - Pauls förra flickvän Sandy var där med sin familj (& då menar jag verkligen familj: man, barn, hennes mamma, morbror & ingifta moster...) & det gjorde allt väldigt mycket mer underhållande. De är en salig blandning nationaliteter (Malta, Guatemala, Perser) & ENERGI-nivån är skyhög på hela bunten. Anledningen till att vi blev så sena var just att Sandys dotter, Luna, fyller tre år imorgon. Uj... tog en evig tid för Paul & mig att hitta en lämlig present i form av två böcker av Beatrix Potter. Bissart nog hade Isobel lyckats plocka ut SAMMA bok hon med - som tur var hade hon inte köpt båda, men ändå... Av alla olika prylar man kan ge någon i present & vi lyckades köpa samma bok?!

I vilket fall, Luna verkade vara nöjd & det är väl huvudsaken. Tror inte att man riktigt förstår konceptet "dubletter" när man är så liten. Paul var också väldigt nöjd - det fanns ju både morotskaka med glassyr, baklava & cheesecake att tillgå...

Det blir till att PISKA honom ut på långpromenader den närmsta veckan!

It's in the details...

Helen är nog en av de mest kreativa människor jag känner - så att gårdagens bröllop var fullspäckat med små roliga & annorlunda inslag var inte helt oväntat. Ett litet axplock...


Bordsdekorationer - små granplantor förpackade i var sin lilla påse så att vi gäster sedan kunde ta dem med oss hem. Jag har tre ståendes i en liten tillbringare & hoppas på att de skall kvickna till så att jag kan plantera ut dem i trädgården. 

Muffins - för de som inte riktigt orkade med tårta efter den maffiga middagen.

& sötast av allt - tårtdekorationen. Ron & Helen i full klättrarmundering, sittandes på ett litet berg.


My wedding outfit

Ron & Helens bröllop var ju mitt första sedan jag som fyraårig knatade fram till bruden & förklarade att min klänning var finare än hennes... Var alltså mycket nöjd med den outfit jag hade då. Tyckte att gårdagens klädval kändes rätt oki det med, om än det nu inte blev en "törnrosa" klänning sydd av mamma. Däremot var det ingen tvekan om att Helen var kvällens stjärna i sin brudklänning, så jag kunde hålla mig från obekväma sanningar den här gången! :)

Eftersom själva vigselakten hölls utomhus fick jag dock in mamma på ett litet hörn i form av min Tiger trenchcoat - mycket uppskattad födelsedagspresent för typ 5 år sedan.

Själva festen flyttade sedan in i Lemonvilles lilla skolhus, så då skippade jag trenchen. Eftersom jag verkligen inte hade tid att hitta något nytt körde jag istället på min PDAC-klänning sedan två år tillbaka. Himla bra med konferenser som tvingar en att köpa på sig chicka små klänningar!

Happy Mothers Day!

Mamma, farmor - är så lycklig för att jag har er i mitt liv. Tack för allt! So...

"Denna blomma är till dig, farmor hej!"

Jag ville så gärna hinna ringa till er båda idag - men Pauls mamma har redan ringt & stressat... Vi är sena som vanligt. Så jag ringer imorgon istället - tills dess, älskar er!


I wish I could...

Hjälp vad jag velat sitta här i soffan ett par timmar, laddat upp mer bilder från gårdagen, skriva mer om hur roligt & vackert allt var... tagit en långpromenad ner till ett Starbucks, kanske köpt på oss lite Jamaicanfood senare ikväll & kikat på någon lättsam film. Ringt & långpratat med farmor & mamma...

Men inte.

Vi måste nämligen rycka upp oss själva & åka ut till Pauls föräldrar på någon slags underlig sammankomst. Hur sugen jag känner mig på det? Um, ungefär lika mycket som jag inbillar mig att man längtar efter en rotfyllning.

Usch... ska inte vara sån nu. Vi skyller på att jag känner mig lite sliten idag efter lite för många glas vitt vin. Jag får helt enkelt ta en huvudvärkstablett & bestämma mig för att det kommer att bli kul.

Yes, we all cried...

Åh så fint gårdagens bröllop var! När Helen klev ut på trappen i sin mammas brudklänning & kämpade med lyckotårarna tror jag de flesta fick en liten klump i halsen.

Själva vigselakten var kort, rolig & väldigt "Ron & Helen" - deras bröllopslöften var "To love, honour and belay"...

Första kyssen - till allmänt jubel!

Världens finaste par - så perfekta tillsammans!

HelRon's Wedding...

Idag blir det bröllop! Helen & Ron gifter sig!

 

Tåtade ihop den här loggan imorse, nu ska vi se om vi kan få den tryckt på en tygkasse. Håll tummarna för att vi får ihop det!


Horsies!

Efter den här jobbveckan hade jag allra helst bara rultat runt med en kopp chai nere på St Lawrence, kanske påtat runt på Indigo ett tag efter något bra att läsa eller dragit på en hajk... Men icket. Det här helgen är så fullspäckad som en helg kan vara. Var därför bara att svida ur min varma haglöftsfleese...


OCH kamma håret. Ansträngning på hög nivå här...

Sedan drog jag iväg på den första av helgens tre jippon. Denna gång i den svenska flaggans tecken. Cocktails, mingel med hockeyspelare & supergod mat på ett fantastiskt loft - japp ibland är SWEA en himla trevlig klubb att vara med i!

Fast allra bäst - vi var ju i ett stall! Så det blev både hästhoppning...

& hästklapp. Jag stod för den mer mesiga delen av den kombon. Fast måste erkänna att jag blev grymt sugen på att rida igen. Sure, det var typ 15 år sedan sist - men gud vad kul det hade varit med lektioner.

Så snälla tomten, ridlektioner i julklapp? Det hade väl varit rimligt istället för en hel häst - för det senare har jag inte plats med i nuläget. Hur gärna jag än velat.

Små portugisiska gubbar...

har klättrar runt på vårt tak hela morgonen. Joao är apstressad över vattenläckan & har kallat in en hel bataljon med små gubbkepsklädda landsmän. För ungefär 30 minuter sedan hördes en kakafoni av nasala utrop, så Paul pallrade sig ut för att checka läget. Visade sig att problemet låg i ett blockerat stuprör. Allt vatten har helt enkelt samlats i röret & sedan sprutat ut vid toppen, rakt på fasaden. Sedan har det runnit nerför fasaden samt innanför väggen & tada - vattenläcka i källaren!

Som sagt, det finns fördelar med att hyra. Tror inte att de svenska tanterna varit lika pigga på att rensa stuprör med gucci-väskan på armen.

En väldigt liten blomma...

kan ändå göra en väldigt stor skillnad för humöret! Titta vad Paul kom hem med igår, en liten miniorkidé som pepp... åh så fin & åh så jag kände mig älskad.


Tändsticksask som skala...

Ett väldigt litet uppror...

Nej vet ni vad? Jag bryr mig inte om att jag ska sitta inlåst på kammaren de nästkommande 18 månaderna för att vara en duktig PhD-student. Jag & min pedometer gör i alla fall uppror & GÅR UT & GÅR!

Att promenaden enbart går från & till Loblaws för att köpa jordgubbar spelar faktiskt ingen roll. Det är statementet (eh... vad heter det på svenska?) som räknas!

Pissig dag...

Med en nyupptäckt vattenläcka i källaren (huset uppskattar tydligen inte heller detta never ending regnande) & två handledare som bara får mig att vilja skrika "Men helvete heller, då slutar jag väl då & åker så LÅNGT JÄVLA BORT JAG KAN KOMMA FRÅN ER" så kan jag ju konstatera att jag... um, tycker att den här dagen suger rätt rejält. Försöker dock trösta mig med följande fakta:

1) Vi hyr huset - så det är inte mitt problem
2) Karma... jag måste bara tro på karma

Inte gjord av socker...

Skrev de där raderna om överavlad hund & kände bara hur det kröp i kroppen. Tittade ut på regnet & bestämde mig för att det helt enkelt inte spelade någon roll. Så det blev 20 min i min backe, upp & ner i högt tempo! Jäklar vad skönt det var! Fick mig att tänka på mormorn till min barndoms bästa kompis - hon brukade alltid säga "Äsch, du är väl inte gjord av socker!" om vi gnällde över lite regn. Jag gillar det uttrycket, man är liksom tuffare än vad man tänker om sig själv. Man fixar mer om man bara inte är så meckig & gnällig.


Hm, det här blev en VÄLDIGT hurtig start på dagen. Power walk & ordspråk. Men då vill jag passa på att lägga till att jag avskyr uttrycket "Det finns inget dåligt väder bara dåliga kläder". För jo, det finns dåligt väder & kommer man dragandes med den gamla dängan så kan jag bara hänvisa till Barsebäcks mosse närsom under vinterhalvåret. Det ska till NASA-kaliber på utrustningen för att man inte ska lida där...

Fegar ur...

Vaknade med massa energi & bara kände "POWERWALK" - sedan insåg jag att:

1) Det regnar ute. Massor.
2) Det åskar.
3) Jag är en vek modern människa som handskades med detta faktum enligt följande: (i) googlade en 12-timmarsprognos; (ii) bestämde mig för att ta en långpromenad någon gång mellan 12-16.00 eftersom risken för nederbörd då ligger på 30 istället för 90%.

Uj vad man kommit långt från sina vikingrötter. Som en liten överavlad hund...

Apple pie, burgers and thunder...

Årets första BBQ & lagom till att burgarna lagts på grillen & folk korkat upp den första ölen - världens åskoväder. Jo, det kom från tomma intet också... Så det var bara att kuta in med öl, morotsstavar, chips & panikslagen katt, medan Paul fick stå & vända biffar i hällregn.

Trots det, himla trevlig kväll med massa prat om klättring & tusen planer gällande klättrarresor, slacklining & pubkvällar. Det känns som om vi alla håller på att ta oss ut ur våra bubblor av övertidsarbete. Vilket vi firade med lite äppelpaj! Själv valde jag yoghurt & frysta hallon till efterrätt, men Paul gav pajen fem karbinhakar av fem möjliga. Vilket nog kanske får tas med en nypa kanel - Paul är nämligen alldeles för generös med sina matbetyg. Vilket i sig beror på att han själv inte ens kan koka ett ägg, att bre en macka ter sig i det närmaste magiskt då.


4 saker jag lärt mig så här långt...

1) Möten blir mycket trevligare om man gjort allt, & helst lite till, av vad man lovat att man ska göra. UTRCC har möte här hos oss ikväll & jag får väl erkänna att jag ligger lite back på just den här fronten. Apa också...
2) MEN. Man kommer undan med mycket om man bara bjuder på hembakt/alkohol. Check på båda!
3) Om man har ett packat schema & inte riktigt har tid till att städa innan folk kommer över så gör det inte så mycket, bara man uppfyller punkt 2.
4) Bortsett från badrummet. Det måste alltid städas innan gästerna anländer. Speciellt om man har en manlig partner som är mörkhårig (den läxan har jag, som aldrig känt något intresse för blonda män, lärt mig för länge sedan).

Kiwikräm...

Har ett sånt enormt surhetscrawing idag & ingen rabarberkräm hemma. Illa. Efter att ha botaniserat runt insåg jag att det fanns få saker att välja på. En skrynklig lime, en citron utan merparten av sitt skal kvar samt fyra kiwis. Inte mycket att fundera på - så nu ligger mina kiwis i en kastrull & stormkokar. Har ingen aning om hur slutresultatet kommer att bli, men håller tummarna för att det åtminstonde ska bli ätbart. Experimentköket återkommer med rapport...


Jo men kiwikräm får godkänt. Inte lika gott som rabarberkräm, men det hade jag inte förväntat mig heller. Nu ska vi se om denna kiwivariant går att lura i Paul, han tror ju nämligen att han inte gillar kiwi heller.

I named my song after you - it's called "you're stupid"

Men vad fint, Mammut bjuder på skönsång den här morgonen - har gjort så sedan klockan 06.00. Det är en aria till sommaren, ett litet epos som handlar om hur mycket han vill ut trots att han är inkapabel till självförsvar & jag såg grannskapsräven bara för någon vecka sedan.


Så här långt kan vi alltså sammanfatta min dag med ett ord - trött.

But just MOVE the cat!

Bad Paul att ställa ut middagen på bordet i solrummet - så här såg det ut när jag kom ut med tallrikarna... En korg bröd & en birma. Allt annat stod inklämt på hyllor & skåp för att "han var så söt där han låg". Förkunnade att det bara var att välja, flytta på katten eller enbart knapra bröd till middag...


Efter att Momo åkt ner på golvet fick vi lite mer ordning på det hela.

Så det blev stekt torsk med lite olika yoghurtsåser istället för rå katt...

Inspiration...

Fick lite vänliga ord om Mammut i kommentarerna & var naturligtvis tvungen att kolla upp avsändaren. Som lagt upp ett recept på rågkakor - perfekt eftersom jag just nu är inne i världens brödbakssug. Tror att det här är en del av den där "inre hippiegrejen" jag går igenom just nu. Ser på brödet i affären & bara vägrar betala $5 för vitt skit med massa socker & elände i. Nej då dammar jag hellre ner köket med lite mjöl & hetsar upp Momo med elvispen!

So, det blev två små kransar med massa kummin!

Jag springer ut...

för att köpa på mig lite mer blommor - åh vad jag känner att sommaren är här & åh vad jag njuter av det! Nu kan man ju argumentera att jag inte borde införskaffa fler blommor innan jag lärt mig att ta hand om de jag har... men jag tänker att om jag har fler så blir det svårare att glömma bort att vattna dem. Eller hur?

Nej! Uppdatering - jag måste ju få iväg mina små presenter! Det är inte bara moster Maria som är kapabel till att skicka saker med normal post. Jag försöker så gott jag kan jag med. So, två små gula kuvert måste iväg på stört!


Dagens finaste...

Utan tvekan - ett handskrivet brev från min gammelmoster. Påbörjat vid två tillfällen, först i september & sedan i maj. Orken räckte inte till därimellan till att formulera, som hon uttrycker det, tillräckligt bra meningar. För att vara närmare de nittio än de åttio så tycker jag att hon gör ett strålande jobb! Om man nu ens kan säga så... nej jag omvärderar, för att vara vem som helst så gör hon himla bra ifrån sig!


Ja det här värmde hjärtat ända in till roten - men får mig samtidigt att önska att jag vore i Sverige nu & inte först om ett par månader.

Pedometer...

Har sedan någon vecka tillbaka börjat hålla koll på saker & ting via en stegräknare. Fick dock köpa en ny eftersom jag som vanligt pajjat min tidigare. Stegräknare & hörlurar är jag nämligen väldigt dålig på att sköta om. Min senaste stegräknare dog efter ett fall nedför en trapp, den innan drunknade i toaletten. Min favorit så här långt var en schyst liten pryl från Silva som bror gav mig (förolyckades även den i toastolen) - men den här varianten är inte så dum den heller. Hostade upp för lite extrafunktioner, så den här fungerar även som en alarmklocka, klarar av att lagra data i cirka en vecka & räknar ut ens kaloriförbrukning. Inte för att det sistnämda är så viktigt, det viktiga är att jag tar mer än 10000 steg per dag - samt att jag kommer upp i ett vettigt antal km per vecka. Dryga 42 km fick jag in förra veckan - så jag siktar på något liknande denna veckan. Även om det nog kan bli lite kämpigt, helgen är så fullbokad att jag inte riktigt ser hur vi ska få ihop det utan att Paul har foten på gasen mer eller mindre non-stop...


Tisdag/Måndag...

Eftersom vi var lediga igår blir den här tisdagen vår måndag istället & det känns faktiskt rätt skönt att bli lite effektiv igen! Har startat dagen med snabbt träningspass...

& nu ska jag:

Jobba minst 7 timmar
Posta en morsdag & en födelsedagpresent
Powerwalka minst 5 km
Dra till TCA & klättra en vända
samt städa upp i huset rent allmänt

Happ, Martin kan inte klättra ikväll. Då antar jag att Paul & jag kommer att roa oss med ett litet finsnickeriprojekt istället!

Beer and fireworks...

Provade också "Green Tea Beer", men det smakade mest diskvatten. Så själva skålen var nog den roligaste... Slutade med att vi båda tippade ur våra glas i vasken. Inte lönt att dricka om det inte smakar gott!

Nä då var min grekiska yoghurt med frysta blåbär & kardemumma tusen gånger godare!

Mammut fick lite torrfoder men var inte nöjde med det. Han var nämligen helt till sig över alla fyrverkerier som pangade i bakgrunden. Inte rädd, men väldigt nyfiken. Så att behöva sitta i mitt knä var grymt tråkigt & inte alls något han var intresserad av. Lyckades stjäla mig en liten kram, men det var allt. Så vi lämnade honom till hans fönsterspan & knatade ner till parken & tittade på lite smällare i aktion. Vi har nu tagit beslutet att årets midsommarfest kommer att inkludera ett fyrverkeri - jag menar, har man fest för typ 50 pers kan man lika gärna slå på stort!


Happy Victoria Day!

Eftersom Paul & jag ÄNNU en gång missat det här med nationel helgdag så var det bara att tåta ihop dagens middag utifrån vad som fanns hemma. Så jag återvann gårdagens potatissallad, med enda undantaget att jag rostade hela alltet i ugnen, & rotade fram var sin buffelburgare från frysen. Himla bra att vi numera har avancerat till det stadiet av planering att vi har annat i frysen än enbart glass, frysta bär & en påse sedimentprover från nordatlanten...


& så delade vi en Rekorderlig cider på det - lite Sverigeanknytning behövs alltid!

Needed some soil on my hands...

Eftersom Victoria Day räknas som den inofficiella starten på sommaren går canadensarna lite man ur huse den här helgen för att fixa iordning sina trädgårdar. Kände av grupp-pressen lite, så vi drog & köpte ett gäng plantor. Alla matvaruaffärer är alltså stängda idag, men inte plantskolorna. Säger ju ganska mycket om hur viktigt trädgårdsfix är under den här helgen..


Blev bland annat lite salvia & murgröna. Murgröna för att det i princip inte går att ta död på. Salvian får vi se om den klarar av min ibland något bristande omvårdnad.

Så - ett första stapplade steg mot tillfixad uteplats!

14 kilometer på en symaskin...

Iiiirk, iiiiirk, iiirk. Så lät det i 14 kilometer - Isabels cykel är inte den bästa. Måste införskaffa ett mer vettigt fortskaffningsmedel snarast. Men för idag så dög den gott. Var ju liksom ingen mördartur vi var ute på, bara lite stillsamt parktramp. Lite mer än en timme var vi ute bland glassätande, bollkastande & picnicande canadensare. Snacka om en nationen som helt desperat älskar sina lediga dagar. Men det blir väl så när ens lagstiftade semester ligger på 2 veckor...


Vad göra...

Hm. Ledig dag som hitintills ägnats åt att jobba. Nu är dock klockan precis efter 2 & jag behöver inte göra något mer. Vilket betyder att Paul & jag kan börja njuta av dagen istället. So. vad göra? Ute ser det rätt ruggigt ut & inne är det kvalmigt. Må hända att en dusch får bli första frihetsakten.

Men sen? Isch, i-landsproblem till tusen att gnälla för att man inte vet vad man ska ta sig för under en day off! :)

Uppdatering: Vi tar en cykeltur! Det var ju så himla trevligt igår så varför inte köra favorit i repris. Tanken är att vi ska utforska om jag kan ta mig hela vägen till universitetet endast vi gångbanor. Torontos borgmästare är ju emot cyklister i trafiken (hans policy är att det är som att simma med hajar & att man får skylla sig själv om det sker en olycka) så jag undviker helst trafikerade vägar.

First place... to the raccoon babies!

Paul var mitt uppe i en berättelse under gårdagens middag då jag gav ifrån mig ett illtjut! Tvättbjörnsungar! Dessa två var de första som jag fick syn på, sedan följde tre syskon + mamma tvättbjörn.


Alltså, hur söta?!

Den minst våghalsige av ungarna hängde mest med mamma lite längre ner. Där de satt & "pratade", de liksom kuttrar lågt - otroligt sött!

Så här ser det ut när de klättrar nedför. De låser fast kroppen med bakbenen & så drar de sig ner med framtassarna. De ser nästan ut som små sälar i det läget. Paul & jag bara dog av sötchocken. Så det var liksom inte annat att göra än att utnämna hela tvättbjörnsfamiljen till solklara förstapristagare i söthet.

Tvättbjörnar - något jag verkligen ÄLSKAR med Canada!

Second place...

Gårdagens "sötaste i trädgården" 2a plats går till... Momobo! Juryn enades om att det runda lilla huvudet i kombination med generösa mängder fluff får ses som ett tidlöst koncept.

Sektionen "gå från plats A till B" klarades också av med bravur. Vacker stegföring & kattlikgrace vann många poäng.

I egenskap av second runner up tilldelas Mammut en leverbaserad kattgodis, 5 minuters pälsvård samt mer utomhustid.

In general, ya - a wonderful day!

Oki, lite trög har jag varit hela dagen. Men, samtidigt har jag haft det helt fantastiskt! Allt från strosande i små söta butiker till Starbuck & finncrisp med guacamole & lax...

Förtärt i solrummet - bara det! Att vi nu äntligen kan äta middag där ute, oh så värt!

Mammut håller med... även om nu gravlax inte var av större intresse.

Den riktiga middagslaxen var dock mer intressant. Tyckte vi nog alla faktiskt - för kombon citronpeppar & massa färsk lime var riktigt lyckad. Till det, hör & häpna, potatissallad på mandelpotatis. Är ju (för alla som känner mig) INTE en potatisperson - men när jag för första gången på fyra år hittade mandelpotatis i en liten koreansk butik var jag TVUNGEN att köpa ett lass. Absolut tvungen. Uppblandat med en massa färska kryddor & grovkornig senap var det helt oki.

& så avslutade vi med var sitt glas Mateus - är det sommar så är det!

På cykel igen!

Åh vad underbart det var att få cykla igen! Har inte gjort det sedan 2007 då jag flyttade från Lund så det här var en RIKTIG nostalgirunda! Om än på en väldigt skraltig cykel... äldre än mig till & med. Vilket är rätt rejäl med tanke på att jag fyller 28 i sommar!


Upp & ner i parken det var det enda vi gav oss på idag - har ju ingen hjälm än så jag vägrar cykla i Torontotrafik. Det är nog hemskt som det är omgivet av en bilkaross. So, hjälm är ett absolut nödtvång. Skiter i hur fult det än är - vilket kanske i sig är ett bevis på att de 28 närmar sig. Eller att jag vuxit & blivit mer säker i mig själv över lag.

Oavsett. Vår lilla vända var ren njutning! Nu vill jag bara skaffa en riktig cykel & ge mig iväg på riktiga långturer!

Lazy day in West Village...

Idag har vi hängt i Torontos west village. Strosat runt i små affärer, köpt färsk basilika & kittat upp oss på bröllops-, födelsedags- & "muntraupp"presenter. Naturligtvis med obligatoriskt Starbucksstopp. Paul testade en caramel macchiato medan jag troget höll mig till min chai.


Nu ska vi ut på en liten cykeltur - faktiskt premiärturen inför sommarens långlopp!

Mango Papaya!

Nu hade vi ingen mango hemma, så jag kunde inte få till den ultimata mixen. Men man kommer ganska långt med björnbär, hallon & blåbär också! Paul fick dock ingen papaya - han har nämligen en dum liten idé om att han inte skulle gilla det. Så för honom fick det bli cantaloupe istället.


För mig ÄR papaya Mexico. Där fick jag nämligen alltid just papaya till frukost. Så idag, då solen lyser med sin frånvaro & regnet hänger i luften... ja då känns det extra bra att tärna upp lite papaya & tänka på det mexikanska solgasset.

Won't kiss toads...

Paul kom alldeles nyss in i köket med kupade händer - släppte genast allt kökspyssel för att skynda över & se vad för sött han tagit med in till mig. En liten padda! Ingen groda alltså, men jag känner mig ganska nöjd med Paul så jag tror att jag skippat prinsen även om han kommit in med en äkta liten gröngroda. I vilket fall, både Paul & jag tyckte att den lilla paddan var så grymt söt - så när den lite småklumpigt hoppade ur Pauls händer & ner på köksbordet så skrattade vi bara. Men sedan... ja sedan fick den lilla paddan eld i baken & skuttade iväg för glatta livet. Rakt ut i intet. Paddor verkar inte ha speciellt bra känsla för det här med stup/bordsslut. Paul skrek, jag skrek! Paddan skrek nog lite tyst inom sig innan den daskade ner i golvet. Sedan satt den bara där i chock.

Vi återbördade den sedan till friheten - paddor & inomhusmiljöer är uppenbarligen inte särskilt kompatibla.

Gravlaxfrukost...

idag - beslutade mig nämligen för att uppoffra min sista frysta laddning för festen. Kändes liksom onödigt att sitta & trycka på den om nu dommedagsprofeterna haft rätt & jorden de facto gått under igår.


Nu är vi ju båda kvar här idag, så jag antar att vi inte uppfyllde kvoten för räddning. Lite surt kan tyckas, men då hjälper det ju upp att åtminstonde få lite extra lyxig helgfrukost! Nästan som om man varit hemma hos farmor under mellandagarna, för då kan man äta hur mycket gravlax man vill!

Close to heaven if you ask me!

Victoria Day Party!

Sedan blev det en massa mat, en massa vin & väldigt mycket fyrverkerier! Är det Victoria Day så är det liksom nödtvång på fyrverkerier. Tror att Elsa kommer att förvänta sig fyrverkerier varje gång hon kommer hit nu, hon har halvt om halvt döpt om Paul till "Pool Pang". Däremot var hon inte lika imponerad när en av raketerna trillade över på sidan & alla gäster fick fly hejvilt mellan visslande projektiler. "Nej" hördes en liten röst säga bestämt. Så eftersom Paul inte längre hade hennes förtroende fick Martin ta över missilprojektet. Känns lite tryggare att ha en doktor i statistik på ett sånt projekt. Jag inbillar mig nämligen att riskanalysen ligger på en lite annan nivå... Har ju i & för sig inte testat den hypotesen, så den kan vara helt ogrundad - men falsk trygghetskänsla är inte så dumt det heller!


Overachiever...

Ja man kan ju argumentera att det är lite knäppt att ställa sig & baka sitt eget bröd när man ska ha närmare tio pers över på middag. MEN. Det gör ju hela huset så mycket mer välkomnande om man möts av doften från varmt nygräddat bröd! Så, det var det jag gjorde igår någon gång där vid femtiden!


Blev morotsbröd den här gången - massa morötter.

Har inte rivit morötter på evigheter & hade helt glömt bort hur mycket jag avskyr rivjärn. Fy vilket jobbigt gammalt tortyrredskap. En halv knoge blev jag av med. Om det var vär det? Jo, det tycker jag - fast jag hade gärna haft lite mer smak på brödet. Lite mer brödkrydda alltså om jag gör om just detta receptet. Vilket jag nog inte gör, att testa nya saker är liksom själva kicken för mig när jag lagar mat!

Stuck at home...

Hepp... Så drog Martin & Paul ut på klättraräventyr. Jag då? Nej jag stannar hemma i vårt lilla hus, jag har ju ingen som helst önskan att ge mig ut på äventyr jag också. Nepp, nepp. Inte alls.

ELLER - så har mina handledare än en gång dumpat en massa jobb på mig över en långhelg. Jo, för vi är ju lediga på måndag eftersom det är Victoria Day. Ja, eller alla andra är lediga... S.U.C.K.

Men, men. Nu är det bara att gillalalala läget & jobba på. Ikväll får jag i alla fall ha roligt, då blir det nämligen liten fest här hemma!

Wasabifest!

Naturligtvis måste sannslösa gratisladdningar med pengar firas! Så det blev sushi till middag idag - nere på favoriten "Sushi on Bloor". Knatade ner dit på mindre än 90 minuter (8 km) & sedan frossade Paul, Martin & jag i ton av rå fisk. För att hålla på god gammal tradition, som säger att om vi tre ses för sushi så måste Paul & jag tävla om vem som klarar av mest wasabi med minst minspel, avslutades kvällen med var sin wasabispäckad sushibit...


Ladda!

Lite nervös väntan medan respektive sushibit drar åt sig lite soya - frågan är naturligtvis "hur smärtsamt kommer det att bli?".

In med hela biten i munnen, allt på en gång! Pauls reaktion kommer ögonblickligen. Min, nej den kom aldrig. Jag fattar ärligt talat inte vad som hände där, kanske att jag är i ett flow just nu - ett som gör mig imun mot allt som potentiellt skulle kunna göra livet lite kasst...

Paul däremot...ujuju... gud vad jag & Martin skrattade åt hans små panikviftande händer.

Nepp men det kändes ju skönt att gå vinnande ur striden!

Det kom ett brev...

med posten med ett besked jag inte väntat mig. Jag tog hem ett av de 60 vetenskapsstipendier som Ontario delar ut till internationella studenter... Alltså, konkurransen om de anslagen... Helviti. Jag är i chock. Total jäkla tokchock. För hur ska man annars relatera till att någon bara ger en 130.000 kronor?

Jag tror att jag ska bli lite full ikväll.

Mammut likes Martin...

De senaste mornarna har Momobo arbetat hårt på att få komma in till Martin - som ett litet murveldjur har han krafsat på dörren. Imorse blev drömmen sann, Martin öppnade dörren & Mammut kunde skutta in i gästrummet...


Tydligen med det enda egentliga syftet att slicka lite på Martin... Jag vet inte, ska vi se på det här som om Mammut har tre crush här i livet - Paul, Dolly (leksaksfåret) & Martin?

THOR!

Sedan drog vi & såg Thor. Absolut värt att gå & se! Historien är väl inte direkt bokstavstrogen den nordiska mytologin, men de lyckades få till ett himla bra resultat i alla fall. För tillskillnad mot många filmer idag så var det inte bara 100% specialeffekter & explosioner. Sure, de förekom rätt flitigt - men man fick faktiskt tid att lära känna figurerna lite & tada, helt plötsligt kände man för dem. Något jag inte gjort på bra länge när det gäller aktionfilmer. Sedan SKADADE det ju inte att Thor var... eh ja, rätt fin att titta på.

Jag tror att jag ska sluta baka kakor till Paul & mobba honom till lite mer muskler.

Gringo & koko...

Drog ut på lite roligheter - först, hamburgare på världens bästa hamburgerställe. 36 olika sorter att välja mellan, ett gäng olika biffar att besluta sig för (blev kalkon för min del) & så måste man ångesta sig fram till om man ska äta pommesfrittes, sötpotatispommes, sallad, coleslaw eller... ja valen känns oändliga! För mig blev det en gringoburgare (måste ha något med avokado!) med side salad...


Paul & Martin däremot... Buffelburgare med jordnötssmör? Sötpotatispommes med senap på som den ultimata toppingen. Kan ju inte direkt säga att jag har förståelse för det födovalet.


Men, men... de verkade nöjda & glada så då får man väl anta att det inte gjorde någon större skada på systemet.

Oh vad jag luktar gott!

Den här nyaste hälsogrejen jag kör med, den gradvisa utfasningen av produkter med parabener & annat skit, har gett mig ett helt nytt register av luktagottprodukter! Kamomillbalsamet är fortfarande favoriten, men min nya duschkräm med bergamot & framförallt kanel är också en klar hitt! Efter det att jag så där snopet blev allergisk mot artificiell kanel (så surt då man faktiskt KAN köpa tex kaneltuggumi här i Canada) så känns det här som ett rättvist utbyte. Jag kanske inte kan konsumera det, men jag kan lukta som om jag gjorde det!


Cutting down...

Efter sommarens misärvistelse i Finland, när jag i princip levde på konserverad tonfisk, har jag varit besatt av just tonfisk. På riktigt så har jag känt abstinens under helgerna & smålängtat till veckorna då tonfisk har ätits vareviga lunch. Fast så påpekade Christina att det kanske inte var super att äta så mycket konserver. Lite letande & jag hittade en funktion som, baserat på ens vikt & kön, talar om för en hur mycket man kan stoppa i sig utan att oroa sig för att få i sig för mycket kvicksilver. Ett snabbt litet test & min gräns sattes på 1.75 burkar per vecka. Något mindre än de 5 jag konsumerat... Um, kändes väl sådär. Å andra sidan - ett halvårs tonfisköverdos är kanske inte direkt det värsta man kan utsätta kroppen för. Så jag slår inte i för stora växlar på det, däremot har jag trappat ner rejält - en eller två burkar per vecka ligger jag på nu. Känns väl rätt vettigt också ur det perspektivet att man ska äta varierat, något jag har grymt svårt för. Är något gott snöar jag liksom in på det & vill äta det tre gånger om dagen, 365 dagar per år.

Hjälp vad jag svor...

i natt. Som värsta gruvarbetaren vräkte jag ur mig varje fult svenskt ord jag kunde komma på... För vid fyrasnåret imorse blev Mammut totalt övertygad om att han skulle gräva sig in i Martins rum, så det var bara att hasta ur sängen - plocka upp katten & knöla ner honom i vår säng. Allt väl så långt. Men när jag ändå var uppe ville jag dricka lite vatten & det var då olyckan var frammet. För jag tog svängen ut från sovrummet väldigt mycket för snävt - höften bara pangade in i dörrkarmen med full fart. Rakt på den allra benigaste biten. Först gjorde det så ont att jag höll på att tuppa av på golvet, sedan kom ederna. Osande, hemska harranger mer lämpade för suspekta hamnkvarter än vårt sömniga lilla hus. Fast det hjälpte lite kändes det som, tror att det höll borta de värsta tårarna.


Oki, det ser ju helt banalt ut så här i dagsljus, men det är första gången jag dragit blod på en för snäv sväng.

Babykläder...

Nu ska jag slå ihop datorn lite tidigare än vanligt & springa iväg & köpa något litet babyplagg. För idag är det sista SWEA mötet som Ewa kommer på, sedan flyttar hon & James & alla katter till... Umeå! Där en liten baby kommer att anlända någon gång mot slutet av sommaren. Så jag måste naturligtvis köpa något yttepyttelitet till henne. Himla bra med babykläder när någon ska flytta över Atlanten, är ju inte direkt överviktsvarning på den typen av presenter. Sedan får jag väl dra med mig tyngre saker när vi kommer & hälsar på i sommar.

Uppdatering: Det blev ett par ekologiska babysockor, mindre plats än så tror jag faktiskt inte att en present kan ta. Så söta & dekorerade med små pandor, vilket påminde mig om de bestick jag själv hade som liten kotte.

The very thin lady sang...

Martin tittade ut genom fönstret imorse & frågade hur länge det skulle regna. För evigt svarade jag. Börjar på riktigt tro att Lady GaGa´s "Judas" fått bägaren att rinna över & att vi nu har en ny syndaflod att vänta. Domedagen är väl inplanerad till den 21 & hitintills verkar prognosen vara inställd på regn fram tills dess. Kanske läge att börja snickra flotte...

Lite för entusiastisk...

blev jag kanske över Martins medtagna present - GUL SÅPA. Så fort jag fick flaskorna i mina händer var jag tvungen att öppna upp & lukta. Bara det att jag samtidigt tryckte på flaskan för att få en liten doftpust... blev istället en såpastråle in i näsan. Mindre trevligt. Fast det gör inte så mycket på det stora hela, för det viktigaste är ändå att jag har något i min ägo som luktar SOMMARSVERIGE!


Fan också att jag måste jobba idag... vill städa istället!

Sverigebesök!

Oh vad underbart det är med sverigebesök - att få prata svenska, helt fantastiskt! Oki, jag stakar mig - kommer inte på vad tangentbord heter förrän efter att ha rådbråkat hela hjärnan - men det spelar ingen roll. Det är bara så skönt att få prata lite svenska igen. Inte SWEA svenska, bla bla bla beslut - utan riktig svenska. Svenska som rör MIG.

Har avhandlat hundar, möhippor, fjällvandring, bröllopsresor, tysköl, rabarberkräm & västkusten - & jag känner mig så himla glad. För att allt det där finns i mitt liv & för att allt det där på något underligt vänster alltid har en sverigeanknytning.

Tack för soppan...

Häromdagen kom Isabel över med en laddning soppa till oss. Jag åt hälften av den till middag igår & var väl... tja inte så där värst till mig över konceptet. Så jag skickade med Paul den andra hälften i dagens lunchpacke - så att vi skulle bli av med den utan att jag skulle behöva äta en enda sked till. Men det gick inte alls. Fick just ett pipigt mail tillbaka där han förklarade att han inte pallade att äta soppan för att han tyckte att den var för äcklig & "var jag oki med det?"...

Eh, alltså hade det varit min soppa så hade jag kanske blivit lite moloken över reaktionen. Men nu, nä nu gottar jag mig mest åt att Paul tycker bättre om mina soppor än Isabels! Vilket kanske låter lite underligt, lite som om jag måste tävla i ALLT. Men ni förstår, varje gång vi är där så förklarar Isabel att hon MÅSTE lära mig att laga soppa eftersom hon gör världens bästa soppa (underförstått, jag är en soppretard). However, baserat på Pauls reaktion så borde soppupplägget istället vara tvärt om - vilket (det måste jag erkänna) gör mig lite lätt skadeglad!

Men titta vem som...

dyker upp här idag - Martin! En alldeles nygift Martin till på köpet! Som ska bo i vårt gästrum åtminstonde fram till på fredag, himla roligt!



Lite extra kul eftersom det är första gången vi har en riktig gäst hos oss. Jag räknar liksom inte folk som stannat för att de missat sista tunnelbanan, blivit lite för fulla för att köra eller varit temporärt hemslösa. Nope, det här ser jag på som vår absolut första riktiga gäst. Så har jag putsas fönstren & bunkrat med biscotti också - måste se till att det blir en angenämn upplevelse så att vi inte får dåligt rykte på gästgiverifronten. Martin är dessutom vårt lilla marsvin för att se om gästrummet fungerar eller inte, om mindre än en måndag dyker ju nämligen SussiQ & Viktor upp!

Lingonlimpa?

Kände att jag behövde sysselsätta mig med något som får huset att lukta varmt & gott för att uppväga allt det gråa utanför. Med en gigantisk hink lingonsylt i min ägo kändes lingonlimpa som en strålande idé. Drog ihop någon slags variant på detta:

3 dl rågmjöl
1 1/2 dl havregryn
1 dl vetemjöl
1/2 dl mörk sirap
1 dl lingonsylt
3 dl lättmjölk
1/2 dl oskalade mandlar
1/2 dl russin
1 tsk bikarbonat
1 krm kummin

In i ugnen 55 min på 150C.


Men det blev ALLDELES för sött för min smak. För kladdigt också, kändes mer som en kaka än limpa. Ytterst besviken. Så om någon sitter & trycker på ett grymt lingonlimparecept så tas det tacksamt emot...

Fina farmor!

Ja jag kan ju inte påstå att det var världens trevligaste promenad, 8 grader & regn. Men - det hjälpte! För det klarnade lite i huvudet & jag kom att tänka på att farmor "skält" på mig för att jag ställer upp på för mycket. Så jag bestämde mig för att lyssna på farmor - hon har ju ändå varit med i mer än 80 år så hon vet banne mig bättre än jag i vissa frågor. Även om jag nu kan vara lite styvnackad ibland & tycka att jag minsan klarar av ALLT... I vilket fall, beslutade mig att följa farmors råd så väl hemma skickade jag iväg ett "nej tyvärr" mail på direkten. Visserligen bara på den ena förfrågan, men det beror på att jag vill ha Pauls input på förfrågan nummer två innan jag skickar ett svar.

Kände mig så mycket bättre efter att jag skickat det där första mailet & ännu bättre kändes det sen när jag såg att jag fått ett mail från just farmor där hon skrev att jag måste börja tänka enligt principen:

"ALLA TÄNKER PÅ SIG, DET ÄR BARA JAG SOM TÄNKER PÅ MIG."

Åh vad jag skrattade när jag läste det! Farmor, världens bästa kruttant - jag lovar att jag ska göra mitt allra bästa för att tänka lite mer så i fortsättningen!

"Kan du"...

Usch... Idag har jag redan fått två "Kan du" mail. Alltså, inte den där typen av trevliga "Hej hur mår du, kan vi ses för en kopp te/vin/film" mail utan bara raka förfrågningar kring saker som jag förväntas ställa upp på av min hjärtas godhet & jag känner hur jag bara blir trött. Trött, tröttare, tröttast. Önskar att jag hade ett bra recept på att tackla sånna här saker. Oftast måste jag erkänna att jag antingen ställer upp eller så fegar jag ut & låtsas att jag inte sett mailet. Vilket i sin tur gör att jag får ångest inför hela min inbox... Inte super precis. Näää... urk. Nu går jag ut på promenad & rensar hjärnan med hjälp av lite regn & frist luft!

Klart vi ska ha mjölk!

Lågt på mjölkfronten imorse & strilande regn ute. Urk, det kändes tungt att snöra på sig joggingskorna & kasta upp ryggsäcken på ryggen. Medan jag stod där & samlade mod kom en trött Paul ner för trappen & föreslog att vi helt enkelt skulle försöka klara oss på den mjölken vi hade. Han kunde skippa sitt te & köpa på sig en kaffe på väg till jobbet istället. Det avgjorde saken. Ut i regnet! För sånt där tänk, det känner jag igen. Så höll jag hela tiden på på den gamla goda tjockistiden. Det var alltid ursäkter & "imorgon" - helt idiotiska undanflykter från en fullt frisk person som bara lät latheten vinna gång på gång.

So, nu har vi mjölk hemma & jag fick in nästan 2 km innan frukost.

Voitto!

Absolut fantastiskt bra upplägg med det här att vara 50% finsk, 50% svensk - gör ju att man i sånna här lägen kan fira oavsett! Paul hade ju inget att fira egentligen, men fick vara med & dela på flaskan enbart av min hjärtas godhet. Vi får se på det som dagens välgörenhetsakt.


Däremot fick han inte öppna flaskan idag, den uppgiften faller på den överlägsna nationen.

Chinatown & IKEA...

Tog en vända ner till ett regnigt Chinatown för att försöka kitta upp oss på lite illegala bekämpningsmedel. Har nämligen ett gäng gråsuggor i trädgården som jag väldigt gärna vill se stendöda. Dessvärre hade någon gått åt affärsinnehavarna nere i CT rätt hårt, så allt vi fick var små förskrämda "No no, don't sell anymore. Very bad we're told". Så  vi gav upp & åkte istället till IKEA där vi kittade upp oss på lite nödtorft.


& ja, orkidéer hör absolut till den kategorin - ett hem är inte ett hem utan orkidéer & katter.

Morotsbiscotti!

Inget att göra idag? Dra ihop en sats morotsbiscotti!


Fantastiskt lätta att göra & väldigt goda. Ett sånt där superrecept med utrymme för att byta ut ingredienser  om man vill göra det nyttigare eller om det är något man inte har hemma men man vill baka dem i vilket fall. Jag drog ihop min sats igårkväll medan jag väntade på Paul & eftersom affären vid det laget var tokstängt så blev det en modifierad version med fullkorn istället för vanligt vitt mjöl, raps istället för majsolja & så grekisk yoghurt. Men det sistnämnda var väl kanske mest eftersom filmjölk är ett okänt fenomen här i Canada.

Min variant fick en dos kardemumma också, för att allt blir så mycket bättre med kardemumma!

Canada suger...

Men helt OTROLIGT! Bara för att Canada förlorade & åkte ur VM så låtsas nu hela nationen som om att hockey inte finns. För hur förklarar man annars att CBC, deras motsvarighet till SVT, inte ens nämner kvällens match på sin hemsida? Ingen möjlighet för mig att titta alltså. Paul blev skitupprörd & skickade dem följande mail:

"This afternoon is the FINAL game for World Cup Hockey, a match between Sweden and Finland.  I was expecting to find some sort of coverage, and hopefully live streaming of the game on cbc.ca.  Are we not a hockey nation?  Or are we such sore losers that if we're not IN the game, we don't even acknowledge that it exists?"

Det finns med andra ord EN vettig person i det här landet. Fast, han kanske börjar bli mer svensk än canadensisk nuförtiden...

Skön start...

Älskade lilla Mammut lät mig få sova ut idag - så skönt! Ända tills nio fick jag sova, smärre sensation. Paul är däremot fortfarande utslagen. Vilket passar mig rätt bra av två anledningar. 1) Jag vill fixa mysig helgfrukost & ha den på bordet innan han kommer ner. Vilket i sin tur innebär att jag egentligen inte borde sitta här & knappra eftersom det kommer bli en kass frukost om jag inte springer upp till Loblaws först. 2) Men det är det som är så himla bra med att han fortfarande sover för jag fick aldrig iväg en av mina kassar med hans tjuvslängda kläder & dukar. Gömde den bara lite småfegt i en garderob. Perfekt upplägg med återvinningsbingen precis utanför Loblaws alltså! Berövar Paul en uppsättning mexikanskinspirerade vepor men väger upp med färska bär, färskost & grapefruktjuice. Rättvist säger jag.

Nej nu får han...

komma hem. Det har sin charm att få egentid - att tex kunna fälla upp datorn vid matbordet & titta på tv3 Play medan men pillrar i sig middagen. Men samtidigt... det ÄR ju inte lika roligt som när man är två. Inte ens om man lyxar med silverbestick & cider. Jag vill duka för två igen & ha någon annan att prata med än Mammut! Nog för att Paul förstår ungefär lika mycket svenska som katten. But that's not the point...



Garlic Mustard...

Så, nu har jag plockat ogräs! Garlic Mustard för att vara mer specifik. Men inte i min egen trädgård, nej det har jag ju min lille Portugisiske trädgårdsmästare till. Nope, jag var nere i parken istället. För så här ligger det till, garlic mustard kom till Canada från Europa 1860 & har sedan dess blivit ett enormt gissel. De förökar sig snabbt, tränger bort inhemska blommor & utsöndrar kemikalier som alla möjliga olika livsformer inte riktigt pallar med. Hjortar, fjärilar, lönnar, salamandrar... you name it. Andra negativa effekter, tja - kor som äter gm producerar mjölk som smakar vitlök. Yum.


Själv rycker jag garlic mustard av två anledningar. 1) De hotar sockerlönnen & därmed Canadas lönnsirapsproduktion & Pauls mentala stabilitet. Paul älskar verkligen lönnsirap & det tycker jag att han ska få fortsätta med. 2) Gratis pynt till huset, för de är himla fina trots allt. Tursamt nog luktar de varesig vitlök eller senap - hade de gjort det hade jag kanske inte varit lika pigg med att släpa in stora lass i både vardags- & sovrum.

One more layer...

Måste bara få visa, så här såg det ut när jag började måla igår. Förvisso tyckte jag att fönstret såg lite dassigt ut innan, men jag var liksom inte beredd på den här kontrasten... Vitt som vitt tänkte jag. Fel. Antar att vi kanske eldat billiga IKEA värmeljust lite väl entusiastiskt...


I vilket fall, två lager senare ser det väldigt mycket mer vitt & fräscht ut. Fast det syns inte här - apa vad svårt det var att ta "efterkortet". Så ni får helt enkelt tro mig här.

Happ, what next. Tror att det får bli lite ogräsinförskaffande.


Liten paus...

Har målat om en massa golvlister på övervåningen samt dragit på, vad jag hoppas är, det sista lagret färg på vardagsumsfönstret. Så nu har jag smoothiepaus & funderar på vad jag ska ta itu med härnäst.


Bara ca 14 timmar kvar innan Paul dyker upp så jag antar att det är läge att maximera källarrenset - för gud vet att det inte blir gjort när han är hemma. Att be Paul rensa i källaren är ungefär det poänglösaste man kan göra med sin tid. Spelar ingen roll om jag tjatar mig blå det enda som sker är följande. Han lovar att ta tag i det, för jo han vill faktiskt ha en fungerande källare han med. Så han går ner & börjar jobba. Vilket innebär att han påtar runt lite utan mål eller mening tills dess att han hittar något han saknat jättelänge eller lånat av någon = han tappar totalt fokus från det han egentligen ska göra. Ungefär som en hund som får syn på en ekorre...

Vi börjar med det VIKTIGASTE!

Vad är det för en dag, är det en vanlig dag? Nej det är ingen vanlig dag för det är Josefins födelsedag HURRA HURRA HURRA! Bästa Majbarnet jag känner, utan tvekan!

Jo, jag har en liten kartong som jag håller på & pysslar med. Måste få i en sak eller två till i den - men sen kommer ett litet brunt paket med Canadatejp att skickas iväg med destination Kiiisa! Saknar dig massor, puss!

This is...

the face of... Någon som dels känner sig väldigt effektiv, lite osäker men tillräckligt smålullig för att förtränga det där "men om:et"! För ÅH vad jag fått mycket gjort, målat om lister, utrotat lite ogräs, rensat garderober &...


Målat om en fönsterkarm i vardagsrummet & ja jag inser att jag troligtvis måste dra på ett till lager innan jag kan säga något, men i nuläget känns det inte helt bra. Inte bara för att karmen just nu ser rätt flammig ut, men för att de vita partierna ser så i ögonfallande vita ut. De är Villa San Michele vita, de sticker i ögonen... Fruktar alltså att min lilla "uppfräschning" kommer att resultera i att hela vardagsrummet kommer att kräva två nya lager färg. Något jag INTE har tid till.

Jo min Sverigelängtan...

var det ja. Kom idag fram till att... jag måste flytta tillbaka till Sverige. Inte nu på stört alltså, troligtvis inte för alltid heller - men jag måste snart få ett par år i Sverige. Så är det bara. För idag, när jag lyssnade på sommar i P3 så spelade någon mer eller mindre poänglös gubbe "Den blomstertid nu kommer". Kände hur hela ansiktet bara drog ihop sig. Började gråta med en gång. Stora hulk, med röda fläckar på halsen typen av gråt. Sån där gråt att jag var tvungen att sätta mig i trappen som jag var påväg uppför & bara gråta ut min saknad.

Jag behöver Sverige. Bokskogen i Skåne på hösten, med ett gyllengult marktäcke enbart avbrutet av knallgröna utropsteckan i form av ormbunkar. Flaggorna över Stockholmsstad. Plocka blåklint & prästkrage & pipa när jag får "humlespott" på fingrarna. Lukta på pappas jaktkläder som doftar fukt, skog, mossa, tall, hund & rök. Gräva upp färskpotatis som om det vore en skatt, ni vet - peta runt överallt så att ALL potatis verkligen kommit upp. Fiska i den nytjärade ekan i Ringelviken, fastän jag knappt kan se flötet för allt solglitter. Gå på snö som är så ren & torr att den knarrar så högt att det känns overkligt. Stjärnhimmel mot nattsvart bakgrund, oförstörd av smogg eller stadsljus.

Herregud vad man kan sakna & älska ett koncept, för jag antar att det egentligen är det enda ett land är... Men jag kan i alla fall förstå att man går ut i krig för sitt land - det sitter i blodet, i märgen, i ens väsen.

Dubbelmoral?

Haha! Kommer hem & inser vad jag handlat. Organiska: bananer, morötter, keso & ansiktsrengöring. Plus $7 tigerräkor... Vad hände med linserna, tofun & portabellosvamparna? Tigerräkor?!


Nej vilken hemsk liten männsika jag är... Jag får nog ta en klunk importerad svensk cider för att lugna nerverna.

Äsch, satan. Det var fel det också - borde ha druckit närproducerade alkoholhaltiga drycker ju!

Eller, så köper/konsumerar jag sånt som jag tror är bra för MIG. Japp så var det ja. Därav ciderna, behöver Sverige vibbar idag - förklaring på det kommer senare.

Hemgång!

Äntligen kan jag gå hem med gott samvete! Så skönt. Bara ett problem kvarstår... ska jag de facto gå hem eller ta tunnelbanan? Det lutar åt det senare alternativet, inte så mycket för att det känns jobbigt med 10 km utan snarare för att jag vill hem så att jag kan få saker & ting gjorda. Paul kommer ju tillbaka om ca 30 timmar & innan dess finns det mycket att klara av.

Oki, vi säger så - det får bli tunnelbanan idag!

Uppdatering: Perfekt! Jag fick både &! Tunnelbanan dog vid Dundas West pga rökutveckling. Så medan alla andra suckade, pustade & svor blev jag lite småglad. Halvvägs hem - så det blev 6 km i alldeles tokigt hög luftfuktighet & det var så underbart skönt. 16000 steg fick jag in, det är klart värt en cider eller två. Vi säger nog två, jag är smal nog.

Starbuckslunch!

Några fördelar ska man i alla fall ha om man jobbar inne på UofT - så dagens lunch införskaffades på Starbucks.

Grande non-fat tazo chai & spinach feta wrap!

Lycka för knappa $9. Ibland är det lätt att belöna sig själv alltså...

Nepp, tillbaka till labbet. Mer P3 diggilistan måste lyssnas på & mer plankton måste mätas. Lika bra att vara effektiv när jag väl är här så att jag kan komma härifrån någon gång!

p.s. fast alltså, hur mycket jag nu än älskar Starbucks - kom på att jag under sluttampen på master #2 (alltså hösten 2008) var där typ fyra jobbluncher av fem. Skrämmande. Inte underligt att jag led av "muffintop" på den tiden...

Jag luktar Matricaria recutita!

Ja eller kamomill som det kanske är mer känt som. Mitt nya schampoo har alltså fler fördelar än att enbart vara paraben befriat! Helt ärligt så luktar mitt hår just nu så mycket svensksommar att jag mest bara vill sitta & snusa på det i klassisk Ferdinandanda.


Fast det känns ju lite skadat att njuta så mycket av hur ens eget hår luktar... Jag får nog helt enkelt börja en övertalningskampanj när Paul kommer hem så att jag kan lukta på HANS hår istället. :)

Pass it on...

Vi kör lite bokrecension så här på fredagsmorgonen! "Something Borrowed" går ju på bio nu så kanske ett helgnöje att spana in antingen den eller boken? Eftersom jag alltid läser faktaspäckade vetenskapliga artiklar har jag kommit på mig själv att mer & mer segla in på bagatellmarknaden när det gäller böcker & det här är ett perfekt exempel på det. 400 sidor pocket som man lika gärna kan leva utan, men som fördriver lite tid om man har tråkigt. Själva storyn, triangeldrama i NY som känns konstruerat. Rachel & Darcy har varit vänner sedan kotteåldern & de senaste 25 åren har Darcy ägnat sig åt att vara totalt osympatisk samtidigt som hon fått varenda kille hon pekat på. Rachel däremot är den grå musen, plugghästen som alltid håller hov för Darcy medan hon biter sig i läppen. In på scen - översnygge Dex som Rachel träffar under sin juristutbilding & som hon, sju år senare hamnar i säng med. När han väl är förlovad med Darcy... Naturligtvis med Rachel som maid of honour. Ja ni HÖR ju... Själv stör jag mig mest på att Dex & Rachel blir "oh so in love - but we WILL NOT talk about the future". Eh, det är väl lite det som är charmen med att bli kär i någon? Att man helt plötsligt har en annan person att göra upp planer med... att man är två i ekvationen & att det nu finns en massa roliga alternativ tillgängliga! Eller, det kanske bara är när man blir kär utanför NYC-gränser?


Anyway. Det här är en typisk "pass it on" bok, dvs en sån bok som jag glömmer någonstanns. Har lämnat böcker efter mig på forskarstationer, flygplatser, Starbucks... idag blir det tunnelbanan på väg in mot UofT.

Hamstern Paul...

må vara på rymmen i Ottawa - men jag har hittat hans gömmor! Åh vad den mannen är en liten packråtta! Knatade ner till källaren tidigare idag för att hämta en ny rulle hushållspapper & blev fast där i mer än fem timmar. Total städmani fick jag. Förvandlades till en elak häxa som bara "Neeej - Paul kommer inte att märka att den här duken försvinner & även om han gör det så spelar det ingen roll för den är för ful för att ha i huset i vilket fall". Två rundor har jag hunnit med till närmsta donationsbinge & jag har bara liiite dåligt samvete. Fast med betoning på lite, för skrotet som han har släpat med sig hit... Jag menar, vem flyttar till ett nytt hus & tar med sig en låda märkt "gamla t-shirts"? Är inte det en indikation i sig själv att man har för mycket bråte i sitt liv? Sedan tror jag att jag har hittat nog med datorväskor för att förse en ugandisk skolklass... För att inte tala om koppar. Koppar är ta mig fan ett litet gissel. Har hittat TRE kartonger med koppar nere i källaren, alla olika & alla rent bedrövligt fula. Reklamkoppar, koppar med "roliga vitsord", koppar med katter på... Alla totalt olika men med den gemensamma nämnaren att de förpestar min hemmiljö.

Tjoho - han har åkt!

Jippi, Paul har äntligen åkt till Ottawa för sin konferens!

Nu kanske det låter som om jag inte pallar att ha honom i huset, men så är det absolut inte. MEN. Det blir så mycket mindre gjort när han är här. Jobba kan jag ju göra på dagarna när han är på kontoret, men på kvällarna blir det så lätt att vi bara... "jamen vi myser lite i soffan innan vi tar itu med x & y".

Vilket gör att vi aldrig får något gjort på den TRE SIDOR LÅNGA listan över saker som måste fixas med huset. Hitintills har jag tänkt, manana manana - men nu funkar inte den attityden längre. För...

På tisdag kommer Martin hit & stannar minst en vecka...
& om en månad kommer SussieQ & Viktor & hälsar på...
& om en månad + en vecka kommer huset att invaderas av 50+ födelsedags/midsommarfirare...

Tills dess vill jag att det ska vara fint & tills dess vill jag kunna bocka av minst hälften av alla saker på listan. So, nu har jag min chans att äntligen få ändan ur. Måhända bara min, men det får i alla fall räknas som halva skinkan upp från sätet!

Morgonpyssel...

Eftersom dagen började tidigt har jag fått in lite ovanliga morgonbestyr så här långt. Eller vad sägs om Peanut Butter Chip Cookies! En laddning på 30 drog jag ihop innan klockan slog åtta. Var tvungen att knäppa en bild på själva "chipsen" - knatar man in i bakgången på Loblaws så finns det hur många chips som helst att välja mellan. Inte bara varje typ av kakaohalt man kan tänkas önska utan mint, oreos, jordnötssmör & mycket mer. Paul väljer dock oftast de mer traditionella - så som just peanut butter. Jag tycker egentligen att det är rätt gräsligt att generation efter generation växer upp på det här skräpet...


Varför jag bakade dem om jag nu är så anti peanut butter? Paul ska köra hela vägen till Ottawa för sin konferens & han lider ibland av monomentala blodsockerfall. Vill att han ska ha lite sockerspäckad nödproviant så att han inte rullar ner i diket i 140km/h. Sedan luktar de grymt gott också!

Ännu en...

alldeles för tidig morgon. Jag tror att Paul håller på att bli förkyld - han snarkar... & jag har så svårt för det. Går bara inte att sova igenom det hela! Har nog alltid haft svårt för snarkande, utom när jag var tonåring & kunde sova igenom vad som helst, men redan som liten minns jag hur jobbigt det var. Jobbigt på så många plan också. Ta farfar till exempel, ibland snarkade han så att han lät precis som en kaffeperkulator. Minns att jag låg i min säng hos farmor & farfar & bara önskade att han skulle sluta så att jag skulle kunna somna & så vips, tystnad. Fast det blev alltid så abrupt tyst, nästan chockerande tyst & det tog i regel inte många minuter innan jag blev orolig. Var det inte lite väl tyst? Slutade många gånger med att jag barfota var tvungen att tassa upp, försöka undvika alla knarrande golvbrädor, & smyga in i deras sovrum för att kolla upp att allt var ok. Där låg farfar i sängen, inte ett knysst... Smyga närmare, lyssna, närmare... närmare... & sedan SNARK! Det slog nästan aldrig fel. Den där rädslan för att han inte mådde bra till att bli skrämd som en hare över det där jättekaffeslurpet som kom så oväntat & från ingenstanns.

Paul har varken kaffesnarkskaliber eller oväntade snarkutbrott - snarare ett konstant lågt putter. Fast nu åker puttret på konferans idag & blir borta ända till på söndag, så då orkar jag inte armbåga honom till tystnad. Ser i stället fram emot min egentid medans han är borta. Jag har PLANER som jag räknar med kommer att få mig att stupa i säng varje kväll fram tills dess!

Not my brightest moment...

Jahapp... Blev inget SWEA Julmarknadsmöte för moi. För mötet var nämligen inte på IKEA som det vanligtvis brukar utan istället i Svenska Kyrkan. Lite småsurt att inse det när jag gått i mer än 90 minuter för att ta mig dit. Speciellt som jag inte hade med mig min mobil & Paul inte var schemalagd för pickup förrän två timmar senare... Tanten i personalingångensreception tyckte dock synd om mig/trodde att jag var tokig som gått dit & ville ha ut mig - så jag fick låna en telefon & ringa Paul. Tog dock en timme innan han kunde hämta upp mig bland utemöblerna där jag satt & knaprade nödproviant i form av shreddies & russin.

Fast hur klumpigt det nu än var av mig att missa mötet så var det ändå himla skönt att komma hem mer än en timme tidigare. Bara en sån enkel sak som att inte behöva vänta med middagen till halv tiosnåret - gör så mycket för humöret & orken.

Sedan var det ju också himla skönt att jag preppat mesta delen av middagen innan jag gick till IKEA - trodde ju som sagt att det skulle bli en sen kväll. So, nu var det bara att kasta ut lite bladspenat & ösa på med couscouskyckling, avokado & lite citron & hugga in!

Världens bästa kontor!

Alltså, när jag kom på att jag kunde ha ett utomhuskontor så fattade jag nog inte helt hur bra detta uppslag egentligen var. För herregud så lycklig jag är här ute! Jag som trodde att jag uppnått någon slags utopi i & med att jag inte behöver häcka på avdelningen - oh så fel jag hade! Det här är livet, allt blir så mycket roligare! I mean, jag sitter & lär in ett nytt kommandobaserat datorspråk för att hantera stora mängder statistik & jag har skitkul...


Only outside I tell you. Jäklar, de skulle ha utomhusuniversitet & inte bara utomhusdagis... så hade kanske till & med de mer retarderade av mina elever lärt sig något!

Körsbärslängtan!

Jippi - nu rymmer jag för lunch & körsbärsspaning. Finns knappt något vackrare än körsbärsblommor & de får mig alltid att tänka på Lund. Så det här är en bra dag, punkt! Återkommer i eftermiddag med bilder från Torontos "Central Park".

Uppdatering: & det var som vanligt helt overkligt fint nere i "körsbärsdalen". I början var det visserligen lite för mycket folk för att det skulle vara 100% njutbart. Inget emot småbarnsfamiljer, hundägare, japaner gråtandes av hemlängtan & andra människor med en lite för dyr kamera i förhållande till talang...


men det är ju lite trevligare om man kommer bort från de mest populära stråken så att man kan knäppa en bild eller två utan sagda folkgrupper. Illusionen om att man befinner sig ensam i en japansk körsbärsdal håller sig lite bättre då...

När vi väl kikat oss mätta på rosa träd drog Isolde & jag upp till Bloor West & åt lunch på en liten uteservering. Rent proportionerligt sett så njöt jag nästan skamligt mycket mer av att äta ute än av själva cesarsalladen & svampsoppan. Som det ju absolut inte var något fel på, men att äta utomhus... ÅH vad jag saknat den lyxen!

Pigg!

Oh, jag är mig själv igen! Fantastiskt vad lite sömn kan göra för kroppen! Himla tur också att det var igår som jag var så trött för idag hade det inte fungerat att ta en vilodag. Nope. Vid elva ska jag nämligen möta upp Isolde vid Highpark för att titta på alla körsbärsblommor samt lunch i krokarna & ikväll har SWEA sitt första julmarknadsmöte på IKEA. Perfekt mötesplats, innebär att jag har möjlighet att köpa upp mig på lite fler orkidéer samt värmeljus... kanske en bricka & en grillvante... kuddar till trädgården en kruka eller två. Ja alla de där sakerna som varenda kotte kommer hem med efter ett besök hos vår Svenska stolthet!

Världens gnälligaste...

katt bor i mitt hus. Han tycker att jag är helt dum i huvudet som sitter inne när det är VÅR ute. Nu är det ju i & för sig bara en 16 grader ute, men det struntar han i. Så jag antar att det bara är att flytta ut eftermiddagens jobb. Läge att rota fram en filt med andra ord.

Uppdatering: I 90 minuter stod jag ut under filten, sen var det alldeles för kallt så det blev ingång för både Mammut & mig. Från Mammuts sida var det 100% motstånd & jag hade också önskat att jag kunnat sitta där hela eftermiddagen. För checka...

Går väl knappast att få finare kontorspynt än persikoblommor!

Klarar knappt...

att knappra in orden på min Mac. Är SÅ trött. För många tankar som snurrade i huvudet igårkväll i kombination med en viftande, snarkande & sparkande Paul & en tidsinställd diskmaskin som satte igång vid halv ett på natten gjorde att min nattsömn totalhavererade. Så hitintills har jag inte fått något gjort av dagen, annat än att trött ha petat i mig lite frukost. Förhoppningsvis kickar koffeinet i mitt te snart in så att jag blir någorlunda fungerande.

Take a break, have a camel...

Gnodde alltså som en liten gnu, så då kändes det passande att ha ett annat puckeldjur till middag! Kamelburgare! Serverat med guacamole, lite stekskybaserad sås & ugnsrostade grönsaker runtkastat i snabbt ihopdragen pesto. Palsternacka kan mycket väl vara bland de godaste grönsaker som finns & tillsammans med en hel massa basilika, mald rödlök & persilja så kändes det nästan som att sommaren & BBQ-säsongen vore igång igen. Vilket den ju snart är, nu när jag grävt ut grillen ur högen med bråte som tidigare var vår uteplats!


Utomhuskontor!

Jobbade ute i 1.5 h & det var helt fantastiskt. Så efter det fanns det liksom inget alternativ, jag måste ha ett utomhus kontor. Här har jag påtat på i källaren & fixat när jag kan skapa en jobboas i trädgården. Blond moment... Anyway, kanaliserade lite finsk uberenergi & lyckade ta mig en himla bra bit från detta...


Jäklar vad jag gnodde. Som en underbetald filipino (fast de tjänar nog i alla fall mer än moi, yey för PhD-studier i  Canada) snurrade jag runt & jagad spindlar på flykten. Får se på det som dagens andra seriösa träningspass. Ett träningspass som dessutom luktade himla gott!

Grumme Grönsåpa. Sommarlukt! Allra helst ska det i & för sig vara gulsåpa, men nu har inte SWEA tanterna tagit in det så jag får nöja mig med det näst bästa alternativet. Det näst bästa SVENSKA alternativet that is, även grönsåpan är helt totalt överlägset alla Canadensiska gift cocktails.

55 min check!

Precis tillbaka från en power walk på 55 minuter. Så där härligt snabbt så att det bultar i låren när man väl saktar in. Är så lycklig för att jag bor precis bredvid en park - i annat fall hade Toronto inte varit lika lätt att tampas med dagar då man bara vill vara ett med naturen!


Eftersom Momo känner sig sorgligt bortkopplad från livet utanför hemmets fyra väggar ska jag nu förbarma mig över det lilla livet & förpassa eftermiddagens jobb till en trädgårdsstol!

Säga vad man vill om Hitler...

men rent musikaliskt så tar jag hans parti v.s. kära "svärmors"...

Oki, så här var det. Mötte upp Pauls föräldrar på en sushirestaurang igårkväll för födelsedags/morsdagsmiddag för hans mamma. Paul hade problem att hitta en parkeringsplats så jag fick underhålla på egen hand en 15 minuter eller så innan han dök upp. Eller snarare var det väl Isobel som underhöll - genom att prata om den konsert de precis varit på. En konsert skriven för tre kvinnorröster av nunnor under 1600-talet. Eller som 1600-talet också är känt, "det mest kvinnoförtryckande århundradet i världshistorien". Så att dessa arma kvinnor (för är man nunna är man tydligen EXTRA förtryckt) kunde skapa så något så eklektisk är tydligen ett under över all under.

Alltså, svadan tog aldrig slut... Jag kände mig själv rätt förtryckt - för jag insåg ju att det var bäst att nicka & se intresserad ut även om jag mest ville dränka mig själv i misosoppan.

Men tillbaka till Hitler. Lite senare under kvällen pratade vi om de filmer som "The Met" producerar (kända operastycken). Råkade nämna att "Valkyria" är nästa film på schemat & fick genast en näsrynkning & "Well, I would love to go and see the Met's... but I wouldn't lower myself to Valkyria" tillbaka. Någonstanns där kände jag alltså en starkare samhörighet med Hitler. För jag orkar inte med pretantiösa människor. So fine om man inte gillar Wagners musik, men att tycka att man är "för fin" för den? Speciellt som man precis kastat bort två timmar av sitt liv på orgeltrampande religiösa 1600-talssånger när man är uttalad ateist...

Nästan en melonskopa...

rikare blev vi av vår tur ut till Ontarios antiklador - men andra ord, det var en ganska misslyckad utflykt. Rent matrielt sett då, för i övrigt hade vi himla trevligt Paul & jag. Lite längre tid än väntat tog det dock, så nu gäller det att panikstäda huset för ikväll kommer nämligen Pauls föräldrar hit. Är Morsdag här i Canada så det förväntas lite att vi hittar på något trevligt för tanten.

Check på...

Att ha tvättat alla fönster (i alla fall på insidan) i solrummet
Tvättat köksfönstret
Tvättat ett fönster i vardagsrummet
Städat i solrummet
Gått igenom ett underskåp & slängt gammal mat & organiserat det lite bättre
Städat köket
Fixat en andra frukost, som Paul & Mammut deltog i

Nu blir det antikrunda på landsbyggden!

First breakfast...

Efter att ha snurrat runt femhundraelva varv, vevat armar hit & dit för att hitta ett bra läge samt buffat på varje kvadratcentimeter av kudden så gav jag upp. Ingen idé att försöka tvinga sig själv att sova, vill inte kroppen så vill inte kroppen. So, nu startar jag dagen kring 6 helt enkelt. Räknar inte med att se Paul på åtminstonde en 2 timmar, så lika bra att kitta upp mig på lite grekisk yoghurt med importerad Svensk musli!


Sedan är tanken att jag ska leka "klara färdiga gå" leken, dvs vara ubereffektiv på tid för att se vad jag hinner bocka av på "to do" listan innan Paul vaknar. Lika bra att sätta ribban HÖGT, då är det betydligt större chans att jag kan få honon att ta itu med ett par av projekten på sin lista. Dåligt samvete kan vara en drivkraft så bra som någon!

Fiddle heads...

Vanlig lördag alltså, dålig tidsplanering från vår sida men himla trevligt i alla fall! Även om vi nu inte fick in ALLT vi ville på schemat så fick vi i alla fall tag på guava, vilda pilgrimsmusslor & "fiddle heads" - alltså, den allra översta delen på ormbunksplantor innan de slår ut. Ni kan se dem som de små gröna kringelkrokarna längst nere i bild.


Efter ett Starbucksstopp & dumpande av mat hemma drog vi ut på en 7 km hike - som även involverade ett besök The Cheese Boutique. Torontos mecka om man gillar ost. Vi kittade dock enbart upp oss på organisk fullkorsbulgur samt tryffelbalsamicglasé.

Um, & en liiiten bit getostfeta - som jag använde till ormbunkarna. Ormbunkar, edamamebönor & fetaost - en himla bra kombo tillsammans med pilgrimsmusslor i ton med vitlök & chilli.

Ut på tur!

Vi har avklarat urmysig helgfrukost, jag har fått prata med nästan hela familjen över skype & så har vi svingat Mammut i lakanet ett par varv innan allt åkte ner i tvättkorgen. Med andra ord, upptakten på en riktig superlördag!


Nu ska vi hoppa in i bilen & dra ut från stan ett par timmar. Blir en tur ut till "St Jacobs", en menonitmarknad där de också råkar ha en gigantisk antiklada... Här ska införskaffas möbler med potential, moi behöver fler renoveringsobjekt!

Uppdatering: Ops, var precis påväg ut då vi fick ett telefonsamtal från JC Salons, stället där vi båda klipper oss. Pga ett återbud har vi nu båda klipptid till i eftermiddag. So, bara att skjuta på St Jacobs & istället dra till St Lawrence. Inte helt fel det heller!

10 k & cava - check!

Så fantastiskt sköna de där 10 km var! En timme & 40 minuter tog det, eller ett & 3/4 sommar i P1-program om man känner för att mäta i alternativa enheter. Så det blev en massa Per Morberg & någon uppfinnargubbe, lite regn & massa Torontospaning innan jag kom hem. Hem till bubbel som Paul fixat för att fira första veckan på joobet. Super!


Till middag körde vi på ett nytt koncept, edamamemos - absolut en ny favorit.

Allt man behöver göra är att koka upp lite edamame (ärtor i orginalreceptet, urk), reservera 50% till mos som pureas ihop med en MASSA basilika (egentligen mint, men det är bara tandkrämsvarning på det för mig) samt Västerbottensost (permesan, men har man västerbotten hemma så lyxar man gärna lite extra om det går!) samt mjölk, peppar & salt för lite flyt & smak. Tokgott & annorlunda!

10 km...

Det regnar ute. Igen. Fast nu känner jag att jag inte orkar bry mig mer - jag vill vara ute! Så jag tänker strunta i att gå till gymmet & istället trava hem. Det är 10 km, så det är en rätt oki sträcka. Räknar på att det kommer ta mig knappa två timmar. Inget mer onaturligt innesittande, nope - ut i luften! Det behöver folk mer av. I annat fall slutar vi alla upp i små permobiler a la WallE.

Off we go!

One more hour...

Urk, gillar verkligen inte att vara inne på kontoret. Jag har svårt att få något vettigt gjort & förvandlas mest av allt till lågstadieversionen av mig själv. Dvs ungen som alltid satt & tittade ut genom fönstret & drömde sig bort... Oh well, en timme kvar & sedan är det dags för lunch med V & E - så det bryter upp tristressen något. Efter det antar jag att jag måste pallra mig in till labbet & försöka banka lite liv i mikroskopet. Himla smidigt att min handledare drog till Tyskland på tre månader samtidigt som mitt viktigaste arbetsredskap la sig ner & dog. App, det löser sig nog!

Ready to go...

Te drucket, paket inslaget, Mammut bortjagad från presentsnöret - redo för en dag på kontoret med trevligt lunchavbrott i form av en date med Victoria & Elsa!


Sen föll själva presentpåsen lite på att jag tänkt pula ner en pryl även till Elsa, men den tanken förlorade något av sin charm i & med texten "Contains small parts, chocking hazard. Not appropriate for children under 3 years old". Tror ju inte helt att min försenade födelsedagspresent riktigt väger upp mot om Elsa sätter en eländig liten plastpryl i halsen... Så det får vi skippa!

Eh, what?!

Hjälp, det börjar gå utför nu... Hade slevat i mig nästan hela min frukostskål innan jag insåg att jag satt & tomåt bananer, jordgubbar & mjölk - utan att ha kommit ihåg att pula ner weetabixen... Jag HOPPAS att jag kan komma undan med att skylla på kattinducerad trötthet, för det känns ju lite trist om jag börjar bli dement redan nu.

FÅGEL!!!

Jaja, vi åt musslor... Ja, det fanns lite vin & färsk portugisisk melon. MEN!


Vad gör väl det när det finns en FÅGEL i rummet?! En livs levande fågel!

Gudars, det rörde mig till tårar. Den här dagen blev inte en katastrof trots allt. Den blev istället den finaste av dagar, ett litet unikum av lycka i ett möööörkt & stormigt hav! Jag är frälst, jag ska bli ornitolog, tack gode gud att jag har Paul som fick FJÄLLEN ATT FALLA FRÅN MINA ÖGON!

Världens finaste bokhandel... men...

Behövde ju muntra upp mig & då finns det få saker som är så bra som ett besök i en bokaffär - så jag tog en timmes prommis ner till världens finaste Chapters som ligger nere i Bloor West Village. Köpte en dum liten pockethistoria till mig själv & en försenad födelsedagspresent till Victoria.


Sedan plockade jag upp lite stapelvaror som kiwi, mandlar & tulpaner från koreanerna.

Kikade på blommande magnolior & tokönskade att jag också hade ett STORT träd i min trädgård.

Väl hemma tog jag ut Muminbo i trädgården för lite sol & gos.

Påtade runt i några gamla krukor som stått & lidit hela vintern & hittade liv! Fantastiskt! Ingen aning vad det var jag planterade där förra året men hoppas på kattmynta eller citronmelis.

Men allt det här kändes ju lite... tomt. Poänglöst liksom. I mean vad gör lite knalliga tulpaner?

Vad gör en middagsinbjudan hos Joao & Isabel med musslor på menyn? Inte ett skvatt... inte när det finns osedda fåglar där ute i vårgrönskan. Har legat i fosterställning på golvet & kramat min lilla glaspippi & gråtit över detta TOMRUM i mitt liv! Jämmer & ve... Vojne, vojne. Fast nu är det bara att klistra på ett leende & knata över till grannarna. The Show Must Go On!

Älskling, du suger...

Oki, jag måste bara få dra upp en enda sak till innan jag släpper det faktum att jag har en dålig dag. Tyckte himla synd om mig själv imorse & satt & petade håglöst på en graf medan Paul drog på sig jackan i hallen. Det var ju liksom lite svårt att missa att jag tyckte synd om mig själv, så Paul försökte munta upp.

"But Ida, it's going to be a beautiful day toady! Why don't you take a walk in the park and look at the birds? Won't that be fun?! There might even be fishes trying to get up the waterfalls. Wouldn't it be great if you could see BOTH fishes and birds?!"

Alltså... Hur uppmuntrande är det på en skala? Personligen ser jag enbart ankfluktande som en rolig aktivitet om:

1) Man är tillsammans med en annan person. Allra helst på en date då man är så där nyförälskat småtrög. Inbillar mig också att det kan var en kul aktivitet om man har en liten kotte att underhålla eller en hund som behöver bli av med lite överskottsenergi.
2) Man är typ 95 & känner att man är rätt trött på all hets i samhället & lite anktjaffs över en brödbit är allt man orkar med utan att det blir för mycket action för hjärtat
3) Man är utvecklingsstörd. Fast här kan man relatera tillbaka till punkt 1 - allt blir roligare om man inte är ensam. Vilket ju utvecklingsstörda generellt inte är såtillvida att inte grinden till gruppboendet lämnats olåst.

Så mitt svar på Pauls lilla pepp blev helt enkelt "Honey, I love you but you suck - go to work".

Make it my day...

Har varit ett sånt grinigt "tycka synd om mig troll" hela morgonen att jag blir helt rädd för mig själv. Så nu måste jag ta tag i den här dagen & TVINGA den att bli till något bra. Ska bara jobba undan lite dåligt samvete först & sedan ska jag hitta på något trevligt åt mig själv. Det måste man ibland för att hjälpa upp humöret!

Allt kommer igen...

Tror stenhårt på att man inte ska vara så dömmande - för det är så himla lätt att det man sagt/tagit avstånd mot/fördömt helt plötsligt ligger på ens eget bord. När Paul & jag blev ihop så var det vissa som tyckte att det var helt förskräckligt eftersom han hade en flickvän när vi träffades. AFFÄR tjoade de & rynkade på näsan. Fast livet är ju i ständig förändring, så nu en sådär tre år senare har i princip alla accepterat att vi är ihop & att vi inte blev kära bara för att jävlas med Sandra. Anyway, nu har en av de som var absolut mest kritisk mot vårt förhållande anförtrott sig till Paul & berättat att den just nu går igenom en otrohetsaffär med en gift person, vars partner nu kommit på dem - & kan Paul kanske komma med lite råd om hur situationen ska tacklas?

Så är det något jag lärt mig så här långt i livet så är det att man ska vara lite mer ödmjuk & förlåtande - inte svinga sig upp på den högsta hästen i stallet. För i så fall blir fallet så mycket längre när man plötsligt befinner sig i samma situation & man inser att man faktiskt förlåter/ursäktar sina egna val bra mycket lättare än andras.

Äntligen!

Nejmen under över alla under, det regnar inte längre! Nu gäller det att lägga i ett knyck här & få på jacka & skor i rekordfart, vem vet när det här försvinner - bäst att passa på! Har inte sträckt ordenligt på benen på så länge att jag fruktar att de börjar bli krumma...

Vaken!

Startade morgonen 6.15 & kände mig så där hurtigt glad över det. Ni vet, jag låg & flaxade igenom min "100" & bara "perfa, jag kommer att få så mycket gjort idag - åh vad skönt att vakna så tidigt & vara pigg!" När morgongympan väl var avklarad studsade hurtIda ut med soporna, knölade ner soppåsen i tunnan, tryckte till lite extra för att få plats med eländet &... Hade tydligen slängt något vasst vid något tillfälle & detta vassa gick igenom plaskpåsen & in i min handflata. Fräscht att sticka sig blodig på sopor... känns ju lite rabiesvarning så där. Så det blev alkoholbad i handfatet & jag kan ju säga att jag är bra mycker mer vaken nu än innan. Alkohol i sår alltså - för den morgontrötte!

Jag hade lite tid över...

mellan det att maten var klar & Paul kom hem så jag vek lite servetter! Kuvertmodel!


Sedan kände jag att jag behöver göra något av mitt liv. Som att åka bort någonstanns där det är varmt & inte regnar & där jag kan dricka GT på eftermiddagen så ofta som jag behagar. Någonstanns där det helt enkelt inte finns beiga dagar & där maten kommer på ett fat från ett kök där det finns en kock som inte heter Ida.

Beige dag...

Men vilken fruktansvärt beige dag det är idag då... Klockan är fem & jag har hunnit med följande, 6.30 h jobb & 35 minuter work out. Plus lite lunch & fikastopp. Ute regnar det, katten sover & är total oaktiv, jag har skitigt hår & Paul är på jobbet. Till middag har han önskar sig torsk med gröna bönor. Det här kan mycket möjligt gå till historien som tidernas mest beiga dag. Behöver bara toppa med lite städ & en rund zatzy & så kan det liksom inte bli så mycket mindre action.

Herre gud...

Valdag i bananrepubliken!

Nejmen, jag glömde ju - det är valdag här i låtsasdemokratin Canada. Så här ligger det nämligen till, varje individ (låt säga Paul) har en röst. Paul kan bara lägga den rösten på en person som representerar ett visst parti i den stadsdel där vi bor. Så det spelar ingen roll om han inte gillar personen i fråga, vill han rösta på ett specifikt parti så måste han rösta för den individen i vilket fall. När han väl lagt sin röst är det bara att hoppas att den politikern vinner en majoritet i vårt område. För händer inte det så är hans röst bortkastad - endast den person som får flest röster i ett distrikt får en post. Vilket i sig förklarar varför Canada traditionellt sett bara har tre partier. För om man implementerar samma tänk i Sverige så hade vi nog bara slutat upp med två partier, antingen är ett bostadsmråde överväldigande moderat eller sosse. Inte sjutton hade Villaryd eller Norrafäladen fått en majoriet av kristdemokrat eller miljöpartiröster... Anyway, det här innebär tex att "The Green Party", som fick 8% av befolkningens röster i förra valet, inte har någon plats i parlamentet - helt enkelt för de lyckade inte vinna något enskilt distrikt. Och den mina vänner, det kallar jag för en LÅTSASDEMOKRATI!

Turning into a hippie...

Det där med att man blir kristen när man blir gammal är jag inte så hundra på, däremot verkar jag långsamt förvandlas till en liten flower power hippie. Jag som inte brytt mig ett skvatt innan håller numera på & ojjar om ekologiskt, organiskt & fritt från ditten & datten. Idag tog jag ett till steg bort från motorvägen & ut på den lilla grusväg jag numera verkar vandra... Organiskt schampoo & balsam - inte testat på djur & utan parabener.


Jag oroar mig lite lätt för vart detta kommer att sluta. En kost bestående av egenodlade groddar (inte på bomull!), hår i armhålorna & med bibliotekskortet som käraste ägodel?

Dagens proteinchock...

Märkligt att jobba hemma när inte Paul är här, fast det har helt klart två fördelar. Dels så får jag mer gjort, dels så räckte de sista valborgsresterna precis till min lunch. Bara drygade ut quinoasalladen med en burk tonfisk & lite grekisk yoghurt. Dvs, en total proteinbomb - samt ofantligt bra för mitt ständigt ganska lidande järnintag.


Jag är ju ingen grynfantast men quinoa är en av de få kolhydratkällor som jag helt supportar. Detta lilla frö är nämligen inte bara gott utan även väldigt nyttigt. Det innehåller alla de nio aminosyror som utgör protein & är rik på magnesium - så lider man av migrän kan det vara värt att lägga till quinoa på inköpslistan (Mg gör att blodkärlen kan slappna av lättare när man lider av spänningshuvudvärk). Dessutom puffar quinoa upp ens kalciumnivåer en liten bit, vilket är guld värt för moi som fruktar att mina ben kommer att snappa som tändstickor när jag blir äldra (samband mellan benskörhet & bukfetma för kvinnor & back in the fat days så satt allt ister på magen... ingen päronfigur här inte).

Det här blir en bra dag...

Jag bara känner hur mycket energi jag har i kroppen idag! Så dagens upplägg är enkelt, JOBBA! Frukost & temys i soffan är redan avklarade så nu ska jag bara leta reda på en liten snusnäsduk så att jag kan vinka av Paul i dörren - första dagen på nya jobbet idag! Sedan ska jag gräva ner mig i artiklar om hur man bäst tolkar morphologiska förändringar. Spännande, spännande...

Finaste vårpyntet...

Glömde ju helt av - titta vad som damp ner i brevlådan i veckan! Årets majblomma, jäklar i min lilla låda vad glad jag blev! Fantastiskt trevligt också att den kom dagen innan vårt SWEA möte, så jag kunde dyka upp & känna mig lite extra Svensk (något som jag sedan pajjade totalt genom att ifrågasätta & bråka om vår nya "närvaro policy"...)!


När jag klev in i bilen med de andra Sweorna så uppmärksammades min lilla blomma på direkten, vart hade jag fått tag på den?! "Farmor" svarade jag & innan jag hann vidareutveckla det säger Birgitta högt till alla i bilen "Ida har VÄRLDENS mest fantastiska farmor! Vet ni, hon sätter ihop adventskalendrar inte bara till Ida & hennes bror utan också till Paul. Jag har tänkt göra samma sak till mina tre barn i år & det är SÅ svårt fastän jag bor i en så stor stad som Toronto. Jag beundrar Idas farmor som orkar göra det varje år!"

Så nu vet vi - farmor har en internationell fanskara!

Looking forward to...

Tog en promenad med Paul som var tänkt att bli längre än vad den blev - att gå i regn kan vara rätt misserabelt ibland. Så gav upp planerna på att ta en 2 timmarsrunda & gjorde istället 3.5 snabba km. Men det var ändå rätt fint att gå där i regnet & prata gamla minnen. Just den här tiden på året får mig nämligen alltid att tänka på Lund, för mig kommer den staden alltid att vara fantastiska vårar & otroligt roliga Valborgs. All tidig vårgrönska, den där tidiga spriande, genomskinliga - den får mig att minnas & sakna Lund. Fast allra mest saknar jag ju alla fantastiska människor som jag lärde känna där. Så det känns så otroligt roligt att bästa SussieQ & Viktor kommer att landa här om inte alltför länge - åh vad jag längtar!

And on that note... måste komma på ett renoveringsprojekt för resten av eftermiddagen. Regniga söndagseftermiddagar är perfekta för att pimpa upp huset lite inför det kommande celebra besöket!

19 månader & ett ont geni!

Förresten, Elsa är ta mig tusan helt underbar. Så söt & så rolig! Nu har hon kopplat att namnet Ida också hör ihop med "Paul" & "katt". Så hela vägen hem till oss hade hon varit helt upprymd för att hon skulle få se oss. Väl här var hon supernyfiken & glad i Mammut & jag, ja jag SKULLE sitta på min stol vid bordet - annars var hon tvungen att hämta mig. Väldigt sött! Bäst var dock mot slutet på kvällen när jag ställde ut godis, en skål med påskgodis & en med daim. Elsas ögon blev stora, men hon fick ett nej på att ta något av godiset. Så då NÖS hon rakt ner i påskgodis skålen. Så himla klockrent, jag dog av skratt!


Första maj då...

Ja den är gråmulen, men det gör inte ett smack för jag mår prima & det hörde ju inte till vanligheterna när jag bodde back in Lund. Då ville man mest bara dra en filt över huvudet, koppla upp sig intravenöst mot en flaska Coca Cola & lidande påminna sig själv om att det fanns en morgondag. :)

Har rensat undan lite här nere & konstaterat att en annan fördel med att vara lite mer vuxen är att jag numera har en diskmaskin. Så himla sweet! Fest i Lund innebar att man vaknade upp till disk mayhem dagen efter & sedan var det bara att diska ingrodd mat den kommande veckan. Nu... shit alltså, man skulle ha fest hela tiden - inräknat städandet innan för att få det fint så blir det ju faktiskt renare & trevligare efter festen än vad det var före! Det ger vi tummen upp på!


Valborg & en cider i parken!

Hade helt perfekt valborgsväder igår, 17 grader & sol - det är typ det mesta vår vi haft sedan 2010. Det var dock inte tillräckligt mycket vår i luften för att jag skulle köra lös på en Vivanno. Än är det Chai-väder. Var så sent ute på St Lawrence igår att vi kom tills dess att de börjat sätta ner varor, sweet att få till värsta dealet på Irländsk organisk lax, det brukar ju inte vara fallet annars.


På vägen hem stoppade vi i en fyrverkeributik & Paul förvandlades till en stereotyp man "More, Ida! We need more!" medan jag blev typiskt kvinnlig "No Paul, it's enough now - let's go home now, we need to clean the house and the guests will arrive in two hours"... Jaja, hem kom vi tillslut & städat blev det. Fick till & med ihop merparten av maten innan Fredrik, Victoria & Elsa var de första att knacka på dörren. Himla trevlig kväll som vi toppade med fyrverkerier nere i parken, så fint!

Dessutom smygdrack vi cider & öl medan vi kikade på spektaklet. Kändes lite småbusigt att bryta mot lagen genom att dricka på offentlig plats, men lite parkhäng & alkohol hör ju till Valborg. Man kan liksom inte ha bott i Lund i fem år utan att tycka att det är en essentiell del av allt 30 aprilfirande!

Vill du ligga med mig då...

Jag uppdaterar dagen imorgon, men just nu - är lite småhög på hostmedicin, Rekordelig, cava & fyrverkerier & livet känns helt jäkla prima. MEN hade jag fått önska så hade jag varit i Lund just nu & dansat till detta...

http://www.youtube.com/watch?v=qQqKBr0cf7Q

Blir inte detta denna årets sommarplåga är jag inte Svensk något mer. Period. För fan vad klockrent, det här är jag när jag övertrött, Rocky när han är singel... Det här den typen av kille som har listat ut hur tjejer fungerar & inte utnyttjar det för att få dem att må dåligt. Cred.

RSS 2.0