Noll tålamod...

Tor har som sagt varit hängig de senaste dagarna, men idag var han i alla fall feberfri. Dock inte gnällfri... & herregud vad det tär på mig när det gnälls & grinas från tidiga ottan till sena kvällen. Vi började tex dagen med att han grät från 06.45 till 07.45 för att Paul gick till jobbet. Försökte alla avledningsmanövrar jag kunde komma på men han slutade inte gråta förrän en av hönsen började hojta om ägg ute på gården. ÄLSKADE DJUR. Sen fortsatte dagen rätt OK, om än med diverse psykbryt över en mängd bagateller, fram tills Paul kom hem. Helt motsatt till hur det hade låtit på morgonen så ville Tor nu inte ha något alls med Paul att göra. Hela middagen var därför en enda lång skrikfest där han mest hängde i min ena arm medan jag fick paniksleva in middagen med den andra. Upp till sängen (vända två på att försöka få honom att sova) & katterna passade på att börja jaga varandra & vara allmänna assholes. Vid det här laget hade vi redan betat av mer än en timmes skrikande, så jag blev så himla trött på livet att jag inte riktigt pallade att vara förstående mamman utan bara väääste "Nu är du tyst eller så lämnar jag dig här själv". Så himla elakt... men Tor insåg nog på något plan att min tålamodsreserv var slut, så under över alla under slutade han skrika sig blå, blev knäpptyst & somnade.
 
Men på riktigt - hur får ni andra ihop det under perioder när allt känns ganska jobbigt & de små liven dessutom sätter sig helt käpprätt på tvären? Avskyr att ha så här lite ork & tålamod för Tor som jag hade ikväll...

Kommentarer
Postat av: Anonym

alltså om du hittar svaret på det tror jag du kan skriva en best seller. Jag tror helt ärligt talat att vi alla har dagar vi känner oss som världens bästa förälder. Tålamodig, engagerad, glad, men sätter gränser, god hälsosam mat, rutin, fasta sovtider etc. Bla bla bla. Sedan har vi alla dagar vi helst vill glömma när vi håller för öronen när barnet skriker och begraver oss i sängen och INTE ORKAR MER! Men vi vill nog helst inte erkänna detta för oss själva. Jag bävar inför terrible twos. Har tyckt gnälliga dagar varit tillräckligt jobbiga hitills!

Svar: Haha, det hade blivit en SÅ tunn självhjälpsbok i nuläget!
& det visar sig att stackars Tor inte bara kämpar med feber & hosta, han får kindtänder också. Inte konstigt att man är ledsen när man åker på allt det på samma gång. Det är naturligtvis jobbigt fortfarande, men det känns skönt att ha en anledning till allt gnäll (annat än bara allmänt trots).
Ida

2017-02-28 @ 05:00:01
Postat av: Ingrid

Mitt namn försvann för övrigt där jag är inte anonym :)

2017-02-28 @ 05:08:11
Postat av: Camilla

Man är inte mer än människa. Jag vet inte hur många gånger, pinsamt nog, jag sänkt mig till barnens nivå när tålamodet tryter. Men jag tycker att barnen även ska få se den sidan med. Att man inte är den där klämkäcka mamman som pysslar och donar dagarna igenom. Några gånger har jag till och med lämnat de skrikandes på sina rum ett tag så jag själv fått samla ihop mig.

Men sen kommer dagar då all är så där harmoniskt och gissa om jag spar dessa känslor för att plocka fram när man haft pissdagar.

Stor kram till dig! ❤

Svar: Tack för peppen! & du har så rätt, barnen behöver ju också lära sig att allt inte är en dans på rosor alltid. Får försöka tänka på det nästa gång tålamodet tar slut!
Ida

2017-02-28 @ 13:30:32
Postat av: Jo

Har inget att komma med när det gäller ämnet utan ville bara säga att idag när jag var på rehabträning (=gym med sjukgymnast) så spelade de "Hands up" vilket fick mig att tänka på er och gjorde mig på mycket gott humör =)

Stor kram till er! Och hoppas att lill-plutten är på bättre humör idag :*

Svar: Haha, måste youtuba musikvideon känner jag - så galet & roligt!
& Tor håller på att få kindtänder nu - döööden!
Ida

2017-02-28 @ 16:23:56
Postat av: Åsa

Ja det är apjobbigt ibland och man säger och gör saker man inte gillar. Det går i vågor här. Jag försöker njuta av det roliga när det är roligt och sen hitta min 'safe place' eller andvända dom där hopplösa andningsövningar (de man fick lära sig inför förlossningen) de dagar det är segt. Sen får man bara vara snäll mot sig själv, försöka upprätta lite gränser och regler för uppförande (vi försöker säga 'stopp' och hålla fram handflatan när någonting är för mycket). Det är sjukt jobbigt men det blir värst när något annat inte funkar, sömn, sorg, motion eller mat. Det hjälper med humor, sömn, mys och avslappningsövningar. Kramkramkram.

Svar: Tack Åsa - när du säger avslappningsövningar så tänker jag att jag måste se till att komma iväg på den där pilatesen & yogan som jag tänkt gå till så länge utan att det blivit av. Känner att lite djupandning utan någon som klättrar på mig & skriker "Wake up MAMMA" är precis vad jag behöver just nu!
Ida

2017-02-28 @ 20:28:16
Postat av: Malin C

Såna där perioder så får man inte ihop det. Inte här i alla fall.
Vid varje dust, utbrott, kastat glas, eller valfritt elände som inträffar så brukar jag försöka tänka att den saken checkas av från listan. Nu är den avklarad och kommer inte igen. Sen för min egen skull så försöker jag sova mer, lyssna på glada poddar och något så ytligt som göra mej lite fin. Klarar inte av att ha både skithumör och se ut som ett vrak haha!

Svar: Nej det blir ju inte bättre av att ha permanent kristoffs & mjukiskläder!
Försöker att jogga stenhårt på att få mer sömn, är så himla dålig på just den biten - steg ett blir att komma i säng i tid, steg två att avvänja Tor från nattammandet ännu en gång.
Ida

2017-03-01 @ 13:16:50

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0