Same procedure...

Rob har lämnat Toronto för att åka till Vermont & klättra (ice-climbing) med Jamie över helgen = fritt fram för moi att äta vad Rob betecknar som 'ickemat'! Första anhalt? Bagel stop! Där samma lilla scen alltid utspelar sig... Moi är ju som bekant beroende av salt. Det sista som någon av de koreanskor som jobbar där frågar en om, innan de packar in din bagel, är om du vill ha salt eller peppar på. Moi svarar alltid salt & får sedan alltid be dem om lite mer eftersom de saltar typ 1 1/2 salt... Detta bemöts alltid med stor misstro, & när det sedan går upp för dem att den galna blonda människan framför dem de facto kräver mer salt resulterar detta oundvikligen i ett fnitteranfall. Vilket är förvanansvärt rart & roligt att se, de liksom bara bubblar över av fnitter! Jag hoppas att de aldrig lär sig/att Bagel stops arme av koreanskor är för stor för att de ska plocka upp min underliga lilla vana, för jag blir alltid på så gott humör av att se deras skakande små axlar! :) 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0