MsBree

Men jippi! Har min labb imorgon & idag damp mitt paket med 20 förstorningsglas upp - jag har min klasskollektion! Trodde aldrig att de skulle hinna fram i tid eftersom jag skickade efter dem från the US. Sweet!

10 gångers förstorning, men det räcker. Ungarna kommer inte att fatta vad de mindre detaljerna är i vilket fall. All they´ll know är att jag är världens bästa TA som fixat detta till dem. Sweet x 2!

Var tvungen att gå på SWEAs årsmöte igår, man är liksom så illa tvungen när man sitter i styrelsen. Så där satt jag vid honörsbordet & kände mig grymt uttråkad medan det ställdes frågor om allt som man tänkas kan fråga om så länge det är oväsentligt. Vår avdelning har 156 medlemmar av vilka majoriteten är rätt gnälliga (vi är ju svenskor trots allt) - men en av dem tar VERKLIGEN priset. Det ska gnällas på ta mig tusan allt. Det får inte stå si där & inte så här. Det tar liksom aldrig slut. Inte bara ska allt påpekas, hon gör också MINER för att visa sitt missnöje efter att saker & ting har förklarats för henne. Sånna jäkla surtanter tycker jag gott kan checka in fortast möjligast, de lär ju ändå inte ha speciellt mycket som de gillar med livet.

Moi däremot är glad för att det är onsdag - lektion imorgon & jag är nästan färdig med allt undervisningsmaterial. Händer ju typ aldrig i vanliga fall! :)

Redan i fredags fick jag en postavi som tillkännagav att jag hade ett paket från grandmama att hämta ut. Eftersom jag i regel tycker att helgerna är helt spektakulärt fantastiska kändes det dock lite dumt att hämta ut det på stört. Lite kaka på kaka så där. Räknade snabbt ut att måndag vore den bästa dagen. Måndagar är ju som bekant ett påhitt av djävulen så ett paket då buffrar upp något offantligt. So, idag hämtades paketet ut. MYCKET bra timing. Idag övergick nämligen gårdagens knallblå himmel, 8 plusgrader & vårdoft (jo, på riktigt!) till 10-15 centimeter snö & isvindar. Otroligt deppigt...

Om det inte varit för mitt lilla blå paket! Som kommer att öppnas nu - moi hoppas på BOBs lättsockrade lingonsylt!

Väldigt innehållsrik helg denna veckan. Paul & jag har varit ute & shoppat mesta delen av tiden, vilket för oss till cirka 50% innebär att starta upp random konversationer med personer som vi bara stöter på lite så där. Trevligast hitintills, Eva - som sålde kaffemaskiner. Underligast - liten tant på Loblaws som var... eh, säregen men pratsam. Förutom att köpa på oss underligheter så som rökt havssalt & pasta som vi fick veva fram på egenhand så la jag cirkus $33 på en Sonia Rykiel a la H&M tröja. Mkt färgspäckad, mkt randig, mkt volanger. Paul såg skeptisk ut men jag älskade den. Sedan har jag provat ut nya kontaktlinser igen, som jag avskyr. Så det blir sexy TA i glasögon i fortsättningen. Hostade också upp för en ny fancy våg. Mojängen skjuter en ström genom kroppen & avläser på så sätt:

1) Din vikt

2) Mängden ben i din kropp

3) & vätskebalans

4) samt kroppsfett, mkt sorgligt

5) de få muskler som finns där samt hur mkt du får äta per dag

Alltså. SÅ deprimerande. Jag bara surade ihop totalt efter första invägningen. Ska våghelvetet vara så otrevlig kan den gott ligga i en låda fram tills nästa millennium. Inledde omgående projekt beach 2010. Endast avbruten av denna kvällen. Isolde kom nämligen över, vilket TVUNGET innebar vin. Can't disappoint her.

Um, klockan är 6.06 & jag har druckit två öl & en liten sipp whiskey. Med andra ord, graduate-studenterna på avdelningen har haft möte & jag var där i egenskap av ansvarig för alla sociala event. Nu är allt spikat inför vår stora semi-formal men så mycket mer jobb än det blir det nog inte idag... FÖRSÖKER läsa lite i min skönlitterära bok för stunden "The Evolution of Plants" med det går så där. Sitter mest & fnissar åt det diagram som Jörg ritade åt mig tidigare idag...

Kunde inte hålla mig igår, var tvungen att kika när Anja skulle åka. Vilket ju inte var så där vansinnigt upplyftande, annat än för henne då. Jag bara tjöt när jag insåg att hon skulle krascha & dök ned bland kuddarna i soffan för att slippa se eländet. Begriper inte hur hon pallade att resa sig efteråt. Jag menar, när jag trillade nedför trappen i Lund fick söta Jo skjutsa runt mig i rullstol på sjukhuset TIMMAR efter att det hänt. Anja, hon flyger 60 meter, slår rakt ned i backen, reser sig upp & knatar därifrån. Då är man av annat virke, punkt. Respekt. Efter att vi kunde konstatera att hon levde gav jag upp om OS igen - blir så sjukt besviken när det inte går vägen för Sverige att jag inte blir rolig för någon att vara nära. Så mina killar satt kvar & tittade lite på sprinten medan jag åskmolnade ned i källaren & röjde i tvättrummet för att ventilera lite. När jag kom upp, lite lugnare, hittade jag dem så här...

Cht up bitz & gv'me a beer - tunaflavor plz.

Efter mitt förra, något hätska, inlägg vill jag dock bara förtydliga att det finns vissa saker i detta landet som är rätt bra. Mannen nedan till exempel - han är väldigt, väldigt, bra. Faktiskt smått otrolig imellanåt.

Titta vad han påtade ihop i helgen...

Pre Paul Pimp...

Post Paul Pimp. Fortfarande lite saker att orda med, typ få iordning de nedersta hyllorna, men ett stort steg frammåt. Moi, som är tappad bakom en liten vagn när det gäller elektricitet, är grymt imponerad!

Så galet skönt att det är söndag & vi är lediga imorgon också! Lycka! Gårdagen ägnades åt brunch på La Hacienda samt lite shopping. Första anhalt - St. Lawrence market där vi köpte två bautastycken ko.

Sedan stopp på "The Bay"/HBC (Hudson Bay Company). Köpte på oss en "bed skirt" (kändes väldigt nordamerikanskt), två nya kuddar, lite Biotherm för mig samt en Hudson Bay halsduk till mig. Inte samma som Clara Hughes hade på sig när hon bar in den kanadensiska flagga - men nära. Jag ser på det som min del av anpassning i detta förhållandet. Paul köper SAAB, moi bär HBC färger. Idag är planen att fira alla hjärtans dag lite stillsamt. En tur till Home Depot, lunch, rundtur på OSC för att se body worlds (fokus på hjärtat ju!), stopp på LCBO för att boka in en vinprovarkurs samt en eller två timmar på TCA för att nöta på taket. Sedan blir det hämtmat ikväll känner jag. Hämtmat samt lite vin & så filar vi vidare på helgens projekt. Bilder kommer när det är färdigt...

1) Ta i ut av bara satan rent fysiskt - min besvikelse över att Jörg inte kommenterade mitt föredrag igår bar mig nästan genom hela taket på TCA. Ledde rutten (5.10) hela vägen fram tills det tredje sista klippet. Nytt rekord.

2) Köp med tröstmat hem - igår i form av grillad kyckling.

3) Lek flygplan med din kattunge

4) Drick cider & skratta åt att ALLA OS-invigningar är så överpretantiösa. Reta pojkvän när värdnationen inte fixar den enda uppgiften som är riktigt viktig. I mean, hela eländet går ju ut på att tutta eld på facklan!

5) Reta pojkvän ÄNNU mer när vi kollar på den efterföljande hockey boosten & Sverige tillägnas en separat del där det poängteras att vi är det enda land som någonsin vunnit OS & VM-guld samma år. Sweet.

6) Titta på Mont Blanc Speed Flyers två gånger innan det är dags för sängen.

Först av allt - den där lilla stjärnan * i förra inlägget kan kanske misstolkas lite... Enda solstrålen under morgonen var INTE att Paul fortfarande sov utan att lilla kissen är så supergullig. Dagen blir i regel alltid lite bättre så fort Paul vaknar. :)

Anyway, efter det lilla förtydligandet - är tillbaka efter mitt tandläkarbesök. Satan i gatan vad hemskt det var. Inte så mkt för att det gjorde ont eller så, utan för att min tandläkare är typ döv & totalt missuppfattade mitt lilla "Hm, jag gillar inte smärtlindrande sprutor så mycket efter en traumatisk erfarenhet, hade jag kunnat få titta lite närmare på den?". Detta fick hon till att:

1) Jag var livrädd

2) Jag behövde stöd, någon att hålla in handen. Så hon gick & hämtade sin sekreterare för detta. Moi protesterade vilt men blev nedröstad. Så det var bara att ligga & hålla en 60-årig liten italiensk tant i handen medan tandläkaren satte bedövningen. Så förnedrande. Moi stängde av mentalt & tänkte på bättre tider. Vilket tillslut kom i & med att jag fick lämna öststats mottagningen...

Nu är jag hemma & njuter av min halvsides ansiktsförlamning. Jäkla prima grejjer detta - jag kan dricka vatten utan att det känns att det är inne i munnen. Helsike, jag känner inte ens av koppen! Man ska utnyttja de små surealistiska stunder man får i livet!

Nu blir det jobba av - tjing!

Jobbar hemma sedan lunch idag pga tandvärk - tid bokad att fixa de onda visdomständerna imorgon (trodde att det var idag så jag infann mig hos tandläkaren 9.00 imorse, surt). Sitter som vanligt & arbetar i soffan. Just nu är vyn över mac-kanten denna:

Paul, Mammut & Dolly. Två sekunder efter att jag knäppt kortet med photo booth var Paul också utslagen...

Efter femtioåtta om & men (Paul & jag är inte alltid så starka på att komma ihåg saker & ting) tog vi oss i alla fall iväg igår eftermiddag. Första stopp blev en djuraffär där vi kittade upp oss på mer smaskigt Royal Canin samt en klösmatta modell mindre. Efter det blev det stopp i en köksaffär där jag köpte en liten sån där gummiskrapa som man skrapar ut deg med ur bunkar (hjärnsläpp, vad heter de?) samt ett plastunderlägg till Mammuts matskålar. Sedan blev det Starbucks för energipåfyllnad & efter det var det major leksaksaffär som gällde. Planen var att hitta något litet & mjukt som Mammut kan slakta. & titta vad vi hittade!

Ett litet fluffigt lamm! Som har tuktats något gruvligt sedan igårkväll. Lilla lammet har flugit genom luften, blivit hoppad på, burits runt & skakats... We have a little killer machine - en fluffig en.

& vi chillar lite...

Fast något måste vi ju ändå göra av dagen, så jag har gett Paul order om att äta frukost så att vi kan komma ut i ljuset & solen. Knallblå himlar & lediga dagar MÅSTE utnyttjas! Planen är att sticka ned till MEC, köpa ett nytt rep, dra till nya TCA & spana in rutterna, pipa vidare till en djuraffär & köpa lite Mammut prylar (jo, för nu heter han ju så!) samt avsluta med en leksaksaffär. Visar lite senare vad vi tänker införskaffa där. Nu blir det te innan det bär iväg!

Si så där ett år & en handfull månader efter att jag fick min andra master så lyckades jag ju tillslut pallra mig iväg & hämta ut dipomet för min bedrift. Fast sedan blev det liksom inte så mkt mer, jag knölade bara ned det i en skrivbordslåda utan att checka hur det såg ut. Så idag, under en fas av extrem uttråkning, kom jag på att det låg där. Upp med kuvertet, kika på diplomet (faktiskt väldigt fint) samt läsa följebrevet. Mest är det hela konstruerat enligt principen att detta är ett fantastiskt universitet, oerhört högt ansett, att jag kan vara stolt över mig själv & blablabla. Ett stycke är dock lysande:

"Whatever choices you make in life, and wherever you go, I (the president of UofT, min anmärkning) ask only two things. First, please consider how you might give back to the broader community. A university education places you in a special position to influence others and to contribute to the betterment of your fellow citizens. ..."

Um, jag känner mig galet speciell. Min payback till samhället blir nog att hitta på en ondsint liten övning till morgondagens labb... Japp, det får det bli! Har jag riktigt tur tycker ett par studenter så illa om den att de INSER att de inte hör hemma på universitetet & gör något vettigare av sitt liv. Det ska jag fira med ett litet glas vin i kväll, att göra något vettigt av sitt liv. För man får faktiskt fira med lite vin på en onsdag om man är doktorand - det är ibland enda sättet att få en att känna att det man gör faktiskt är just vettigt. :)

Isch, tidig morgon, lång dag på institutionen & sedan klättring. Full dag på kontoret för Paul också, så liten är ensam hemma. Jag vet att han klarar sig, att han kommer att ligga på sin lilla filt & trampa & vara glad, men jag saknar honom. Jag saknar hans mjuka päls, att han vill att jag ska bära runt på honom hela tiden & hans små pussar.

Har ju mer eller mindre alltid haft katt men denna lilla sockerbit har helt vunnit mitt hjärta. Mest av allt vill jag bara ligga på golvet & gosa med honom. Är helt räddningslöst förlorad, insåg det imorse då jag micrade hans frukost så att burkmaten inte skulle vara så tråkigt kylskåpskall. Denna katten äger mig...

Liten tycker inte om att vara ensam - utan mig eller Paul i närheten blir man MYCKET ledsen. Piper & tittar sig storögt omkring & tycker att världen är rätt gräslig. Eftersom jag jobbar på institutionen idag så har Paul varit ensam med lille tott. Nu jobbar ju Paul med datorer & då funkar det inte att ha en kattunge sovandes på sin högra arm - blir liksom lite begränsande. So, Paul funderade lite & bäddade sedan i sin skrivbordslåda med gosefilten & tada - kittehsäng! Mkt smidigt. Tydligen har det lilla livet sovit i lådan hela dagen. Då & då drömmer han om fåglar & piper lite, någon gång knatar han upp & ger Paul en puss, men störe delen av tiden är det sova som gäller. Jäklar vilken drömkatt vi fått! En katt som tillåter arbete, unheard of! Inget tugga papper, jaga penna, jaga datormus, trampa på tangentbordet, stå i vägen för skärmen... Perfektion!

Jaha... Det känns ju lite jobbigt att vår lilla gullebulle inte har något namn ännu. Eftersom Paul bara föreslår dumma namn (Dylan - oklar motivation, Meatloaf - för att han ser ut så när han sover) känner jag att jag behöver lite hjälp utifrån. Dessa är mina förslag så här långt:

1) Mr. Muggles - för att han älskar att pussas!

2) Mammut (uttalas Mamoth) - för att han är så stor & lurvig + att pappan heter "Elephant Man"

3) Beecroft - Jaimes efternamn, för att han är så cool & lugn

4) Barnaby - efter vår kära Murder in Midsummer karaktär

5) Paddington - för att han är en liten nallebjörn

Paul vägrar Beecroft & Mr. Muggles så de loppen känns lite småkörda. Just nu tror jag att det lutar mest åt Mammut. Vad tycker ni? Ni ser ju lite trenden när det gäller namn så det blir ingen "Fluffy" för att han har lång päls eller "Smudge" för att hans nos är mörkare.

1) studsat på mitt huvud halva natten

2) studsat på Pauls under den andra halvan

3) skrämt livet ur sig, Paul & Ida när man råkade sätta igång den röststyrda alarmklockan vid tretiden på morgonen

4) hittat en handduk som numera är en gosefilt

5) upptäckt att det är supertrist att sitta på golvet medan andra står upp i köket - vill således bäras

6) kommit fram till att det bästa sättet att transportera sig på är att bli just buren, då kan man spinna, slicka kinder & gnaga tummar nästan samtidigt. Allra bäst blir det om allt detta görs invirad i gosefilten

7) vunnit våra hjärtan...

...fastän man inte har något namn (fast jag tjuvkallar honom för Mr. Muggles). Um, en annan sak - jag går hela tiden runt & piper "vem är världens gulligaste lille pyttekisse?!". Sedan tittar jag på detta kortet & inser att liten inte är så liten. Kan ju vara så att moi är lite skadad efter att ha släpat runt på Torsten över halva Sverige.