Chicken coop #2!

Vi har ju försökt få färdigt ett hönshus inne i vårt trädgårdsskjul i en halv evighet men att hitta tiden är liksom inte det lättaste... Så våra "baby chicks" har helt enkelt fått fortsätta bo inne på vårt gästrum way longer än vad vi hade planerat från början. Fram tills den här veckan har det ändå gått OK, men i helgen blev det supervarmt & jättefuktigt vilket förde med sig... ska vi säga "en viss odör". Hela vår övervåning luktade väldigt mycket höns helt enkelt. Kanske inte den härligaste lukten att krypa ner mellan lakanen till. Så igår fick jag nog & bara, "Paul, nu åker du & Tor & köper ett hönshus!" Så det gjorde de & sen (efter att Tor lagt sig) stod Paul & jag med ett gäng ficklampor ute i natten & byggde ihop det eftersom jag bara var tvungen att få UT DEM UR HUSET. Kring midnatt var vi klara & kunde installera vår lilla halvchockade trio.  
Det är ju inget hönspalats, men jag är ändå väldigt nöjd. Småtjejerna får bekanta sig med världen utomhus under säkra former, det är lätt att städa & ser sött ut. 
Småttisarna är 8 veckor gamla i nuläget & även om de vuxit till sig rejält är det iiinte riktigt läge att integrera dem med våran gamla flock än. De råkade flyga in dit av misstag förra veckan när de fick vara ute & lufta sig & det gick kanske inte helt smärtfritt. Många förlorade fjädrar innan vi lyckades rädda livhanken på dem. Det här med pecking order, helt klart något som höns tar ytters seriöst!

När en bild inte säger hela sanningen...

Den senaste veckan har det känts lite som om jag hållit på att drunkna. Tor har världens separationsångest just nu, så det är oerhört mycket MAMMAMAMMAMAMMAMAMMAMAMMAMAMMA & det går liksom inte att göra något självständigt. Förra måndagen & tisdagen hade han dessutom väldig pappa-ångest, så båda dagarna grät han i timmar för att Paul var på jobbet. Sen i torsdags åkte Paul på sin årliga konferens, så jag var ensam med Tor fram tills i söndags. Packade in så mycket happenings jag bara kunde för att roa barnet, 100% på bekostnad av min energi. Det fanns liksom inget utrymme för mig att ladda batterierna över huvud taget. Så vad gjorde jag i söndags? Var jag smart & prioriterade mig själv? Nej det är klart jag inte gjorde... Helig familjetid & duktig flicka-syndromet kickade igång & istället för att unna mig lite egentid åkte vi alla ut till The Donkey Sanctuary. Vilket ju hade kunnat vara i alla fall lite vilosamt om det inte hade varit för att det råkade vara deras årliga Donkey Day. Så vi tillbringade ett par timmar tillsammans med typ 5000 andra pers i 32C (i skuggan, i solen var det ungefär 822C). Tor fick åka brandbil & minitraktor...
Klappa riktiga åsnor & måla gipsversioner...
Samt pyssla, gråta över att han var för liten för hoppborgen, "tatuera sig" & välja en present från deras giftshop. Sammanfattningsvis så pass fullt ös medvetslös att vi för första gången sen han var 8 månader kunde lägga honom i hans egen säng för hans tupplur. 
& medan han låg där & vilade upp sig städade jag huset... & så blev det måndag & Tor sket på golvet, kastade saker på mig med jämna mellanrum & det hela slutade med att jag grät över middagshamburgarna eftersom jag bara känner mig så SJUKT slut just nu. Happ, & det var den glada inledningen på den här veckan - men jag orkar liksom inte påta ihop ett "härligt" litet inlägg om hur fint vi hade det igår när jag i verkligheten mest går runt & känder mig slutkörd.  
Save

A super chicken!

Tor ÄLSKAR färska majskolvar, så den senaste veckan har han bett om en (eller två) i princip varje dag. Det här är något som gynnar hönsen, för när Tor gjort sin med majskolven får han ge den till hönsen (finns i regel rätt mycket kvar att äta). De i sin tur blir närmast tokiga när man kastar in majskolven till dem & alla fyra går till attack med närmast galen frenesi. Så när Fan Girl helt plötsligt backade undan från dagens middagskolv blev jag genast på min vakt - för det händer liksom inte att de inte alla pickar frenetiskt tills dess att det inte finns minsta majskornsmolekyl kvar! Först såg hon liksom lite groggy ut, som om hon var småfull. Halvslutna ögon & satt helt stilla en bit bort från det pågående majskriget. Sen blev hon långsamt "rundare". Alla fjädrar reste sig sakta så att hon blev helt fluffig. Sen sjönk benen ihop & POPP - ett ägg!
Nu kanske någon läsare bara, "Um, men Ida - är det liksom inte det som är hela poängen med höns... att de lägger ägg?" Jo, men det här var klockan sju på kvällen. Höns lägger sina ägg på morgonen & jag hade redan hämtat in fyra ägg på morgonen, så det här var hennes andra ägg för dagen! De allra bästa lägg hönsen kommer upp i cirka 320 ägg per år... Så med det här kvällslägganden kan jag inte låta bli att undra om Fan Girl kämpar ett eget litet världsrekord i klassen äggläggeri!

A little garden update...

Det har varit en så otroligt kall vår här i Ontario, så fastän det är juni känns det inte alls som om sommaren kommit igång på riktigt. Det är liksom mer stickad tröja än shorts väder. Det här gör att trädgården inte heller tagit fart, men jag har så smått börjat i alla fall. Igår planterade jag bland annat basen på farmors minnesträd (vi var tvugna att plantera det innan minnes-stunden, så jag har nya planer för vad vi ska göra då). 
Ville att det skulle vara både vackert, användbart & väldoftande - så valet föll på rosa lavendel & timjan. Nu kommer väl säkert timjan att ta över hela lådan innan sommaren är slut, men jag hoppas att lavendern är nog stor för att kunna hålla sig undan från att bli helt överkörd... We shall see. I bakgrunden kan ni, förrutom min vitlöksbädd (som mirakulöst överlevde hönsattacken!), förresten se mitt lilla potatisland... 
Har sått rädisor & spenat mellan fårorna som jag hoppas kunna skörda innan potatisplantorna blir för stora så att de hamnar i skugga. Förövrigt var tanken att alla plantor skulle vara i raka fåror... Alltså, fail på den. Ser mest ut som om jag varit full & glad när jag knölade ner potatisarna!

Furniture makeover!

Ni kommer ihåg de där trötta möblerna jag bloggade om för någon dag sen... Så kunde de ju inte fortsätta se ut. Började med att spraymåla lampfoten i blankt svart & sen letade vi runt på en massa affärer tills vi tillslut hittade en lampskärm som var tillräckligt stor för att matcha foten:
Jag hade egentligen velat ha en enfärgad lampskärm i ljust linne (möjligtvis med ett svart band i nederkant), men så här långa skärmar är tydligen inte något som man lätt kan hitta här i Kanada så den här shabby chick varianten fick duga. Happ, stolarna då? Eftersom jag målade om lampan bestämde jag mig för att hålla igen lite på målarfärgen & nöjer mig för stunden med lite nytt tyg. Även om det inte är den totala makeover jag hade velat se så tycker jag att den här versionen är SÅ mycket bättre än den gamla!
Hade jag varit riktigt duktig så hade jag bytt ut sitsarna helt, som ni kan se är de inte helt jämna i kanten... men det får ske någon gång i framtiden när jag har lite mindre att göra på min TO DO lista! I nuläget har jag nämligen liiite kvadratmeter rum att måla mig igenom. Hoppas få klart badrummet på lägenhet ett nu i helgen så att jag kan börja visa er den förvandligen!

Goals for 2017 - month four and five...

April & Maj var ju inga höjdarmånader, så ett tag tänkte jag bara släppa alla mål för hela året & liksom bara fokusera på att fixa det mest grundläggande. Men samtidigt tror jag att det är jätteviktigt att ha något att kämpa mot - så nu kör vi ett litet sammandrag på de senaste två månaderna & sen hoppas jag få lite mer ork för att tag i listan lite mer ordentligt. 
 
1. Komma i bättre form. Jag går på pilates nästan varje torsdag & Tor & jag har börjat cykla rätt mycket. Försöker komma ut på en liten promenad varje dag också. Så vi kan väl säga att det i alla fall går åt rätt hål...

2. Fortsätta med mina engelska kurser. Tre VGn av fyra möjliga. Väntar fortfarande på betyget från det sista momentet så att jag kan få mitt slutbetyg. 

3. Lära mig mer om höns. Det tar cirka 10 dagar för en ägg-gula att mogna till full storlek, vitan formas på 3.5 timme & äggskalet på 90 minuter. 

4. Mer vegetariskt här hemma. Under april & maj åt vi vegetariskt 19 gånger. Fast det är middagar då, jag äter bara vegetariskt till lunch. 

5. Jobba på ekonomin. Alltså, så himla dåligt. Jag orkade inte hålla koll på våra utgifter varken under april eller maj. Det är första gången på tre år som jag inte haft koll på varenda öre som går ut & in. Här måste det bli bättring!

6. Resa lite.

7. Jobba på min flygfobi.

8. Expandera trädgården. Jag har planterat potatis, gräslök, kiwi & physalis. Är så sjukt jäkla pepp på det senare, så himla häftigt att de faktiskt växer här! Nu måste jag köpa in en massa tomatplantor & få ner lite frön så att vi får mangold, spenat, ärtor & bönor också! Oh, & så har jag ju grävt upp en bit av vår boulevard garden - vilket har stått på min to-do lista sen vi flyttade in i huset, så det känns bra!

9. Mer tid med Paul. Nja... Det har fortsatt varit rätt mycket arbete på kvällstid eftersom jag fortsatt jobba på kursen. Eller så har jag somnat tillsammans med Tor.

10. Ta körkort. Ska börja ta itu med detta nu under juni tänker jag. 

11. Sluta amma. Vi ligger stadigt på tre ammningar per dag. Skjut mig...

12. Bli bättre på att lära Tor svenska. Ofavorit i repris, det har blivit mycket engelska eftersom jag varit så trött. Fast häromdagen tog Tor fram en bok & "läste" den på svenska för mig - som honung för mammahjärtat!

BONUS. Ett husprojekt/månad. Oh, här har jag fått lite gjort - ska fota & visa imorgon. Dessutom fick vi nycklarna till det här stället igår... 

Så himla pepp! När jag mår lite så där halvskakigt, då finns det inget bättre än att få jobba med sånt som ger snabbt, synbart, resultat - typ måla eller städa. Så att ha ett helt hus att bestämma över känns som om någon har gett mig en oversize terapi lekstuga. 
Har redan varit över & målat två timmar nu på eftermiddagen. Två Tor-fria timmar där jag bara får fokusera på att försöka göra något fint... blir inte mycket bättre än så. Det sagt, jag har ändå hyrt in hjälp - huset är nämligen alldeles för stort för mig att måla om på egen hand. Vill nämligen INTE pajja axeln igen så som jag gjorde i vintras...

Min lilla maskrosboll!

Vår granne är barnmorska, så ibland måste hon iväg akut & då kör det då & då ihop sig med hennes lilla dotter. Att ta med en 2-åring på jobb är väl aldrig smidigt, men jag kan tänka mig att det är extra knivigt i hennes roll. Så när hon ringde imorse & med lätt panik frågade om det fanns någon som helst möjlighet för mig att ta hand om Aviva ett par timmar ställde jag naturligtvis upp. Aviva & Tor leker oftast himla bra ihop & idag hade de en riktig höjdardag tillsammans. Noll tjaffs & bara massa skratt & stoj - två små lyckopiller helt enkelt. Den sista halvtimmen hängde vi i Avivas trädgård & hoppade på deras trampolin & alltså... gud vad jag skrattade åt Tors hår!
Det hade ju överlag varit att föredra om han ärvt Pauls fantastiska hårkvalité, men just idag kändes det himla kul att han åtminstone i nuläget sportar klassiskt skandinaviskt hår! 

Energi-svacka & en livboj...

Har haft ännu en liten svacka i måendet. Det är inte så att jag inte klarar av att ha roligt eller inte ser det fina i livet, men periodvis känns det som om all energi bara försvinner. Hela kroppen känns så otroligt trött & jag sover med Tor mitt på dagen samt går & lägger mig med honom vid 9 på kvällen. Börjar fundera på om det bara är farmor-relaterat eller om jag kanske har järnbrist eller någon annan form av vajsing i systemet. Känns liksom orimligt att vara så trött - speciellt den här tiden på året. Men vi hade i alla fall en väldigt fin liten helg ihop, så det gav en energikick som räckte fram till igår eftermiddag (mer om det sen)... För, trädgården blommar:
Tor var på supergott humör non-stop & bara så där härligt tokrolig:
& jag fick kiwi-plantor i morsdagspresent (honplanta till vänster, hane till höger):
& sen på söndag eftermiddag fick jag slutbetyget på en av mina fyra delmoment i engelskakursen... 82%. Gränsen för VG ligger på 84%. Jag ska inte sticka under stol med att jag kämpat den här terminen. Min energi har ju inte varit vad den brukar, vi har rest fram & tillbaka till Sverige & hanterat oerhört smärtsamma & jobbiga situationer & så ta hand om Tor på heltid ovanpå det, men jag har ändå kämpat för att ge mitt yttersta så att komma in SÅ nära men ändå inte få ett VG... det tog verkligen jättehårt. Blev så himla ledsen att Tor kom springandes, tog mitt ansikte i sina små händer & sjöng hela "Happy Birthday to You" i ett litet 2-årigt försök att göra allt bra igen... Jag är inte den som i regel bråkar om betyg, men Paul bad mig ändå att maila den ansvariga läraren & fråga henne kring ett frågetecken som jag hade kring en av hennes rättningar i den senaste inlämningsuppgiften & vet ni, idag skrev hon tillbaka & sa att hon sett över mitt material & att hon gett mig ytterligare två poäng. Så jag hamnade precis på 84% & fick ett VG i alla fall! Blev så glad att jag bara grät när jag läste det. Den läraren... klart att hon förstod att jag skulle bli glad, men det här betydde så oerhört mycket mer för mig. Så nära som jag varit så många gånger att hoppa av den här kursen för att orken har varit på minimum nivå & så lyckades jag ändå, om än med ett nödrop samt ett smärre mirakel, få VG på i alla fall tre av fyra delmoment (väntar fortfarande på slutligt betyg på den sista komponenten). Tänk att två ynka procentenheter kan göra så stor skillnad - från att känna sig som ett vrak till att få en livboj kastad till sig & dras in mot räddningen!

Det här med att måla...

Paul & jag har ju varit ihop i nästan 10 år nu & är i regel alltid rörande eniga om saker & ting, med ett stort undantag - min febläss för att måla om saker. Frågar ni mig så blir liksom alltid bättre efter ett par lager målarfärg - inte bara väggar, utan allt från trötta bord, skåp & stolar till kakel. Paul däremot... ytterst tveksam så fort jag börjar prata om att måla om något. I nuläget har jag tre projekt på G & Paul bara RYYYSER så fort jag pratar om vad jag ska göra & börjar genast muttra om att det är fint med naturmaterial... Alltså, ge mig styrka... Tillåt mig presentera trött föremål nummer ett:
Det är väl inte bara jag som tycker att den här lampan är ful som stryk & i desperat behov av en face lift (vilket vårt utebord också är, men jag har inte tid med ett så stort projekt just nu)?! Men Paul menar alltså att det är synd att måla om den för att man kan se ådringen i träät... Samma sak med den här stolen:
Moi, "Byta tyg & så målar jag den vit!"
Paul, "Va, men näää - det är ju gammalt trä!"
 
& jag hade kanske haft lite mer förståelse hade det rört sig om arvegods eller något vi betalt mycket pengar för (det är ju alltid lite av en chansning när man målar om något), men när det handlar om freebies - då är det ju liksom världens läge att piffa till helt utan någon som helst rädsla för att man ska råka misslyckas! Så jag tänker faktiskt bara köra på min linje i det här fallet... möjligtvis fasa det något så att det inte blir en för stor måla om chock samtidigt. Projekt nummer tre då... tänker ge mig på vår fula betongtrapp, men kommer testmåla trapporna på hyreshuset först - bäst att öva lite innan jag ger mig på något som jag måste leva med på en daglig basis! 

Sprouts & bolognese...

Hjälp vad vårt lilla aquaponicssystem växer - vi har så mycket groddar nu att vi äter dem med allt utom frukost. Förutom att de är goda (eller ja, rädisorna är goda, men vetegräser kör vi inte repris på) så är det hemskt praktist att ha ett ständigt växande förråd med "plate toppings". Alla tallrikar ser liksom snäppet nyttigare ut än vad de egentligen är!
Måste förresten tipsa om den här köttfärssåsen - SÅ GOD! Själv kör jag en egen liten tvist på receptet, så vill ni prova min variant är det bara att: utesluta all bacon (så inte förtjust i bacon, vilket inte är så jättepraktiskt alla gånger här i Kanada där bacon är lite av en nationalangelägenhet), tillsätta en burk svamp, 1 dl röda linser, 1.5 buljongtärningar (kör en mix av grönsaks- & köttbuljong) & en liten dutt lönnsirap för att bryta av skärpan i tomaterna. Ja & så kokar jag allt i en & samma panna tills linserna är mjuka, för orka hålla på & mecka med ugnen... 

Aquaponics!

Jag har ju inte förklarat varför jag fick en fisk i morsdagspresent, men jag ville vänta någon dag tills den växt till sig lite... Fick nämligen ett litet aquaponics-system som vi kickade igång i söndags i & med inköpet av Goldie!
Så här fungerar det - vi matar Goldie genom det lilla hålet som skymtar bredvid växtkammaren till höger. Men tillskillnad mot ett vanligt akvarium, som man ju måste rensa ur med jämna mellanrum, så pumpas vatten & avföring upp i den vita tanken som fungerar som lock. Där plockas näringen upp av plantorna som växer i växtkamrarna & så filtreras rent vatten tillbaka ner till Goldie. Ett härligt litet system där vi får njuta både av en vacker fisk (Tor ÄLSKAR Goldie - typ mer än katterna & hönsen...) samt lite färska växter. I nuläget har vi sått sånt som är snabbväxt - vetegräs & rädisor - men längre fram när systemet är etablerat ska jag försöka mig på kryddor & spenat.
Tänk att allt det här har vuxit till sig sedan i söndags! 
 
Om ni vill läsa mer om just vårt system så kan ni klicka på den här länken - men drömmen hade ju varit om man på något vänster hade kunnat få till ett stort system. Tänk så häftigt om man hade kunnat fiska upp lite fisk till middag samt plockat ihop en sallad i sin egen källare!

När orken inte riktigt är på topp...

Suck, jag känner mig inte så rolig i nuläget. Jag försöker hitta på aktiviteter med Tor & lyckas väl ändå rätt bra med det & har till & med riktigt roligt själv stundtals - men problemet är att jag känner mig så himla lättretlig just nu. Det behövs liksom inte så jättemycket för att hela dagen skall kännas jobbig... Idag var ett klockrent exempel. Jag hade planerat in en längre cykeltur tillsammas med min granne Myra & hennes lilla tjej Lucy. Planen var att cykla genom hela parken, bort till en jättefin lekplats & så skulle vi köpa glass. Inget jättevådligt äventyr, men jag såg fram emot det... Paul jobbade hemma idag, så precis när vi var klara att gå bad jag honom ta ut Tor på framsidan så att jag lättare skulle kunna gå ut på baksidan & hämta min cykel som står där. Men han bara "Neeej, det är så meckigt för dig att komma till cykeln, jag fixar det!". Happ, så på något vänster snurrade både han & Tor ut i trädgården & jag gick ensam ut på uppfarten för att vänta in dem & ut kommer de med Tors lilla balanscykel. Vilket kanske inte låter som världens grej... men det totalsaboterade hela vår eftermiddagsplan eftersom det är alldeles för långt för Tor att cykla på egen hand. Plus att jag inte kan hantera både honom & balanscykeln ifall att han får ett psykbryt. Försökte få Tor att gå med på att åka i sin barnsadel på min cykel istället, men det var ju totalt döfött & resulterade enbart i typ Tors största raseriutbrott någonsin. Så det blev att långsamt cykla bredvid honom till samma gamla glasslösa lekplats som vi går till VARJE JÄVLA dag... & jag vet att det här inte är någon jättegrej i sig. Men jag blir så himla trött när folk, & i det här fallet då Paul, gör saker utan att tänka till. Det finns liksom ingen marginal i nuläget för att glatt rycka på axlarna & säga "Hoppsan älskling, men det gööör inget, vi älskar ju vår lilla lekplats!". 
 
Istället blev jag mest så där arg att jag ville stämpla honom hårt i pannan med ett rött L för loser... 

Mothers Day...

Åh vilken fin dag vi hade idag! Det började lite knackigt med att Paul ropade "Happy mamma day" & Tor bara "NOOO, TORS DAY!"... men sen har det bara varit en lång rad trevligheter. Började redan med att jag fick en present i sängen (mer om den senare) & sen åkte vi ut till världens bästa handelsträdgård & Paul bara "gå bananas"... Nu höll jag mig faktiskt i skinnet, eftersom jag verkligen vill planera trädgården innan jag köper plantorna, men vi hade ändå så himla trevligt där ute. Bara en sån sak som att hitta en JÄTTESTOR stol...
Eller en liten mindre stol i vilken vi övade på konceptet "le naturligt"...
& så familjebild med olyckligt placerad bajamaja i bakgrunden...
Åkte hem med en gigant fleece flower, som varit på min önskelista hur länge som helst, & lyxade dessutom till det med både Starbucks & grekiskt till middag. Hann även med att svänga förbi hos min kompis Amie för att hälsa på hennes alldeles nyfödda lilla kille Dale - där jag lämnade över en laddning chokladbollar för amningsenergi. & så avslutade vi kvällen med att sitta & titta på familjens nyaste lilla tillskott:
Goldie the Betta... 

A shot of happiness...

Den här veckan har varit så himla värdelös, så det kändes lite uppförsbacke med helg. Det är nämligen morsdag här imorgon & då ska ju liksom allt bara vara så fint & härligt - vilket det alltså inte alls kändes som de senaste dagarna. Men så vaknade jag imorse & kände mig lite lättare om hjärtat & helt plötsligt började det rulla på i rätt riktning. Det var äntligen sol & lite varmt, Paul föreslog att vi skulle åka ut till Whiffletree, Tor var på supergott humör & så hamnade vi lite på villovägar & landade i Elora, som är världens sötaste lilla by, där vi hittade ett ställe med supergoda burrito bowls plus klättrarvänliga stenar:
& så lyckades vi knöla in två av tre plommonträd i saaben, så bara det kändes som en bedrift! Tor var på sitt allra mest hjälpsamma humör & fixade även att manövrera en liten minispade med rätt stor framgång:
 
& det här är ju liksom inga stora saker, men den här våren känns det lite som om det gäller att greppa varje möjlighet att vara glad. Det är nämligen så himla lätt att jag blir deppig & nere, så den här typen av dagar är verkligen jätteviktiga. En stor injektion glädje i vad som annars lätt känns som en enda jobbigt gyttja av saknad...

A great turn around!

Den här dagen började inte heller så där värst pepp. Upp vid sju igen & det första jag såg när jag klev in i vardagsrummet var kräkfesternas kräkfest. Någon av katterna hade kaskadkräkts från soffan & träffat väggen vartifrån kräket sen ricochetterade över hela baksidan på båda gardinkapporna, över mattan & alla mina kursanteckningar... Gardinerna var så vidriga att jag i ärlighetens namn bara buntade ihop dem & knölade ner dem i soptunnan (de var tack & lov i rätt dålig form ändå, så det här var liksom sparken i baken som jag behövde för att pensionera dem). Städade upp det sista & stampade ut i hallen för att kasta allt äckelpapper i soptunnan & när jag öppnade dörren möttes jag av Jess & Lewis. De hade också en dålig morgon & hade bestämt sig för en cykeltur hit för att lämna igen en tidning samt få lite frisk luft/komma ut ur huset. Så jag bjöd in dem på frukost & helt plötsligt blev det en väldigt mysig morgon. Vi fyra + maple & brown sugar gröt, så himla spontant, fint & otvunget! Man VET att man är bra vänner om man blir glad att se någon klockan 07.30 när ingen av en sportar BH! Happ, efter det tog Tor & jag bussen in till centrum tillsammans med Lucy & Myra. Tor har nämligen flera dagar i sträck förkunnat, "I have an idea!" & när man frågar vad det är för idé hummar han lite innan han vanligtvis landar på "Tor & Lucy go and drive a bus!". Så vi bestämde oss att lyssna på honom & åkte in för en liten café date där vi frossade i croissanter, te & ballonger!
De här två... så sjukt söta ihop. Lucy är ju nästan prick ett år yngre, så Lucy ser upp till Tor & Tor tar hand om Lucy. När vi var i parken & lekte på eftermiddagen kom det en bil körandes & Tor sträckte genast ut handen till Lucy & sa "Oh Lucy, car dangerous. Here, hold my hand please!"... Kärlek på den. 

Om

Min profilbild

Ida

RSS 2.0