Mothers Day and Garden Update...

Två uppsatser kvar, sen är jag klar för den här terminen. Pust, känner att jag verkligen kämpar just nu. Allra bästa Jo kommer nämligen på spontanbesök från Sverige på lördag (!!!) så jag försöker jobba undan så mycket som det bara går. Men nu är mina uppsatser kanske inte det mest spännande att läsa om här, så vi tar en titt på hur det står till i trädgården istället! Vi firade morsdag här i helgen & jag fick en massa nya plantor. Har skrattat så mycket åt det faktum att Paul överraskade med en HEL HÄCK med rosor istället för en bukett! Det kommer ju att bli fint när löven & blommorna slår ut, men just nu ser det ju mest ut som en liten mardrömshäck straight from Cinderella!
Ska alltså bli häck på båda sidor av mittgången & så ska vi antingen köpa eller bygga en port i mitten så att vår "formal garden" blir ännu mer som ett rum i trädgården. Sen fick jag också tre nya lingonplantor. Nu när jag har totalt fyra, så hoppas, hoppas, hoppas på att vi ska få åtminstone en handfull lingon i höst!
Men det här hänger ju i princip helt & hållet på om vi kan hålla ekorrarna borta. Ursäkta språket, men i år har det varit något så överjävligt röviga att jag håller på att bli knäpp. Planterade säkert 50 tulpanlökar i höstas & hur många slog ut? Fyra. Resten bet de små rövarna av. Inte för att äta dem heller utan bara på rent djävulskap. Så nu har jag en hel massa klumpar med gröna tulpanblad & ett litet bestånd av påskliljor som de måste ha missat till förmån för grannens tulpaner.
Men on a positive note, titta - båda mina kiwis överlevde vintern (vilket jag tyvärr inte kan säga om allt i min trädgård, det var inte en lätt vinter det här året)! Men tillbaka till ekorrarna, allt som jag sår i våra pallkragar måste täckas i annat fall är ALLT söndergrävt på nolltid. Ser ju så där roligt ut, men tack & lov kan jag i alla fall rulla upp snöstaketen när plantorna blir nog stora att de täcker jorden. 
Lök & sallad på G! På tal om lök, vi kör på vitlök i år också - klarade oss uteslutande på vår egen skörd fram till januari & det är inte så illa pinkat för något som kräver i princip noll jobb efter att man planterat klyftorna. 
Den här bädden råkade dock hönsen gå loss på så mina prydliga & ursprungligen spikraka rader är numera... ja men det ser väl mest ut som om jag planterat vitlöken på fyllan! What else, jo men jag har äntligen planterat hela väggen mot huset!
Vinbär, hallon, smultron &... Någon som kan gissa vad det här är?
Horse radish = pepparrot! Har två plantor & de har växt något helt vansinnigt mycket på typ ingen tid alls så jag är lite orolig för att de ska ta över helt. Jag menar, hur mycket pepparrot kan man använda? I vilket fall, tydligen ska man inte skörda något första året så jag får vänta till nästa höst & se hur det ser ut då. Kanske att vi får starta en liten pepparrot side business! En annan planta som inte går att skörda första året...
Sparris! Har tre nya plantor & tydligen tar det lika många år innan man kan börja skörda dem. Känns ju lite sjukt att de bara kommer att stå där till 2021... men jag känner att den sparrispaj vi kommer att laga då, men våra egna ägg i smeten, bara MÅSTE vara det godaste jag någonsin kommer att äta! Rabarber i förgrunden förresten - är rabarberbesatt & försöker hela tiden hitta nya ställer som jag kan påta ner en planta eller två...
Sist ut på min garden update... farmors minnesträd som slog ut i blom på morsdag. Kändes som en liten present från henne & jag grät när jag såg blommorna. Men ni vet, det kändes inte som de där jättetunga tårarna längre. Saknar henne varje dag, men nu kan jag sitta vid trädet & tänka på allt fint utan att bli jätteledsen över allt hon inte får vara med om. Det är ett väldigt stort steg fram om man jämför med hur det kändes förra våren när vi planterade trädet. 

Birthday party...

Bloggar ikapp lite... Pauls mamma var inte den enda som hade födelsedagsfest i söndags, en av Tors små förskolekompisar fyllde också år. Ungefär 20 minuter utanför Guelph finns ett fjärilshus som den här lilla killen älskar, så hans mamma bokade in festen där & det var helt klart en av de bättre barnfester jag varit på. Dels fick barnen lära sig en hel massa om olika insekter, men de fick även klappa & hålla i ett par av dem. Nu var jag väl inte så där superexalterad när kvinnan som höll i det hela drog fram en tusenfoting på 15cm men jag bet ihop & klappade jag med. Kände att det liksom inte var läge att freaka ur inför alla små barn - även om det kröööp längsmed hela ryggraden på mig när alla 600 ben kilade runt över skötarens arm... Anyway, Tor var i sjunde himlen & vågade klappa & hålla i allt!
Side note, alltså kolla den här malen - så galet stor! 
I vilket fall, alla småttingarna fick också var sin kopp med fiskmat som de fick mata kois & sköldpaddor med. Vilket visade sig vara en större hit hos vissa än hos andra...
Alla de andra små gästerna dumpade sin fiskmat i ett enda go & sen var det liksom inte så mycket kvar av det roliga. Men Tor har matat nog med höns i sina dagar att han har lärt sig att det är bättre att mata lite åt gången så att man drar ut på det roliga. Följaktligen ploppade han saligt ner en bit i taget i typ en kvart. 
& medan mitt barn matade fisk låg jag på alla fyra i en buske & dog sötdöden över fjärilshusets vaktelpopulation. 
Satan i gatan vad jag hade velat ha ett växthus som jag hade kunnat ha en liten vaktelpopulation i! Min vän Jenna som också var på festen hade vaktlar just på det sättet för ett par år sen & hon sa att de är helt underbara. Så söta & så lägger de jättemycket ägg. Problemet är bara att de är lite dumma & gilla att hoppa. Så man måste antingen ha dem i en inhägnad som är under 30cm hög eller över 1m för i annat fall kan de hoppa rakt upp i taket & bryta nacken... Happ, i vilket fall - avslutade festen med pizza & chokladcupcakes & Tor & jag är rörande eniga om att vi vill åka tillbaka. Han för fjärilarnas skull då & så jag för vaktlarna...

Spring chicken surprise!

Återigen, så svårt att komma till att skriva något när jag har massa skoluppgifter - men nu har jag ett grupparbete kvar + en större uppsats & sen har jag ledigt fram tills i höst. Ska i ärlighetens namn bli rätt skönt. Känner att det är lite kämpigt att hålla igång studierna när det är soligt ute & det finns hur mycket trädgårdsarbete som helst att ta itu med... Dessutom är ju Paul & jag typ bäst på att ta på oss knäppa projekt som lätt slukar hur mycket tid som helst. Som den här helgen... Pauls mamma fyllde år & eftersom hon flera gånger sagt att hon också vill ha höns bestämde vi oss för att överraska med ett gäng små tjejer. Känns perfekt så här på våren + att de behöver något som piggar upp dem. Sagt & gjort, medan jag pluggade i lördags åkte Tor & Paul iväg & köpte tre ISA-browns.
So far so good. Tor roade sig med att bekanta sig med de nya damerna medan Paul & jag städade ur vårt lilla hönshus som vi lånar till Pauls föräldrar på obestämd tid. 
Men sen blev det lite mer komplicerat... Vi hade bokat en uHaul men pga något fel i bokningssystemet blev det dubbelbokning & helt plötsligt stod vi utan bil. Vilket definitivt är ett problem när man måste transportera ett helt hönshus 1.5km & man bara har en liten personbil utan dragkrok att tillgå. Så vi kläckte världens knasigaste plan & lånade en liten cykelkärra av en kompis som vi spände fast huset på & sen cyklade jag hela vägen till Pauls föräldrar med det. Alltså... det här är ju bara så knäppt & så Paul & jag! :D
Hahaha! Alltså jag skrattade så att jag grät hela vägen över till deras hus. Kände mig som ett sånt himla ufo som cyklade runt där med ett hönshus på släp men jag tog mig dit & tjejerna är installerade & har redan lagt sitt första ägg så MISSION ACCOMPLISHED! Men jag tänker att det kanske är både första & sista gången i mitt liv som jag försöker mig på det här!
 
& hur reagerade Pauls mamma kanske ni undrar? Att få tre höns i födelsedagspresent är ju också lite... out there... Först såg hon helt shockad ut, sen en blandning av rädd & uppspelt & nu imorse när hon skjutsade Tor till skolan pratade hon i princip bara om hur fina hennes små tjejer är. Så ja - jag hoppas & tror att det här kommer att bli jättebra!

Valborg 2018!

Sorry för frånvaron, men eftersom Tor var hemma från förskolan en hel massa dagar pga isstormen & magsjukan så halkade jag efter SÅ MYCKET i mitt kursarbete & har fått kämpa gärnet för att komma ikapp. Var liksom lite lättare förr i världen att ta igen ett par förlorade dagar. Det var bara att köra fokuserat & sitta uppe ett par nätter så var det klart - men det fungerar inte riktigt när man har en miniatyrmänniska som går igång klockan 06.35 på morgonen... I vilket fall, nu känns det lite bättre rent studiemässigt så vi kör ett litet valborgsinlägg först & sen måste jag visa hur det går med trädgården imorgon. Men först som sagt, valborg. Dagen började sämst med att någon (nukörjagenmeningutanmellanrumsåattdetintegårattöversättaitranslate)  frågademigomjagintekännerattjagtraumatiserarTorförlivetgenomattskickahonomtillförskolan). Kändes ju inte så där jättekul. Speciellt inte som jag ändå var hemma med honom 100% de första 2.5åren... Men samtidigt kände jag också att jag inte kunde låta det där dra ner hela dagen så jag tvingade mig att skaka av det & så körde Tor & jag picknick på bibiloteket samt åkte på en lång cykeltur i vårsolen. Tor frågade om vi kunde äta pizza till middag & jag kände lite att om det ändå är valborg så kan vi väl köra på det - även om kanske första maj är mer av pizzatradition hemma. ;) Efter middagen knatade vi ut i trädgården & eldade upp allt brännbart vi kunde hitta:
& drack rose - väldigt viktigt nu när det äntligen börjar bli t-shirtväder! Rotade också fram ett gammalt tomtebloss som fick agera stand-in för fyrverkerier. 
Tor var nöjd, så det kändes lyckat! 
Kollar ni noga så var det Tors tomtebloss från 2-årsdagen, alltså format som en 2a, men eftersom vi glömde att tända det då kändes det bra att det fick ett syfte idag istället...
Väldigt stolt liten unge som fick hålla själv!
& så avslutade vi alla med att blåsa en hel massa gånger på elden & Tor skrek av glädje & ville ha mer eld, så Paul gick & hämtade en sprayburk med gas & sprutade på elden så att det fjuttade fyr typ två meter upp... Men där kände väl jag att vi var tvugna att släcka det manliga pyromandraget så jag mutade alla med glass & så slutade kvällen med var sin glass-strut & jag kan väl konstatera att det här, den kassa starten till trots, var en av mina bättre valborg i livet!
 
 
 

It happened here too...

Vill inte ens skriva det här inlägget, men tänker att jag i alla fall ska säga att vi alla är säkra. Den paniken tidigare idag när jag hörde om skåpbilen - sån stress innan jag fick tag i Paul. Våra tankar idag är med alla offer samt deras familjer. Kan bara inte förstå vad som driver en människa till att ta så många oskyldigas liv... Nej, ikväll kramar vi om varandra hårt. Så himla tacksam för att mina lilla familj är oskadd. 

Let's forget about yesterday...

Herregud, gårdagen... I ungefär 12 timmar var det som om Tor försökte återskapa delar av Exorcisten. Kräkfest delux. Himla tur att min kräkfobi efter graviditeten är begränsad till mig själv, för hade den gällt allt kräk så hade hemmets kugghjul tippat omkull & dött. Gick & la oss & förväntade mig ungefär världens mest eländiga natt men ibland har man tur - Tor sov igenom hela natten & vaknade upp helt pigg imorse! Helt otroligt egentligen med små barn, att vara SÅ sjuk & sen springa runt som en tok hela nästa dag på strålande humör. Jaja, det är bara att tacka & ta emot samt hålla tummarna hårt som sjutton för att vi inte står näst på tur. Kan ju lungt säga att jag inte återhämtat mig fullt lika snabbt om jag åkt på något så brutalt...

Kräksjukan...

Så kom kräksjukan till vårt hus. Stackars lilla Tor har varit så eländig hela dagen, har tappat räkningen på hur många gånger han spytt. Så ledset litet barn! Sen blev det ju inte bättre av att jag råkade säga att han fått en "tummy bug" & han tog det bokstavligt & började storgråta för att han trodde att han fått en skalbagge i magen för att han ätit hönsfoder (never mind att det är månader sen han åt något sist). Suck, inte lätt att vara mamma alla gånger... & nu har han fått feber & är ännu ynkligare. Känner mig väldigt stressad eftersom han knappt ätit på hela dagen & kräkts så himla mycket att jag är rädd för att han ska bli uttorkad. Men Paul kom hem med någon form av näringslösning för små barn som har magsjuka, så nu är planen att försöka få i honom lite av det - wish us luck. 

Melt my heart!

Alltså dagens plogvall... det tungaste jag någonsin skottat & då måste ni tänka på att jag bodde mina första 20 år i norrland. Det har skottats en del i mitt liv med andra ord. Men idag var det som att ta sig igenom cement. Armarna darrade efter den femte skyffeln & då syntes det knappt att jag gjort något alls. Det är i den här typen av lägen som det är himla bra med en medkännande 3-åring. 
Tor, "We can do it as a team mamma!"
 
Hur himla gulligt sagt? Även om det inte hjälpte på isen så smälte i alla fall hjärtat!

Ice, ice, ice...

Rövvädret fortsätter här i Ontario. Ingen freezing rain varning idag, däremot flooding warning eftersom det spöregnar samtidigt som all is har börjat smälta. Tor skola är inställd så vi ska försöka slå ihjäl dagen bäst vi kan här hemma. Måste bara visa hur det såg ut igårkväll, alla grenar helt täckta av is. Farligt, men så vackert!
Allt det vita på marken är ispellets, alltså som små små hagel. Det är följaktligen SNORHALT ute. Nu måste jag bara samla lite styrka för att ta mig ut till hönsen. När det är glashalt ute är det inte det allra roligaste att knata bort till deras lilla hus. Efter en hel vinter är hela trädgården lite av en hönsskitpöl, vilket känns så där roligt att köra plattfall i...

Ice Storm and Face Paint...

Isstorm & episkt dåligt väder den här helgen (väderlekstjänsten använde sig av order "historiskt", så då är det med andra ord så uselt som det bara kan bli) så vi har i princip inte kunnat lämna huset. Kändes liksom inte aktuellt att köra runt med bilen när alla emergency services avrådde från all biltrafik... & då är det så himla skönt att vi bor där vi bor! I Toronto hade jag känt mig så begränsad om jag inte kunnat åka någonstanns över en helg, men här i Guelph är allt liksom så nära att det inte spelar någon större roll. Tillbringade därför merparten av gårdagen hos Pauls föräldrar där vi fixade så att det går att elda i deras vedeldade kamin i källaren. När det blir isstormar är det nämligen väldigt lätt hänt att elen ryker i ett par dagar eller en vecka, så då är det rätt viktigt att ha någon form av backup för värme. Inte för att det hade varit så där jättekul att klämma in oss alla i deras hus på obegränsad tid (herregud så mycket cat-fight mellan alla fyra katter!!!), men ni vet - om det står mellan det eller att knata runt i underkylt hus i täckjacka... ja då väljer jag lätt alternativet "relativt varm" framför att frysa arslet av mig. Idag, dagen som de flaggat för som värst, räddades vi från tristressen genom att vår lilla granne Aviva fyllde tre. Så himla perfekt att bara knata två hus bort & tillbringa ett par timmar med att dricka mimosa & köra facepaint!
Tor fick förvandlas till en orm för ett par timmar samt frossa i choklad cupcakes, blir liksom inte bättre än så! Dessutom extra härligt med grannmys delux när vinden bara YLAR utanför knutarna. Lite VI mot VÄRLDEN! :) 

Denna veckan...

Fy vad jag känner mig redo för helg för den här veckan har varit rakt igenom usel. För det första så har ni säkert sett i nyheterna om den jättehemska bussolyckan ute i Saskatchewan. Kanada är ju ett väldigt stort land, men det här har verkligen berört hela nationen. Som förälder gråter man ju bara av att tänka på alla de här unga killarna som aldrig mer kommer att komma hem till sina mammor & pappor. Sen grät jag som ett barn när jag läste om en av dem som fick beskedet att han är förlamad från bröstet & ner, på vilket hans omedelbara reaktion var "Dad, Olympic sledge hockey. I’ll get us the gold”. Alltså, jag börjar gråta igen bara av att skriva det... vilken fantastisk inställning. Sen har jag gråtit över alla, alla, hockeyklubbor som man ser ute på folks trappor. Hus, efter hus efter hus när man är ute & går - en ensam hockeyklubba & ett ljus. Det är en så enkel gest, men så väldigt rörande. Den senaste veckan har det hänt två gånger att jag & Tor varit ute & gått, jag börjat gråta & sen mött en annan vuxen som också gått där men tårblanka ögon. Tyst samförstånd, ibland behövs det inte mer... 
 
& sen trillade Pauls pappa i måndags & bröt armen. Tycker så himla synd om honom men även Pauls mamma. Den här vintern har varit så grinig & kall & jag vet att de känt sig väldigt instängda i huset & så precis nu, när det äntligen är april & det finns hopp om livet igen, så gör han sig så här himla illa. Sex veckor i gips minst, men han slapp i alla fall spika så det är vi glada för. 
 
Så ja, den här helgen ska vi inte göra ett enda dugg förrutom att mysa & vara tacksamma för att vi har varandra. Samt ställa ut ett ljus på trappen. 
 

Too sweet/too salty...

Tor älskar ju att baka, så idag bestämde jag mig för att svänga ihop lite cornmeal muffins tillsammans med honom. Det gick sådär. Dels för att barnet, i ett obevakat ögonblick, körde ner hela huvudet i den tomma byttan för att kunna slicka i sig smeten på botten...
Alltså, att försöka tvätta ur smet ur håret på ett litet sprattlande barn - oväntat ansträngande! Nu är hela håret alldeles stelt, så det blir definitivt kvällsbad & det där hårklippet känns helt plötsligt som en lite bättre idé! Men tillbaka till muffinsbaket. De kom ut fina, fluffiga & gula - men dessvärre tyckte varken Tor eller jag om dem.
Barnet tyckte att de var alldeles för salta & jag tyckte att de var alldeles för söta. Glömmer fortfarande bort att folk här i nordamerika tycker om allt snäppet sötare än vad som är standard i Sverige. Man hade ju kunnat tänka sig att det här skulle sitta vid det här laget, eftersom Paul tex smetar på jordnötssmör & honung på samma bröd som jag lägger cheve & salsa, men tydligen inte. Så nu får jag hoppas att Paul tycker att de är perfekta & så kan han äta dem med jordnötssmör till frukost på tåget. Men som sagt, inte det jag hade hoppats på - så nästa gång jag bakar majsmuffins så blir det garanterat ett recept UTAN socker. Lesson learned. 

Third hair cut & sad mamma...

Vi tog Tor till frisören i helgen & även fastän jag vet att det kommer att bli mycket lättare att sköta hans hår nu så saknar jag hans vilda lockar & ruffs så mycket! Så här såg det ut någon dag innan de satte saxen i det...
Jag vet att det var lite all over the place, men han såg så himla söt ut i det - som en liten tuffsig maskrosboll!
& nu är det jättemycket kortare & han ser SÅ mycket äldre ut... Snyft. Trodde det skulle bli lättare att klippa hans hår efterhand, men det här är klipp tre & det känns fortfarande superjobbigt. Så jag hoppas att han inte kommer hem någon dag & ber om en buzz cut för då kommer jag på riktigt att börja gråta!

Olivoljebedrägeri & hembakt!

Igår önskade sig Tor hamburgare till middag, så vi åkte iväg för att köpa vårt vanliga hamburgerbröd. Om ni klickar på länken kan ni se en bild på bröden - komplett med en stor skål olivolja + oliver i det högra hörnet & Olive Oil tryckt uppe till vänster. MEN, nu har jag ju läst In Defence of Food så jag tog & kollade innehållsförteckningen för säkerhets skull & då visade det sig att de inte innehöll en enda gnutta olivolja. Istället är de "olive oil flavoured" men helt & hållet bakat på soya & rapsolja (=GMO här i Kanada). Blev i ärlighetens namn helt förbannad. Sånt jävla lurendrejeri! Så nu tänker jag banne mig baka mitt eget bröd från & med nu. Började med dagens lunch. Enkel & supergod focaccia med egenkokt cheve, min egna salsa, egna inlagda morötter & egna ägg. & det är ju ingen sån där superavancerad lunch i sig, men det kändes ändå så bra i magen att ställa fram det på bordet. 
I fall att ni vill testa focaccian själva så är det bara att blanda in en påse torrjäst (12g, de blå) med 17dl vetemjöl special samt tillsätta en liter 40C vatten, 0.5 dl olivolja & 1 tsk salt. Rör ihop allt till en kletig deg, dumpa i en oljad djupare form, låt jäsa i 30 minuter & baka i 25-30 min i 225C. Sen kan man naturligtvis krydda brödet hur man själv känner för - jag penslade det med oljan från en burk soltorkade tomater & strödde lite timjan ovanpå. Supergott till & med för kräsna 3-åringar!

February & March...

Nyårsmålen då, hur går de? Vi kör recap på februari & mars i samma inlägg. Februari är liks så kort att det knappt räknas, bättre att köra sammandrag!

1. Mindre mobiltid: Har installerat en app som heter Rescue Time som håller koll på mitt mobilanvändande. Varje sekund loggas & så kan jag se över hur mycket tid jag egentligen tillbringar med att skrolla runt på telefonen. Det här har varit superbra för mig, för det gör att jag får så pass dåligt samvete när jag öppnar mobilen att jag verkligen försöker hålla mig. Idag tex har jag bara surfat runt i lite drygt 15 minuter, helt otroligt bra för att vara jag! Sen ser det ju lite sämre ut om jag checkar användandet den senaste veckan, 2h & 30 min per dag, men då är 3h Tor som tittat på Youtube kids medan vi pendlade fram & tillbaka till förrådet så egentligen är det "bara" 2 timmar per dag. Som sagt, mycket att förbättra men ändå inte SUPERDÅLIGT.  

2. Inte renovera: Um... vi har kanske börjat spana på källaren på hyreshuset. Eller snarare på det lilla förråd som hör till, jag hade velat göra om det till ett litet drivhus. We shall see...

3. Börja virka igen: I februari virkade jag ett gäng halsdukar, men sen har jag tagit en liten paus. Ska försöka få till en eller ett par rutor till på det hemliga projektet nu i april, för jag vet att det kommer att bli en virkpaus under sommaren. 

4. Läsa mer: Det har var lite tufft med läsandet eftersom jag haft så mycket skolarbete, men jag läste i alla fall "In Defence of Food" & kände mig överlag rätt nöjd med hur vi äter efter att jag läst den. Men ska försöka att bli lite bättre på att läsa innehållsförteckningar i affären, speciellt för saker så som Tors yogurt. Sen läste jag också "We were the Mulvaneys" eftersom det var vår senaste bokklubbs bok & den är kanske inte något jag rekommenderat - men hey, i fall att du känner sig sugen på 460-sidor av "familj som faller sönder" så är den precis det du söker!
 
5. Lära mig baka surdegsbröd: Nope.

6. Mer vegetariskt: Woot, så nöjd! 14 vegetariska middag både under februari & mars, så det tar oss hela 37 middagar närmare års-målet på 150!

7. Bli av med min muffin-top: Det känns som det börjar bli lite bättre. Har varit väldigt duktig på att cykla & så har jag faktiskt kommit iväg på ett pilatespass! Vilket ju inte låter jättemycket, men jag tappade pilatesen helt under husrenoveringsfasen förra året så det känns jätteskönt att vara tillbaka igen! 

8. Jobba på körkortet: Får bli till sommaren. 

9. Bli bättre på att prioritera vänner: Yes, har varit väldigt mycket bättre här. 

10. Purge: Bara ett par lådor & skåp bort från att vara klaaar med vårt förrådsutrymme! Har kastat/donerat SÅ mycket prylar & det känns skööönt! Ska till & med försöka ge mig på att sälja lite saker som jag inte längre använder. Är sämst på just den här biten, men har ett gäng böcker som går för uppmot 150 dollar på Amazon så det känns liksom inte aktuellt att ge dem till Goodwill (där nog ingen heller köpt en bok om tex Applied Multivariate analysis with R) & också väldigt onödigt att ha dem samlandes damm i någon låda då jag ALDRIG kommer att öppna upp dem igen. Vi får se hur det går, men jag ska i alla fall ge det ett försök. 

11. Do good/make others happy: Har gett bort en massa små burkar med sirap till familj & vänner samt ställt upp med barnpassning när det kört ihop sig för olika vänner. Tog tex två små kottar en tidig morgon när deras pappas axel hoppade ur led & han var tvungen att åka in till sjukhuset. Känns fint i hjärtat att ha vänner som är så trygga med oss att de känner att det är OK att ringa i ottan & sen lämna av små pyjamasungar för frukost. 


Om

Min profilbild

Ida

RSS 2.0