Growing Physalis!

Det här med att bo någonstans där det är varmt på sommaren under en längre tid (jämfört med norrland då) - älskart! För hur himla häftigt är det inte att vi kan odla physalis i vår trädgård?! Har två stora plantor (samt två små som spritt sig) som precis har börjat producera mogna frukter!
Physalis, eller ground cherries som de kallas här, är släkt med tomatplantan så själva bladen ser rätt liknande ut. Blommorna är dock rätt små & oansenliga i jämnförelse... Man får faktiskt anstränga sig lite för att hitta dem!
Tydligen finns det en hel massa olika physalis att odla & den variant vi har är tex inte fullt lika söt som den physalis vi är vana att köpa på ICA. Fast sen tror jag att ICA-varianten vanligtvis kommer från Mexico, där de ju har något mer soltimmar än vad vi har här i Kanada så det är väl inte helt orimligt att tänka att sötman är lite relaterat till det också!

Kunde inte hålla mig...

Farmor brukade alltid brottas med att hon var lite för ivrig för sitt potatisland. Hon var liksom bara tvunget dit & påta i ett litet hörn för att se om det växte som det skulle. Verkar som om jag har ärvt det anlaget. Fick ett ryck idag som jag helt enkelt inte kunde motstå & sprang ut & rotade runt lite i ett hörn på vår potatisbädd & TADA!
Så nu blir det blomkåls, ost & potatissoppa med tryffelsalt till middag! Eftersom det här året kommer att bli någon form av mellanår när det kommer till trädgården (vi hade inte riktigt energin att plantera/jobba på den ordentligt i våras) så känns varje litet skördat bär som en vinst i sig. 144 gram potatis kanske inte låter så där värst mycket att hurra för, men för mig - just 2017 - känns det rätt stort!

Garden Tour...

Jag tog ju en Garden Design kurs i våras & alla elever blev då inbjudna till vår lärares open garden för att få se lite av hans design principer in action. Så idag åkte vi dit hela familjen - Tor drog ner medelåldern något grymt, men hade ändå väldigt roligt. Bara det att han såg grodyngel för första gången, stort!
& på tal om stort... Det här var inga vanliga grodyngel ytan bullfrog grodyngel, det är svårt att se på bilden eftersom jag inte kunde få dit en skala - men de var närmare 10 cm långa. Riktiga monsteryngel! Tydligen tillbringar de två år i yngelstadiet, de hinner helt enkelt inte växa klart första sommaren. Såg inga vuxna exemplar, dock en massa små söta gröna grodor som Tor ville klappa.
Jäklar också... vi skulle kanske försöka pressa in en damm i trädgården i alla fall... Det är ju så fint & Tor hade verkligen älskat det. Sen vill jag köpa mer plantor som växer i täta mattor. Tydligen otroligt klappvänligt om man är två år gammal!
Haha - ni ser ju crowden i bakgrunden, inga spring chicks direkt! Det som var så himla sött dock var att alla pensionärer i princip omgående började leta stenar åt Tor när han hittade en stor damm (alla former av vattendrag måste fyllas upp med sten enligt Tor). Lite osäker på om de bara gjorde det för att vara hjälpsamma eller om de helt enkelt levde ut lite av sina inre barn via honom! Inspirationsmässigt då? Tja, jag vill ju som sagt ha en damm men sen vill jag även plantera mer klematis. Så himla maffigt & vackert!
Sen gillade jag de här stentrågen med succulenter:
Dock lite osäker på om det är värt investeringen i tid. I regel klarar jag av att hålla det jag planterat vid liv, men allt som jag knölar ner i krukor är lite mer risky business. Hur mycket jag än försöker är jag inte så där jättebra på att komma ihåg att vattna... & ja, jag vet att det är en av fördelarna med succulenter, att de inte behöver så där jättemycket vätska. Men då känner jag genast att vintern hade varit ett problem. Känns som om det hade blivit HEMSKT kallt för rötterna att ta sig igenom en hel vinter i en liten stenbytta. Jaja... något att komma ihåg längre fram när Tor är lite mer självgående & jag får lite mer tid över för att experimentera i trädgården!

A little garden update...

Det har varit en så otroligt kall vår här i Ontario, så fastän det är juni känns det inte alls som om sommaren kommit igång på riktigt. Det är liksom mer stickad tröja än shorts väder. Det här gör att trädgården inte heller tagit fart, men jag har så smått börjat i alla fall. Igår planterade jag bland annat basen på farmors minnesträd (vi var tvugna att plantera det innan minnes-stunden, så jag har nya planer för vad vi ska göra då). 
Ville att det skulle vara både vackert, användbart & väldoftande - så valet föll på rosa lavendel & timjan. Nu kommer väl säkert timjan att ta över hela lådan innan sommaren är slut, men jag hoppas att lavendern är nog stor för att kunna hålla sig undan från att bli helt överkörd... We shall see. I bakgrunden kan ni, förrutom min vitlöksbädd (som mirakulöst överlevde hönsattacken!), förresten se mitt lilla potatisland... 
Har sått rädisor & spenat mellan fårorna som jag hoppas kunna skörda innan potatisplantorna blir för stora så att de hamnar i skugga. Förövrigt var tanken att alla plantor skulle vara i raka fåror... Alltså, fail på den. Ser mest ut som om jag varit full & glad när jag knölade ner potatisarna!

Två fiaskon...

Två trädgårdsfiaskon idag - det ena lite roligare än det andra. Men vi börjar med det som inte var fullt lika kul. Tor vaknade strax innan sju (tidigt för honom, så jag var trött som synden) & det första jag ser när jag tittar ut genom fönstret i hallen är mitt vitlöksland - ÖDELAGT. Hönsen hade lyckats smita ut från sin nya inhängad & sen var det ju fort gjort att gräva upp hela vitlöksbädden. Fifan så deppigt. 30+ vitlöksplantor troligtvis totalt förstörda. Har försökt gräva ner dem så gott det går igen & har vattnat på, så förhoppningsvis överlever i alla fall något. Men den fina frodiga vitlöksbädd vi hade igår är ju helt klart ett minne blott...
Vitlöken i all ära, det värsta var ändå att det kändes som ett sånt SVEK från hönsen. De har varit ett av mina få glädjeämnen det här skitåret, så det här var helt klart ett hugg i ryggen - liksom hönsversionen av "Et tu, Brutus?"! Um, andas i papp-påse över den... Vidare då, jo i höstas fick jag en kartong Canada 150 tulpaner från Pauls mamma. Kanada firar nämligen sitt 150-årsjubileum som nation det här året & som ett led i festligheterna fick en holländsk tulpanbonde i uppdrag att ta fram en Kanada-tulpan. Så här var tanken att de skulle se ut... Bara att Herr Holländs Tulpanbonde har shottat lite för många öl, för många många tulpaner har slagit ut i helt fel färger. Har väntat otåligt på våra tulpaner & det är ju bara att konstatera att det inte blev helt rätt där heller...
Det är ju inte så att den är ful, men speciellt kanadensisk är den väl inte direkt. Möjligtvis med undantaget att man kan se ut så i skinnet efter en lång & kall kanadensisk vinter... I vilket fall, det här trädgårdsfiaskot blir jag ändå lite fnissig över. Bara tanken på att Ottawa har planterat 150.000 kanadatulpaner inför festligheterna & så kan det hända att det enda det resulterar i är ett hav av orange. Liiite roligt ändå!

Rain check & garden prep...

Imorgon hade vi ju planerat farmors minnesstund, men i torsdags var det bara att inse att det var bäst att ställa in. Det har nämligen regnat så mycket den här våren att vattnet i Lake Ontario står högre än vad det gjort på 50 år & lägg sedan på de 70mm regn som ska komma nu i natt & imorgon & det är upplagt för totalt kaos. De senaste dagarna har man tex febrilt fyllt sandsäckar i försök att rädda hus ute på Toronto Island från att översvämmas - men de måste kanske ändå evakuera. Dessutom kommer många av de stora vägarna troligtvis att tvingas stänga, så det kändes helt enkelt inte OK att be folk köra hela vägen från Toronto när vad som beskrivs som "the perfect storm" är på gång. Dessutom, hur härligt att stå ute i vattendränkt trädgård, i 4C, för trädplantering & ballonsläpp när regnet vräker ner... Um, & så ska det blir SNÖ imorgon eftermiddag så bönderna som vi beställt efter vårt plommonträd ifrån har avrått oss från att plantera det just den här helgen.
 
Jag ska inte ljuga, det kändes jättejobbigt att ställa in - men nu försöker jag fokusera på den positiva aspekten av det hela. Ingen kommer att behöva vara ute på vägarna under farliga förhållanden, plommonträdet kommer inte skadas av snön & så får vi mer tid att preppa trädgården (tänker att vi kanske lägger minnesstunden under fruntimmersveckan istället eftersom farmors mellannamn var Margareta). I ett ryck av "Om det nu är så här måste jag göra det bästa av saken" var jag ute & pysslade i två timmar nu under eftermiddagen. 
Det var kanske inte supermysigt att jobba där ute i regnet, men det var tillfredställande att få arbeta av mig lite. Fick bland annat klart den här omöjliga biten (known as the Canadian Garden pga att jag bara planterar vita & röda blommor här) av vår "front garden". Eftersom lönnen är så tät har allt här växt uselt & det har mest varit ett ödeland av taskiga små grästovor & små ledsna uråldriga tulpaner. Men jag petade ner ett helt gäng tulpaner förra hösten så nu ser det bättre ut på den fronten (även om mer ska ner till hösten) & förra veckan grävde jag ut allt fult gräs & jordförbättrade med gödsel från hönsen. Sen har jag planterat en massa saker som jag hoppas ska klara sig i skuggan från lönnen. Hostor, bergenia & löjnantshärtan & till & med en liten en längst där framme i bild. Alla som känner mig väl vet att det här är ett stort steg, avskyr i regel allt med barr. Happ, vidare då - håller på & fixar med min boulevard garden!
Ser ju lite spartanskt ut nu kanske, men jag hoppas på att det ska ha fyllt ut rejält fram till juli så att det ser mer täckande ut då. Hade varit så fint om det kunnat blomma lagom till minnesstunden! & så funderar jag på att explandera den här biten upp mot trappen också. Vill att det ska vara riktigt välkomnande - massa lavender & andra blommor som gör luften nästan tung. Men så måste jag jobba på att arbeta in lite evergreens & då känns det som om rabatten är för tunn. Är dock inte helt hundra på om det är realistiskt att vidga allt med en meter... 
Anyway, här ska alla blommor vara vita, rosa, lila eller blå är tanken, så imorgon ska jag gräva ut de där liljorna precis vid trappen. Orange & gult känns inte så kul - så de ska få flytta in i "hönsträdgården. Funderar på om jag ska knöla in en stor ros vid trappen eller satsa på en hortensia. Hortensior var ju farmors favoritblomma, men jag är så rädd att jag ska ta död på den så en ros känns som ett säkrare kort. Jaja, det är för kallt att bestämma något just nu - så jag har lite tid på mig att fundera vidare på min garden plan!

Home made syrup!

Till något betydligt roligare än de senaste blogginläggen... TADA! Egen sirap!
Hade vi haft lite ordning & reda på oss hade vi mätt upp mängden sav vi fick från våra tre träd, men jag tippar på att vi fick en 15 liter så att koka ner det hela var rätt tidskrävande. Jag använde dock en vid kastull så det hjälpte att korta ner tiden lite i alla fall. Rätt snabbt kunde man också se att den nedkokade saven var mörkare än saven vi spädde ut med, men vi var lite osäkra på hur länge vi egentligen skulle fortsätta koka. Håller man på med det här på lite större skala har man nämligen ett mätinstrument som visar hur hög sockerhalt sirapen har & så slutar man när man kommit upp i 66 brix. Hade Paul fått bestämma helt själv hade han älgat iväg & köpt en själv men eftersom jag inte tycker att man behöver ha varje mätinstrument som någonsin uppfunnits körde vi på magkänsla.
Nu är det här ju inte ren lönnsirap utan en mix av lönn & walnöt, men om vi jämnför med Ontarios officiella lönnsirapsguide (jo men självklart finns en sån - kom ihåg att Kanada har en nationell lönnsirapsreserv) så känns det som om vi lyckades rätt bra med tanke på att vi alltid köper våran sirap Very Dark! Nu är bara frågan vad vi ska göra med dessa dyra droppar... blev ju liksom inga jättemängder så det känns inte aktuellt att låta Paul spendera hälften på en våffel-lunch (han är den enda i familjen som äter våfflor med sirap)...

Uppdatering på sirapsfronten...

Jag måste ju uppdatera på lönnsirapsfronten! Första dagarna höll sig temperaturen envist under nollan & inget hände - jag höll på att dö av otålighet. Sprang fram & tillbaka till hinkarna som en OCDig 5-åring på julafton & så blev det äääntligen lite varmt i luften...
& det var ju inte så att det RANN sav ur träden, men ändå ett stadigt droppande. Åh så till mig jag blev!
Hitintills har vi tappat 1.5l var från valnöten & lönnen. Vilket kanske låter mycket, men då ska det kokas ner rätt rejält. För 1 liter sirap behövs nämligen 40 liter sav... så jag inser ju att vi inte kommer att komma upp i någon jätteproduktion, men det spelar inte så stor roll. Om vi bara kan få en liten burk hemmagjord sirap är jag nöjd! Nu ska det bli kallt igen i ett par dagar, men jag hoppas på ett första "nerkok" till nästa helg...

Tapping sap...

Det var ju min namnsdag (Ida-Maria) i tisdags så Paul överraskade med... tja, inte blommor direkt men i alla fall något växtrelaterat. Tre hinkar med tillhörande utrustning för att tappa sav så att vi kan koka vår egen lönnsirap. Men hur kanadensiskt?! Nu har vi alla varit sjuka i dagarna tre, men idag var vi nog pigga för att orka ut en liten vända i trädgården så att vi kunde få upp hinkarna. Tydligen ska man handborra hålen i träden för att göra processen så skonsam för träden som möjligt, men vi körde på en vanlig elektrisk borr för att 1) vi har den & det kändes lite onödigt att lägga 400 på en borr vi använder en gång per år... 2) jag ändå tycker så illa om alla träden vi "tapped" att det kändes rätt skönt att sätta elborren i dem!
Först ut var vår Black Walnut & nu kanske ni bara - men hallå, det är ju ingen lönn! Nej, men jag råkar prenumerera på en liten homestead tidning där de listat alla de träd man kan få sirap ifrån & tydligen ska black walnut sirap smaka som kola & det måste ju provas! Vill någon där hemma testa så ska tydligen björk ge en sirap som är utmärkt för att glasera fisk... Anyway, vi borrade ett cirka 5 cm djupt hål i lätt vinkel & bankade sedan fast... jaaa, vad hade något sånt här kallats på svenska, savtappen?
Kroka fast hink & lock & så är det bara att vänta på att saven rinner till!
Har även satt en hink var på våra två norska lönnar, så vi får se hur den sirapen blir. Hade ju varit perfekt om vi hade haft en tomt full med sockerlönnar, men man tager vad man haver!

Trädgårdsbokslut för 2016...

Ute faller det för första gången riktig tjock snö som lägger sig, så det känns som att det är dags att lägga trädgårdsåret 2016 till handlingarna med ett litet bokslut. Trumvirvel... totalt har vi skördat 64.5kg grönsaker det här året - inte illa för att vara vårt första år med nya pallkragar! Vi har plockat mer än 30 kilo pumpor, nästan 18kg tomater & snudd på tre kilo blomkål...
Samt en massa kryddor, gurka, rädisor, mangold, bönor & massa annat. Så - vad är planen för 2017? Dels hoppas jag på lite mer bär. Vi har planterat fyra blåbärsbuskar, två lingonplantor, massa smultron & hallon samt fyra vinbärsbuskar & ett körsbärsträd så jag tycker att vi borde få lite bättre resultat än vad vi fick det här året. Femton gram bär kändes nämligen lite magert. Sen ska vi lägga till ytterligare fem pallkragar & förhoppningsvis även plantera: ett persikoträd (vackraste blommorna på jorden), minst ett äppelträd, mer vinbär, kiwi & vildvin. Um, & så ska jag plantera en sjuhelsikes massa kål - både blomkål & grönkål står på listan. Inte för att blomkålen gav någon jätteutdelning eller för att jag gillar grönkål (äter hellre karton, fy farao vad trist) men för att hönsen ÄLSKAR det. Nu när det är snö ute & inget grönt växer i trädgården hade det varit perfekt med en massa kål att plocka som ett litet treat för att muntra upp tjejerna. Så här långt verkar de nämligen tycka att vintern suger rätt rejält...

Planting garlic...

Så fort Tor somnat efter lunchen (som han faktiskt åt, halleluja!) pep jag ut med det här gänget...
En massa olika sorters vitlök som jag fått av vår vitlöksodlande granne Matt (han är på riktigt en vitlöksbonde). Matt tyckte att jag skulle plantera ungefär 150 vitlöksklyftor vilket kändes... men lite i överkant. Räkar man med att varje klyfta ger fem nya klyftor så blir det ju 750 klyftor att tugga sig igenom. Vi är inga storkonsumenter av vitlök, så jag känner att en 30 klyftor får räcka det här året. Vi får väl se, jag kanske ångrar mig nästa sommar men då är det ju bara att odla mer till nästa år! I vilket fall, knölade ner alla klyftor, täckte med jord & ett täcke löv & toppade det hela med halm från hönsens inhägnad (rikt på gödsel med andra ord) & vattnade slutligen ner det hela med ett par kannor regnvatten.
Känner att jag med detta gett vilöken ungefär bästa möjliga start - förrutom att jag kanske är något sent ute med själva planterandet... Jaja, vi får helt enkelt se i juli hur det går! Känns himla härligt att faktiskt redan ha påbörjat trädgårdssäsongen 2017. Nu måste jag bara googla vad jag kan plantera ihop med vitlöken...

The last pumpkins of 2016...

I torsdags fick vi första snön här i Guelph (bara lite, det la sig inte) så det började kännas som hög tid att göra klar trädgården för vintern. Jag började med att ta in våra sista pumpor. Har inte vägt in dem än, men imorgon ska jag köra ett par vändor i ugnen & sen ska vi ha pumpa puré till nästa år!
Sen rensade jag ut alla döda tomater & chiliplantor - så nu har vi bara kvar lite mangold, salad & kryddor. Det känns lite sorgligt att vara hänvisad till en vinter av affärsgrönsaker, så till veckan hoppas jag kunna plantera en massa vitlöksklyftor så att jag får känna att åtminstone något gror där ute!

Growing cauliflower!

Igårnatt fick vi vår första riktiga frost, så nu blir det tyvärr inga fler tomater innan nästa sommar. Men lite finns det fortfarande att skörda där ute - som min allra första blomkål!
Kanske inget jag kanske kommer att börja odla i större mängder, de tar sjukt lång tid att växa till sig & kräver väldigt mycket plats, men ändå rätt häftigt att gå ut & plocka bara sådär! Blev blomkålssoppa till middag idag & imorgon får det nog bli blomkålsmos av resten. Den vägde in på 1.4kg så det är lite att arbeta sig igenom... Sen har jag fortfarande ett gäng pumpor där ute som jag måste plocka in de närmsta dagarna - Halloween är ju precis runt hörnet så det känns som läge att laga en massa pumpabaserade saker!

Thanksgiving weekend and cauliflower...

Det är ju Thanksgiving här i Kanada den här helgen & är det en helg som jag verkligen älskar så är det denna! Det känns så fint att ge tack, att inte stressa över presenter & pynt, naturen är FANTASTISKT vacker & maten är typ bäst. Imorgon ska vi äta tjärknöl till middag & jag ser redan fram emot det på ett närmast frikyrkligt sätt. Måste bara bestämma vad vi ska servera till... velar mellan potatisgratäng & ugnsrostade grönsaker & är dessutom lite småfrestad att bjuda på blomkålsmos för checka vad som växer ute i trädgården:
Det enda som håller mig tillbaka är att jag känner att den kanske kan bli lite större? Har liksom noll koll på när man egentligen ska skörda blomkål...
Skördade förövrigt ett helt kilo tomater från trädgården nu imorse - är inte det helt otroligt att de fortfarande växer & mognar där ute. Det är ju liksom ändå en rätt bra bit in i oktober nu & vanligtvis brukar vi få vår första frost kring den 10e & då är det helkört för allt vad tomater heter. Så det är en av de saker jag ska ge tack för nu i helgen - att vi har fått en så härlig & varm höst. Även om det inte behöver vara lika varmt som det var den dagen mamma landade. Mamma är nämligen lite värmekänslig så 27C & strålande sol var kanske lite väl mycket...
 
p.s. armen är Pauls - så där hårig är jag INTE.

Growing corn...

Jag måste få visa vår majs - kan liksom inte greppa att jag fått något att växa sig så otroligt stort!
Majs är vindpollinerade & ska tydligen helst odlas i rader för optimal pollinering. Jag var väl inte jättenoga med avstånden när jag planterade dem, men tydligen lyckades jag få till det ändå för titta vad som har börjat växa fram!
Hade ingen aning om att corn silk kunde vara så färgglatt! Allra bäst är att det växer till sig på mer än ett ställe...
Men jag försöker att inte vara alltför till mig över att det växer majs i trädgården - rapporterna från grannar & vänner är att det ändå inte blir något pga ekorrarna. Så i nuläget försöker jag fokusera på att 1) de är ett otroligt häftigt blickfång 2) Tor har indentifierat dem som majs & lagt till dem till sin lista av grönsaker som han gillar att titta på & prata om.
Allra bäst är det tydligen om vi (på hans begäran) pallar upp hans potta på en pall inne i badrummet så att han kan sitta & titta ut på majsen genom badrumsfönstret medan han sitter & funderar på om han ska kissa eller inte...

Un havre de paix...

Självklart är det en lyx att kunna åka till en affär & handla all den mat man behöver, men jag känner mer & mer att för mig är det ännu mer lyx att odla den själv. Det är lyx för att jag har tiden att göra det, lyx för att vi har marken att odla maten på, lyx för att det inte blir färskare än så här...
När vi började vår trädgårdsresa i våras kändes det i ärlighetens namn mest nervöst - vad höll vi på med egentligen? Även om gräsmattan som vi hade där innan var skitful & bara genererade poänglöst merjobb så var den i alla fall... konventionell. Hemma i Sverige så växte jag i & för sig upp med en massa potatis i trädgården men här i Kanada verkar folk vurma lite mer för den perfekt gräsmattan... Så när jag stod där i våras & tittade ut över ödemarken vi just skapat var det inte utan att jag ifrågasatte våra planer. Nu, så här en fyra månader & 16.5kg grönsaker senare känns det här kanske som den bästa ideén ever! Ser nästan fram emot vintern så att vi får tid att sätta oss ner & börja planera allt för sommaren 2017. För trädgården har redan nu blivit det en av ni bloggläsare "förutspådde" - un havre de paix, a haven of peace...

From the garden week 5

Eftersom trädgården bara fortsätter att producera - jag menar kolla bara hur tokigt det växer där ute - så tänker jag att vi fortsätter med mina trädgårds/köksuppdateringar.
Senaste att börja leverera är bönorna - får plocka en hel näve varje dag för att "hålla undan".
Tor, som hitintills ratat det mesta i grönsaksväg har av någon outgrundlig anledning bestämt sig för att det är SJUKT ROLIGT att äta bönor - så jag är glad för varenda en jag plockar! Något som dock fortfarande inte gör annat än att producera blad är våra blomkålsplantor. De är bara allmänt jättestora bladhögar, så nu har jag börjat skörda bladet & inkorporerar dem i alla rätter som kräver grönkål (som vi inte odlar eftersom jag inte gillar det). Senaste "blomkålsreceptet" blev en risotto:
& jag vet att det här mest ser geggigt ut - men det var väldigt gott!
 
För fyra personer: Fräs 3dl risottoris i 4msk olja i en minut - slå sedan över 2dl vitt vin & 5 dl grönsaksbuljong. Låt allt koka upp & sänk sedan värmen, låt sjuda under omrörning. Stek 200g svamp tillsammans med 1 hackad gul lök, 1 pressad vitlöksklyfta, 200g butternut squash & 4-5 blomkålsblad (eller vilken annan kål ni får tag på). Salta & peppra. Tillsätt grönsakerna till riset & spä sedan risotton med 1dl buljong åt gången till all buljong har absorberats. Rör slutligen ner 1dl ost när riset är färdigkokt. 
 
Skördat hitills: 11.3 kg

Pumpkin oatmeal muffins...

Det börjar ju som sagt trilla in lite pumpor i huset - så årets första pumpabak blev av redan nu... i augusti. En del av mig känner det som om jag fuskar, lite som om jag hade börjat julpynta i september, men när hela huset luktar pumpakryddor så får det gå ändå!
Det här receptet, samt många andra pumparecept, använder sig av färdigköpt pumpkin spice men jag blandar min egen - det är liksom inget mer än en blandning av kanel, ingefära, nejlikor & allspice. Um, finns allspice i Sverige? Om inte så är det i sin tur en lika blandning av kanel, nejlikor & muskotnöt.
Save

Pumpabonden Tor...

Har jag berättat att Tor lärt sig säga PUMPA & dessutom är sjukt intresserad av pumpor? Det är så himla sött, när vi är ute i trädgården vill han allt som oftast gå bort till pumporna & peka ut dem åt oss. Han klappar på dem, säger pumpa & försöker räkna dem. Oftast i stil med "tvo, six, puuumpaaa!". Kommer någon & hälsar på vill han också gärna ta dem i handen & gå bort & visa pumporna, han är helt enkelt en väldigt dedikerad liten pumpabonde!
Igår skördade vi vår första lilla pumpa (precis över kilot vägde den) & jag bakade den i ugnen & skrapade sen ur den & gjorde pumpapuree. Planen är att smygstarta höstbaket nu till helgen & göra det här årets första pumpabröd - längtar redan, bästa doften!

From the garden week 3

Mangoldätandet fortsätter här i Casa Chvostek - det tar bara någon dag så finns det till ett nytt mål oavsett hur mycket jag tuktat dem innan. En sak som jag upptäckt är att mangold är värsta snabbmaten, det tar liksom ingen tid alls så har du en komplett måltid. Väldigt bra exempel: supersnabb mangoldpasta.
Fast food at the urban homestead!
Väntade en tre dagar & sen blev det mangoldpaj:
Mangold & blomkålspaj
Eftersom vi även sitter på fyra stora blomkålshuvuden testade jag något nytt - jag la till ett par blomkålsblad till mangoldbunten & det blev jättegott. Så nu vet jag att jag kan laga något av de plantorna också ifall att de inte hinner med att producera ett riktigt blomkålshuvud (planterade dem lite sent)! Receptet är förövrigt en keeper - det här med att hälla på lite vitt vin när man steker grönsakerna var ett fantastiskt tips! Sen... ser ni gurkorna på tallriken, våra första egna gurkor!
I ärlighetens namn var min första tanke "Men kan vi verkligen äta det här?". Har ju matats med spikraka, perfekta, gurkor hela mitt liv så de här fula små gurkorna kändes nästan som om de inte räknades & det är ju faktiskt bara helt sjukt när man tänker efter. Snacka om att leva ett priviligerad liv när man automatiskt ser ner på krokiga grönsaker & inte bara är tacksam för det som växt fram. Utseendet till trots, de är de BÄSTA gurkor jag någonsin ätit. Har ni någonsin ätit gurka med andakt? Nä - men de här äter man & håller andan lite, så goda är de. Egenodlad gurka for the win.
 
Happ & så levererade våra fina grannar igen. Fick en liten skål med vilda gula plommon som jag använde som bas till en paj. Använde det här receptet, FANTASTISKT om du har en sur bas (typ vinbär eller rabarber), men nu blev det lite för sött. Då var zucchini/bananbrödet jag svängde ihop näst så mycket mer lyckat. I nuläget kostar en stor zucchini kring 3 kronor - så planen för nästa helg är att köpa på mig en massa som jag kan riva & frysa ner inför vintern. Fick nämligen bara en liten fattig zucchini från vår planta innan det gick & dog. Får bli revanch nästa år!
 
Skördat hitills: 2.6 kg
Save
Save
Save

Tidigare inlägg
RSS 2.0