Grackles in the Garden...

I lördags knatade jag, intet ont anande, ut genom vår köksdörr & fick syn på en vacker blåsvart fågel. Hann tänka "nejmen vad fin!" innan den tog sats & flög rakt mot mitt huvud under vilt skränande. Lyckades precis ducka, men det var så där pass nära att jag kände vinddraget i håret. Nu var det ju ingen jättefågel det rörde sig om, tänk typ traststorlek, men jäklar vad rädd jag blev i alla fall! Sen slutade inte attacken där heller. Nej, innan jag hunnit ta mig in i köket & drämt igen dörren hade fågelfan hunnit med ytterligare två anfall. Sen har det hållit på så där non stop. Den attackerar allt & alla, hundar, barn, katter & människor - typ allt utom hönsen. Den följer mig också genom trädgården & om den inte attackerar så sitter den & vrålar på mig. Fast värst är det när katterna är ute, då är det som om själva fan flugit i fågeln, finns liksom ingen hejd på hur mycket energi den kan ösa på att försöka picka ihjäl dem. Det är så pass illa att de inte ens kan sitta i vardagsrumsfönstret & titta ut genom myggfönstret utan att vi har en vansinnig fågel skriandes på andra sidan nätet. Det vi har åkt på är ett par häckande grackles, de har ett bo med ungar i murgrönan på vår grannes hus. Vackra, men hemskt aggressiva & grymt högljuda. Så nu räknar jag ner tiden tills ungarna är ute ur boet. TVÅ veckor tar det tydligen innan de är redo för take off... Lääängtar!

Spinach!

I början på maj bestämde jag mig för att försöka mig på att så spenat  & de senaste veckorna har vi därför kunnat njuta av vår alldeles första skörd av egenodlad babyspenat. Så gott! Men idag var det dags att säga tack & adjö eftersom det blivit för varmt för spenatplantorna & de började gå i blom. Så jag tillbringade kvällen med att rycka upp alla plantor, nypa av alla färska blad, förvälla dem & frysa ner dem inför vintern. 
Jobbade non-stop i ungefär 2 timmar & fick ihop... håll i er nu... 500g färdig spenat. Alltså, verkligen inga jättemängder. Nu är jag väldigt stolt över de här 500g i alla fall, men det är lite sjukt att tänka på hur mycket jobb som gick in i det här i förhållande dels till slutresultatet & dels till hur lite fryst spenat kostar i affären. Jag begriper ju att det är jättestor skillnad på vår lilla backyard farm & de stora jordbruk som fokuserar på just spenatodlingar, men ändå... lite tankeväckare där. Kommer garanterat att kännas helt OK att betala lite extra för närodlad spenat från små familjejordbruk framöver! Här där vi bor är nämligen de allra flesta bönder mennoniter & många av dem så strikta att de förbjuder både bilar & teknologi överlag. Så imponerande, tänk bara om vi alla var tvugna att försörja våra familjer utan moderna hjälpmedel... känns på riktigt helt svindlande efter kvällens lilla övning!

Rhubarb jam...

Så länge jag kan minnas har jag ÄLSKAT rabarber, tycker att det är så otroligt gott i alla former. Minns när jag var liten & en av de största höjdpunkterna på den korta norrlandssommaren var när jag kunde skära min första bit rabarber, doppa i socker & äta rakt av - så himla gott! Rabarberpaj har alltid varit en storfavorit & något av det bästa jag vet när det är riktigt varmt ute är en skål med iskall rabarberkräm serverat med frysta hallon. Med andra ord var rabarber ungefär det första jag planterade när vi flyttade hit till Guelph. Bara det att jag råkade plantera mina plantor under vårt valnötsträd - helt ovetande om att valnötter utsöndrar ett ämne som kallas juglone & som är supergiftigt för rabarber. Innan jag listade ut det förlorade jag två års rabarberplantor & därför är det här första året som jag har kunnat skörda mer vettiga mängder rabarber. Hitintills har det blivit ett gäng smulpajer & så i måndags slog jag & Jess till på en halvdags rabarbersyltning. Älskar verkligen att lägga in konserver med Jess så att få koka ihop 3 olika typer av sylt med henne kändes verkligen bara som världens lyx!
Började med en vaniljrabarbersylt, följde upp med en kanelvariant & avslutade med min all time favourite - rhubarb rosemary. I fall att ni vill testa den senare så är receptet superenkelt, blanda bara ihop 14dl hackad rabarber med 9dl socker, 2 rosmarinkvistar & juicen från 2 citroner. Låt stå i 45 minuter & koka sedan ihop allt i 20 minuter. Ta bort rosmarinkvistarna & häll upp i varma burkar som man sen kokar i 10 minuter i vattenbad (vattnet måste täcka locken med ~2cm). 

Dåligt mammasamvete...

Fick lite dåligt mammasamvete häromdagen när vi var hos en av Tors små kompisar & hens trädgård var helt full av roliga saker för små barn. En uppblåsbar pool, gunga, en stor batteridriven traktor som de kunde åka runt på, sandlåda, klättertorn med rutchkanor, ett litet leksakshus med spis & ett vattenbord med hur många leksaker som helst. Att jämnföra med vår trädgård som har ett gäng miniatyrstolar för små personer & that is it... Tröstade mig med att en av våra grannar inte heller har några barnsaker i sin trädgård men så gick jag över i förrgår & de hade skaffat världens klätterborg... Kände mig SÅ himla taskig mot Tor - för anledningen till att vi inte har en massa leksaker i vår trädgård är 100% mitt beslut. Känner att leksaker så som sandlådor så lätt stannar kvar långt efter att barnet vuxit ur dem & sen tycker jag dessutom att barnleksaker i de allra flesta fall är skitfula & missförstå mig rätt nu, det är inte som om vår trädgård är perfekt på något vis, men jag vill liksom inte lägga till ännu mer till den ständigt pågående kaoset! Då går jag hellre en kvart bort till lekplatsen & låter Tor leka av sig där. Men som sagt... kände mig som en rätt dålig mamma där ett tag. Tills jag såg honom i vår trädgård idag & den glädje han utstrålade:
Tor & hans lilla flock... Bristen på leksaker till trots, så himla glatt barn!
Så nu känns det lite bättre - för även om vi nu inte har gungset & lekstugor så känner jag ändå att vår trädgård är för alla i familjen & när jag tänker efter lite till så inser jag att hönsen gör att vi är ute precis varje dag & donar med dem. 365 dagar per år & det vågar jag slå vad om att de allra flesta gungställningarna i Kanada & Sverige har svårt att matcha!

Tomatoes are in...

Nu blir det mycket trädgård här på bloggen, men det är typ allt vad vi håller på med just nu. Förra året var ju ett så himla trögt trädgårdsår för oss så nu känns det lite som om vi har en massa uppdämd energi som vi bara öser ner i jorden. Eftersom Paul installerade en ny trädgårdsbädd igår ägnade jag dagen åt att fylla upp den med jord & plantera den. 
Tagetes, basilika & tomater som vi har dragit upp från frön. Det är första gången vi inte köpt färdiga plantor & det kändes verkligen stort att äntligen få plantera ut dem. Så mycket jobb som gått in att hålla dem vid liv sen i februari/mars! Förrutom de här nio plantorna planterade jag ut ytterligare 15 & sen har jag en 10-15 till som jag i nuläget inte riktigt vet vad jag ska göra av + att jag har kanske 300 tomatvolontärer från föregående år... Kolla bara in lådan där vi har planterat potatis (tack Jo!):
Ser ni alla de där små plantorna? Tomat, tomat, tomat, tomat... Får så dåligt samvete av att dra upp dem också. Känns liksom helt fel att rensa ut en hel massa plantor som faktiskt kan producera något om de bara får tillräckligt mycket space. I tell ya, I need a farm... Sen har jag också jobbat på att rensa ogräs, det finns liksom att ta av om vi säger så. Sisu hjälpte till efter att Tor tröttnat på att gräva med mig:
Här kan vi snacka positiv feedback. Sisu är glad för att hon får gräva efter insekter, jag är glad för att hon räfsar upp en massa ogräs & så är jag glad för att ha en liten höna att jobba tandem med. Ibland är en höna verkligen det allra bästa sällskapet. Inga tusen frågor om hur livet & universum fungerar & noll kisspauser!

Garden Recap May...

Det här blir ju vår femte sommar i huset (crazy!) & fjärde sommaren som vi odlar grönsaker & jag är så himla glad för det här är nämligen första året som vi faktiskt har kunnat skörda lite mat redan i maj! Inte jättemycket naturligtvis, kring ett halvkilo, men det är så underbart att i alla fall kunna börja plocka lite sallad & salladslök:
Samt rädisor & spenat. Faktum är att jag känner att vi har nog med spenat nu att jag bestämt att det är slutköpt för stunden. Som Christina Schollin skulle ha sagt, "nöööjd, nöööjd, nöööjd".
Sen har Josefin & jag också planterat min lilla kryddträdgård så nu väntar jag på att det ska växa till sig lite mer & sen är planen att försöka göra lite egen pesto som jag sen kan frysa ner för vintern. 
Den här lådan ser lite ledsen ut eftersom ekorrarna hela tiden envisas med att rycka upp mina stackars salladslökar. Har tappat räkningen på hur många gånger jag påtat ner dem igen & jag kan liksom inte begripa varför de envisas med att dra upp dem när de sen inte ens äter dem?! Så himla meningslösa djur... Tack & lov verkar de inte gilla rena kryddväxter lika mycket så den här lådan ser bättre ut:
Närmast i bild står min salvia som verkligen inte såg mycket ut för världen bara får några veckor sen. Var så nära att räkna bort den som ytterligare en vinterförlust men är så glad för att jag lät den stå lite till - så fin & lummig nu! Men tillbaka till ekorrarna - tidigare år har jag försökt mig på solrosor om & om igen utan att få upp en enda planta. De bara biter av dem jämt med marken, lämnar kvar hela plantan & drar... men i år har de låtit dem vara fram tills idag då jag hittade en halshuggen planta. Har kanske 20 kvar så nu måste jag knugga geniknölarna för att se till att de låter resten stå. Har planterat dem längsmed hela vår husvägg & det hade varit så sorgligt om det betat sig igenom hela raddan bara på rent djävulskap!
What else, jo men jag måste visa min svenska morsdagspresent! Fick ju rosenhäcken på den Kanadensiska dagen i början av maj men förra helgen fick jag istället två stora hortensior. Har planterat dem på var sida av vår trädgårdsport & hoppas att de ska ta sig där.
Den här sidan är nämligen mitt stora trädgårdsaber next ekorrarna & kirskålen. SÅ svårt att få något att växa under vårt stora lönnträd & i princip omöjligt att få något att växa lika bra på den här sidan som på andra sidan som får sol... Hitintills har jag betat mig igenom vinbär samt rabarber & båda de försöken har varit totala fiaskon. Vinbären gick så dåligt att jag var tvungen att förstahjälpenflytta dem & när det kommer till rabarbern har plantan visserligen överlevt men den är så liten att den knappt når upp till Tors vad. Att jämnföra med rabarbern jag planterade på andra sidan som är ungefär lika stor som hela Tor...
Um... I vilket fall, nu testar jag hortensior & håller tummarna för att det ska gå bättre. Som jag förstått ska de klara sig rätt bra både i skugga & i sol & hitintills håller de jämna steg - båda har börjat producera knoppar!
Hortensior, fast då på kruka, har alltid varit min familjs morsdagsblomma ända tillbaka till min farmors mamma så jag hoppas verkligen att de ska klara sig så att jag kan plantera båda raderna fulla med dem. Hade inte bara varit så vackert utan det hade också känts som en liten anknytning till min bakgrund...
 
Plans for June: Tackla ogräset... my god vilket jobb! Sen MÅSTE tomaterna i jorden & så ska jag plantera bönor samt gurka & om vi bara kan få igång vår jordfräs så kan det hända att jag blir vild & galen & köper på mig 100 jordgubbsplantor...

Mothers Day and Garden Update...

Två uppsatser kvar, sen är jag klar för den här terminen. Pust, känner att jag verkligen kämpar just nu. Allra bästa Jo kommer nämligen på spontanbesök från Sverige på lördag (!!!) så jag försöker jobba undan så mycket som det bara går. Men nu är mina uppsatser kanske inte det mest spännande att läsa om här, så vi tar en titt på hur det står till i trädgården istället! Vi firade morsdag här i helgen & jag fick en massa nya plantor. Har skrattat så mycket åt det faktum att Paul överraskade med en HEL HÄCK med rosor istället för en bukett! Det kommer ju att bli fint när löven & blommorna slår ut, men just nu ser det ju mest ut som en liten mardrömshäck straight from Cinderella!
Ska alltså bli häck på båda sidor av mittgången & så ska vi antingen köpa eller bygga en port i mitten så att vår "formal garden" blir ännu mer som ett rum i trädgården. Sen fick jag också tre nya lingonplantor. Nu när jag har totalt fyra, så hoppas, hoppas, hoppas på att vi ska få åtminstone en handfull lingon i höst!
Men det här hänger ju i princip helt & hållet på om vi kan hålla ekorrarna borta. Ursäkta språket, men i år har det varit något så överjävligt röviga att jag håller på att bli knäpp. Planterade säkert 50 tulpanlökar i höstas & hur många slog ut? Fyra. Resten bet de små rövarna av. Inte för att äta dem heller utan bara på rent djävulskap. Så nu har jag en hel massa klumpar med gröna tulpanblad & ett litet bestånd av påskliljor som de måste ha missat till förmån för grannens tulpaner.
Men on a positive note, titta - båda mina kiwis överlevde vintern (vilket jag tyvärr inte kan säga om allt i min trädgård, det var inte en lätt vinter det här året)! Men tillbaka till ekorrarna, allt som jag sår i våra pallkragar måste täckas i annat fall är ALLT söndergrävt på nolltid. Ser ju så där roligt ut, men tack & lov kan jag i alla fall rulla upp snöstaketen när plantorna blir nog stora att de täcker jorden. 
Lök & sallad på G! På tal om lök, vi kör på vitlök i år också - klarade oss uteslutande på vår egen skörd fram till januari & det är inte så illa pinkat för något som kräver i princip noll jobb efter att man planterat klyftorna. 
Den här bädden råkade dock hönsen gå loss på så mina prydliga & ursprungligen spikraka rader är numera... ja men det ser väl mest ut som om jag planterat vitlöken på fyllan! What else, jo men jag har äntligen planterat hela väggen mot huset!
Vinbär, hallon, smultron &... Någon som kan gissa vad det här är?
Horse radish = pepparrot! Har två plantor & de har växt något helt vansinnigt mycket på typ ingen tid alls så jag är lite orolig för att de ska ta över helt. Jag menar, hur mycket pepparrot kan man använda? I vilket fall, tydligen ska man inte skörda något första året så jag får vänta till nästa höst & se hur det ser ut då. Kanske att vi får starta en liten pepparrot side business! En annan planta som inte går att skörda första året...
Sparris! Har tre nya plantor & tydligen tar det lika många år innan man kan börja skörda dem. Känns ju lite sjukt att de bara kommer att stå där till 2021... men jag känner att den sparrispaj vi kommer att laga då, men våra egna ägg i smeten, bara MÅSTE vara det godaste jag någonsin kommer att äta! Rabarber i förgrunden förresten - är rabarberbesatt & försöker hela tiden hitta nya ställer som jag kan påta ner en planta eller två...
Sist ut på min garden update... farmors minnesträd som slog ut i blom på morsdag. Kändes som en liten present från henne & jag grät när jag såg blommorna. Men ni vet, det kändes inte som de där jättetunga tårarna längre. Saknar henne varje dag, men nu kan jag sitta vid trädet & tänka på allt fint utan att bli jätteledsen över allt hon inte får vara med om. Det är ett väldigt stort steg fram om man jämför med hur det kändes förra våren när vi planterade trädet. 

Vårt lönnsiraps projekt 2018...

Som ni kanske minns så tappade vi sav från våra egna träd förra våren & fick på så sätt ihop typ 3dl sirap. Jag var jättenöjd & har uteslutande använt den här sirapen för speciella dagar (födelsedagsvåfflor till Paul etc), men det har visat sig att Paul inte alls tyckte att det var nog med sirap. Under det gågna året har han alltså stillsamt samlat på sig en hel massa lönnsirapsattiraljer (typ en refractometer för att mäta sockerhalten i saven!) & tålmodigt väntat på att saven ska stiga igen. Jag hade väl tänkt att vi skulle tappa sav det här året med, men inte kanske i den utsträckning vi gör nu. Paul har nämligen också kört charmoffensiv på gatan, så i nuläget tappar vi sav från grannars träd också & har hela nio "tapps" ute. 
Jag menar... han har till & med satt hinkar på våra boulevard-träd! I ärlighetens namn känner jag lite skämskudde här, men han är så HIMLA lycklig att jag bara "OK, you do your thing". Sen har han också läst på hur man ska placera hålen - över en rot på sydsidan - så det gör att alla träd producerar hur mycket sav som helst bara temperaturen ligger på ett par plus. 
En bra dag samlar jag in ungefär tre fyllda hinkar, det är 6 gallons eller motsvarande cirka 20 liter. Eftersom sockerhalten på saven i rå form ligger rätt lågt, mellan 2.5 bit till 5 bit & vi måste upp mot 65 bit innan det blir färdig sirap kan ni ju föreställa er hur mycket kokandes det görs här hemma. Först kokade vi allt inne i köket, men det genererade så mycket ånga att min hönskalender på väggen krullade sig (& väggarna DRÖP!) så nu kokar vi ner det ute på vår BBQ & så kör vi bara det sista finliret inne på spisen. Igårkväll efter att Tor lagt sig kunde vi slutligen hälla upp årets första renkokta batch sirap - total lycka!
Så himla härligt att vår lilla trädgård (ehum, & gata) kan producera mer än 1l liter färdig (motsvarande cirka 40 liter sav) sirap & fem ägg på en vanlig sketen grå måndag i mars! Nu är målet att vi ska koka minst åtta liter sirap innan säsongen är slut. Det är nämligen ungefär hur mycket sirap vi behöver för ett år (låter mycket, men jag bakar nästan uteslutande med sirap istället för socker så det går åt rätt mycket) & det hade varit så häftigt om vi kunnat producera allt det själva. Fast det är inte utan att det känns lite daunting att tänka på att 8 liter motsvarar mer än 300 liter sav... 

Growing Physalis!

Det här med att bo någonstans där det är varmt på sommaren under en längre tid (jämfört med norrland då) - älskart! För hur himla häftigt är det inte att vi kan odla physalis i vår trädgård?! Har två stora plantor (samt två små som spritt sig) som precis har börjat producera mogna frukter!
Physalis, eller ground cherries som de kallas här, är släkt med tomatplantan så själva bladen ser rätt liknande ut. Blommorna är dock rätt små & oansenliga i jämnförelse... Man får faktiskt anstränga sig lite för att hitta dem!
Tydligen finns det en hel massa olika physalis att odla & den variant vi har är tex inte fullt lika söt som den physalis vi är vana att köpa på ICA. Fast sen tror jag att ICA-varianten vanligtvis kommer från Mexico, där de ju har något mer soltimmar än vad vi har här i Kanada så det är väl inte helt orimligt att tänka att sötman är lite relaterat till det också!

Kunde inte hålla mig...

Farmor brukade alltid brottas med att hon var lite för ivrig för sitt potatisland. Hon var liksom bara tvunget dit & påta i ett litet hörn för att se om det växte som det skulle. Verkar som om jag har ärvt det anlaget. Fick ett ryck idag som jag helt enkelt inte kunde motstå & sprang ut & rotade runt lite i ett hörn på vår potatisbädd & TADA!
Så nu blir det blomkåls, ost & potatissoppa med tryffelsalt till middag! Eftersom det här året kommer att bli någon form av mellanår när det kommer till trädgården (vi hade inte riktigt energin att plantera/jobba på den ordentligt i våras) så känns varje litet skördat bär som en vinst i sig. 144 gram potatis kanske inte låter så där värst mycket att hurra för, men för mig - just 2017 - känns det rätt stort!

Garden Tour...

Jag tog ju en Garden Design kurs i våras & alla elever blev då inbjudna till vår lärares open garden för att få se lite av hans design principer in action. Så idag åkte vi dit hela familjen - Tor drog ner medelåldern något grymt, men hade ändå väldigt roligt. Bara det att han såg grodyngel för första gången, stort!
& på tal om stort... Det här var inga vanliga grodyngel ytan bullfrog grodyngel, det är svårt att se på bilden eftersom jag inte kunde få dit en skala - men de var närmare 10 cm långa. Riktiga monsteryngel! Tydligen tillbringar de två år i yngelstadiet, de hinner helt enkelt inte växa klart första sommaren. Såg inga vuxna exemplar, dock en massa små söta gröna grodor som Tor ville klappa.
Jäklar också... vi skulle kanske försöka pressa in en damm i trädgården i alla fall... Det är ju så fint & Tor hade verkligen älskat det. Sen vill jag köpa mer plantor som växer i täta mattor. Tydligen otroligt klappvänligt om man är två år gammal!
Haha - ni ser ju crowden i bakgrunden, inga spring chicks direkt! Det som var så himla sött dock var att alla pensionärer i princip omgående började leta stenar åt Tor när han hittade en stor damm (alla former av vattendrag måste fyllas upp med sten enligt Tor). Lite osäker på om de bara gjorde det för att vara hjälpsamma eller om de helt enkelt levde ut lite av sina inre barn via honom! Inspirationsmässigt då? Tja, jag vill ju som sagt ha en damm men sen vill jag även plantera mer klematis. Så himla maffigt & vackert!
Sen gillade jag de här stentrågen med succulenter:
Dock lite osäker på om det är värt investeringen i tid. I regel klarar jag av att hålla det jag planterat vid liv, men allt som jag knölar ner i krukor är lite mer risky business. Hur mycket jag än försöker är jag inte så där jättebra på att komma ihåg att vattna... & ja, jag vet att det är en av fördelarna med succulenter, att de inte behöver så där jättemycket vätska. Men då känner jag genast att vintern hade varit ett problem. Känns som om det hade blivit HEMSKT kallt för rötterna att ta sig igenom en hel vinter i en liten stenbytta. Jaja... något att komma ihåg längre fram när Tor är lite mer självgående & jag får lite mer tid över för att experimentera i trädgården!

A little garden update...

Det har varit en så otroligt kall vår här i Ontario, så fastän det är juni känns det inte alls som om sommaren kommit igång på riktigt. Det är liksom mer stickad tröja än shorts väder. Det här gör att trädgården inte heller tagit fart, men jag har så smått börjat i alla fall. Igår planterade jag bland annat basen på farmors minnesträd (vi var tvugna att plantera det innan minnes-stunden, så jag har nya planer för vad vi ska göra då). 
Ville att det skulle vara både vackert, användbart & väldoftande - så valet föll på rosa lavendel & timjan. Nu kommer väl säkert timjan att ta över hela lådan innan sommaren är slut, men jag hoppas att lavendern är nog stor för att kunna hålla sig undan från att bli helt överkörd... We shall see. I bakgrunden kan ni, förrutom min vitlöksbädd (som mirakulöst överlevde hönsattacken!), förresten se mitt lilla potatisland... 
Har sått rädisor & spenat mellan fårorna som jag hoppas kunna skörda innan potatisplantorna blir för stora så att de hamnar i skugga. Förövrigt var tanken att alla plantor skulle vara i raka fåror... Alltså, fail på den. Ser mest ut som om jag varit full & glad när jag knölade ner potatisarna!

Två fiaskon...

Två trädgårdsfiaskon idag - det ena lite roligare än det andra. Men vi börjar med det som inte var fullt lika kul. Tor vaknade strax innan sju (tidigt för honom, så jag var trött som synden) & det första jag ser när jag tittar ut genom fönstret i hallen är mitt vitlöksland - ÖDELAGT. Hönsen hade lyckats smita ut från sin nya inhängad & sen var det ju fort gjort att gräva upp hela vitlöksbädden. Fifan så deppigt. 30+ vitlöksplantor troligtvis totalt förstörda. Har försökt gräva ner dem så gott det går igen & har vattnat på, så förhoppningsvis överlever i alla fall något. Men den fina frodiga vitlöksbädd vi hade igår är ju helt klart ett minne blott...
Vitlöken i all ära, det värsta var ändå att det kändes som ett sånt SVEK från hönsen. De har varit ett av mina få glädjeämnen det här skitåret, så det här var helt klart ett hugg i ryggen - liksom hönsversionen av "Et tu, Brutus?"! Um, andas i papp-påse över den... Vidare då, jo i höstas fick jag en kartong Canada 150 tulpaner från Pauls mamma. Kanada firar nämligen sitt 150-årsjubileum som nation det här året & som ett led i festligheterna fick en holländsk tulpanbonde i uppdrag att ta fram en Kanada-tulpan. Så här var tanken att de skulle se ut... Bara att Herr Holländs Tulpanbonde har shottat lite för många öl, för många många tulpaner har slagit ut i helt fel färger. Har väntat otåligt på våra tulpaner & det är ju bara att konstatera att det inte blev helt rätt där heller...
Det är ju inte så att den är ful, men speciellt kanadensisk är den väl inte direkt. Möjligtvis med undantaget att man kan se ut så i skinnet efter en lång & kall kanadensisk vinter... I vilket fall, det här trädgårdsfiaskot blir jag ändå lite fnissig över. Bara tanken på att Ottawa har planterat 150.000 kanadatulpaner inför festligheterna & så kan det hända att det enda det resulterar i är ett hav av orange. Liiite roligt ändå!

Rain check & garden prep...

Imorgon hade vi ju planerat farmors minnesstund, men i torsdags var det bara att inse att det var bäst att ställa in. Det har nämligen regnat så mycket den här våren att vattnet i Lake Ontario står högre än vad det gjort på 50 år & lägg sedan på de 70mm regn som ska komma nu i natt & imorgon & det är upplagt för totalt kaos. De senaste dagarna har man tex febrilt fyllt sandsäckar i försök att rädda hus ute på Toronto Island från att översvämmas - men de måste kanske ändå evakuera. Dessutom kommer många av de stora vägarna troligtvis att tvingas stänga, så det kändes helt enkelt inte OK att be folk köra hela vägen från Toronto när vad som beskrivs som "the perfect storm" är på gång. Dessutom, hur härligt att stå ute i vattendränkt trädgård, i 4C, för trädplantering & ballonsläpp när regnet vräker ner... Um, & så ska det blir SNÖ imorgon eftermiddag så bönderna som vi beställt efter vårt plommonträd ifrån har avrått oss från att plantera det just den här helgen.
 
Jag ska inte ljuga, det kändes jättejobbigt att ställa in - men nu försöker jag fokusera på den positiva aspekten av det hela. Ingen kommer att behöva vara ute på vägarna under farliga förhållanden, plommonträdet kommer inte skadas av snön & så får vi mer tid att preppa trädgården (tänker att vi kanske lägger minnesstunden under fruntimmersveckan istället eftersom farmors mellannamn var Margareta). I ett ryck av "Om det nu är så här måste jag göra det bästa av saken" var jag ute & pysslade i två timmar nu under eftermiddagen. 
Det var kanske inte supermysigt att jobba där ute i regnet, men det var tillfredställande att få arbeta av mig lite. Fick bland annat klart den här omöjliga biten (known as the Canadian Garden pga att jag bara planterar vita & röda blommor här) av vår "front garden". Eftersom lönnen är så tät har allt här växt uselt & det har mest varit ett ödeland av taskiga små grästovor & små ledsna uråldriga tulpaner. Men jag petade ner ett helt gäng tulpaner förra hösten så nu ser det bättre ut på den fronten (även om mer ska ner till hösten) & förra veckan grävde jag ut allt fult gräs & jordförbättrade med gödsel från hönsen. Sen har jag planterat en massa saker som jag hoppas ska klara sig i skuggan från lönnen. Hostor, bergenia & löjnantshärtan & till & med en liten en längst där framme i bild. Alla som känner mig väl vet att det här är ett stort steg, avskyr i regel allt med barr. Happ, vidare då - håller på & fixar med min boulevard garden!
Ser ju lite spartanskt ut nu kanske, men jag hoppas på att det ska ha fyllt ut rejält fram till juli så att det ser mer täckande ut då. Hade varit så fint om det kunnat blomma lagom till minnesstunden! & så funderar jag på att explandera den här biten upp mot trappen också. Vill att det ska vara riktigt välkomnande - massa lavender & andra blommor som gör luften nästan tung. Men så måste jag jobba på att arbeta in lite evergreens & då känns det som om rabatten är för tunn. Är dock inte helt hundra på om det är realistiskt att vidga allt med en meter... 
Anyway, här ska alla blommor vara vita, rosa, lila eller blå är tanken, så imorgon ska jag gräva ut de där liljorna precis vid trappen. Orange & gult känns inte så kul - så de ska få flytta in i "hönsträdgården. Funderar på om jag ska knöla in en stor ros vid trappen eller satsa på en hortensia. Hortensior var ju farmors favoritblomma, men jag är så rädd att jag ska ta död på den så en ros känns som ett säkrare kort. Jaja, det är för kallt att bestämma något just nu - så jag har lite tid på mig att fundera vidare på min garden plan!

Home made syrup!

Till något betydligt roligare än de senaste blogginläggen... TADA! Egen sirap!
Hade vi haft lite ordning & reda på oss hade vi mätt upp mängden sav vi fick från våra tre träd, men jag tippar på att vi fick en 15 liter så att koka ner det hela var rätt tidskrävande. Jag använde dock en vid kastull så det hjälpte att korta ner tiden lite i alla fall. Rätt snabbt kunde man också se att den nedkokade saven var mörkare än saven vi spädde ut med, men vi var lite osäkra på hur länge vi egentligen skulle fortsätta koka. Håller man på med det här på lite större skala har man nämligen ett mätinstrument som visar hur hög sockerhalt sirapen har & så slutar man när man kommit upp i 66 brix. Hade Paul fått bestämma helt själv hade han älgat iväg & köpt en själv men eftersom jag inte tycker att man behöver ha varje mätinstrument som någonsin uppfunnits körde vi på magkänsla.
Nu är det här ju inte ren lönnsirap utan en mix av lönn & walnöt, men om vi jämnför med Ontarios officiella lönnsirapsguide (jo men självklart finns en sån - kom ihåg att Kanada har en nationell lönnsirapsreserv) så känns det som om vi lyckades rätt bra med tanke på att vi alltid köper våran sirap Very Dark! Nu är bara frågan vad vi ska göra med dessa dyra droppar... blev ju liksom inga jättemängder så det känns inte aktuellt att låta Paul spendera hälften på en våffel-lunch (han är den enda i familjen som äter våfflor med sirap)...

Uppdatering på sirapsfronten...

Jag måste ju uppdatera på lönnsirapsfronten! Första dagarna höll sig temperaturen envist under nollan & inget hände - jag höll på att dö av otålighet. Sprang fram & tillbaka till hinkarna som en OCDig 5-åring på julafton & så blev det äääntligen lite varmt i luften...
& det var ju inte så att det RANN sav ur träden, men ändå ett stadigt droppande. Åh så till mig jag blev!
Hitintills har vi tappat 1.5l var från valnöten & lönnen. Vilket kanske låter mycket, men då ska det kokas ner rätt rejält. För 1 liter sirap behövs nämligen 40 liter sav... så jag inser ju att vi inte kommer att komma upp i någon jätteproduktion, men det spelar inte så stor roll. Om vi bara kan få en liten burk hemmagjord sirap är jag nöjd! Nu ska det bli kallt igen i ett par dagar, men jag hoppas på ett första "nerkok" till nästa helg...

Tapping sap...

Det var ju min namnsdag (Ida-Maria) i tisdags så Paul överraskade med... tja, inte blommor direkt men i alla fall något växtrelaterat. Tre hinkar med tillhörande utrustning för att tappa sav så att vi kan koka vår egen lönnsirap. Men hur kanadensiskt?! Nu har vi alla varit sjuka i dagarna tre, men idag var vi nog pigga för att orka ut en liten vända i trädgården så att vi kunde få upp hinkarna. Tydligen ska man handborra hålen i träden för att göra processen så skonsam för träden som möjligt, men vi körde på en vanlig elektrisk borr för att 1) vi har den & det kändes lite onödigt att lägga 400 på en borr vi använder en gång per år... 2) jag ändå tycker så illa om alla träden vi "tapped" att det kändes rätt skönt att sätta elborren i dem!
Först ut var vår Black Walnut & nu kanske ni bara - men hallå, det är ju ingen lönn! Nej, men jag råkar prenumerera på en liten homestead tidning där de listat alla de träd man kan få sirap ifrån & tydligen ska black walnut sirap smaka som kola & det måste ju provas! Vill någon där hemma testa så ska tydligen björk ge en sirap som är utmärkt för att glasera fisk... Anyway, vi borrade ett cirka 5 cm djupt hål i lätt vinkel & bankade sedan fast... jaaa, vad hade något sånt här kallats på svenska, savtappen?
Kroka fast hink & lock & så är det bara att vänta på att saven rinner till!
Har även satt en hink var på våra två norska lönnar, så vi får se hur den sirapen blir. Hade ju varit perfekt om vi hade haft en tomt full med sockerlönnar, men man tager vad man haver!

Trädgårdsbokslut för 2016...

Ute faller det för första gången riktig tjock snö som lägger sig, så det känns som att det är dags att lägga trädgårdsåret 2016 till handlingarna med ett litet bokslut. Trumvirvel... totalt har vi skördat 64.5kg grönsaker det här året - inte illa för att vara vårt första år med nya pallkragar! Vi har plockat mer än 30 kilo pumpor, nästan 18kg tomater & snudd på tre kilo blomkål...
Samt en massa kryddor, gurka, rädisor, mangold, bönor & massa annat. Så - vad är planen för 2017? Dels hoppas jag på lite mer bär. Vi har planterat fyra blåbärsbuskar, två lingonplantor, massa smultron & hallon samt fyra vinbärsbuskar & ett körsbärsträd så jag tycker att vi borde få lite bättre resultat än vad vi fick det här året. Femton gram bär kändes nämligen lite magert. Sen ska vi lägga till ytterligare fem pallkragar & förhoppningsvis även plantera: ett persikoträd (vackraste blommorna på jorden), minst ett äppelträd, mer vinbär, kiwi & vildvin. Um, & så ska jag plantera en sjuhelsikes massa kål - både blomkål & grönkål står på listan. Inte för att blomkålen gav någon jätteutdelning eller för att jag gillar grönkål (äter hellre karton, fy farao vad trist) men för att hönsen ÄLSKAR det. Nu när det är snö ute & inget grönt växer i trädgården hade det varit perfekt med en massa kål att plocka som ett litet treat för att muntra upp tjejerna. Så här långt verkar de nämligen tycka att vintern suger rätt rejält...

Planting garlic...

Så fort Tor somnat efter lunchen (som han faktiskt åt, halleluja!) pep jag ut med det här gänget...
En massa olika sorters vitlök som jag fått av vår vitlöksodlande granne Matt (han är på riktigt en vitlöksbonde). Matt tyckte att jag skulle plantera ungefär 150 vitlöksklyftor vilket kändes... men lite i överkant. Räkar man med att varje klyfta ger fem nya klyftor så blir det ju 750 klyftor att tugga sig igenom. Vi är inga storkonsumenter av vitlök, så jag känner att en 30 klyftor får räcka det här året. Vi får väl se, jag kanske ångrar mig nästa sommar men då är det ju bara att odla mer till nästa år! I vilket fall, knölade ner alla klyftor, täckte med jord & ett täcke löv & toppade det hela med halm från hönsens inhägnad (rikt på gödsel med andra ord) & vattnade slutligen ner det hela med ett par kannor regnvatten.
Känner att jag med detta gett vilöken ungefär bästa möjliga start - förrutom att jag kanske är något sent ute med själva planterandet... Jaja, vi får helt enkelt se i juli hur det går! Känns himla härligt att faktiskt redan ha påbörjat trädgårdssäsongen 2017. Nu måste jag bara googla vad jag kan plantera ihop med vitlöken...

The last pumpkins of 2016...

I torsdags fick vi första snön här i Guelph (bara lite, det la sig inte) så det började kännas som hög tid att göra klar trädgården för vintern. Jag började med att ta in våra sista pumpor. Har inte vägt in dem än, men imorgon ska jag köra ett par vändor i ugnen & sen ska vi ha pumpa puré till nästa år!
Sen rensade jag ut alla döda tomater & chiliplantor - så nu har vi bara kvar lite mangold, salad & kryddor. Det känns lite sorgligt att vara hänvisad till en vinter av affärsgrönsaker, så till veckan hoppas jag kunna plantera en massa vitlöksklyftor så att jag får känna att åtminstone något gror där ute!

Tidigare inlägg
RSS 2.0