The Canadian way...

Flyttgubbedag idag - så vi startade morgonen med att Paul åkte ut till vårt förråd för att samordna den insatsen medan jag roade mig att tömma frysen på övervåningen så att de skulle kunna bära ner den till köket. När Paul & kompani väl dök upp i huset retirerade jag dock till vårt sovrum eftersom det inte direkt kändes som om jag kunde bidra med bärhjälp. Sovrummet vätter dock åt vardagsrummet, så jag kunde ligga & övervaka hela inflyttningsprocessen & flyttgubbarna. Den ena flyttgubben, som var ansvarig för hela operationen, var en rätt ordinär flyttgubbe, men den andre var lite... ska vi säga "egen". Under den timme de var här var han för det första helt himlastormande glad hela tiden & så underhöll han oss med små vissel-serenader samt lite random sångprestationer. Jag tror aldrig att jag sett en människa vara så glad på jobbet i hela mitt liv. Jag menar, för mig hade det varit lite av en personlig mardröm att sättas på att kånka en jättefrys nedför en väldigt smal, brant, trapp - men Tom verkade tycka att det var livet på en pinne! Så var de klara & skulle åka & det hela fick sin förklaring... när jag skulle säga hejdå insåg jag nämligen att det luktade rätt mycket skunk om Tom. Vår flyttgubbe var med andra ord hög & glad på marijana. Alltså, efter 7 år här i Kanada har jag ju lärt mig att de röker på rätt glatt här - men det var första gången jag haft någon i mitt hem som varit påtänd... När dörren stängdes bakom dem vände jag mig mot Paul med gigantiska ögon & bara "Did he ACTUALLY smell like skunk?!" & när Paul mumlade fram ett "Joo... kanske lite" fick jag ett totalt skrattsammanbrott. Speciellt som de ville ha betalt kontant (dvs inte betala skatt) - så hela den här morgonen kändes ungefär SÅ osvensk som den någonsin kunde bli!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0