Att ta ut glädjen i förskott...
Suck, igår när Rob kom hem efter att ha varit & klättrat kom han in på mitt rum & frågade hur det hade gått med checken. Moi började glatt bubbla på om hur underbart det var med vårt anslag & hur mkt kul vi skulle kunna hitta på innan jag insåg att något inte riktigt stämde. För medan jag fick $3000 så fick Rob $200... Isch, så dåligt jag mådde när det gick upp för mig. Det som är så hemskt är att det inte heller är något som har gått fel, Rob har kollat upp det hela & båda våra checkar stämmer... Så nu känns det helt awful. Eftersom Rob inte har fått någon lön denna månad så lever han verkligen på gränsen, & så händer detta... Hade jag kunnat så hade jag gett honom en del av mitt anslag, men jag vet att han skulle vägra. Bloody envisa skotte. Ska dock försöka muntra upp honom lite ikväll genom att de facto laga middag åt honom. Indiskt är planen + HORRIBLE kanadensiskt vin i massor (den enda affären åt mitt hall som säljer alkohol saluför enbart inhemskt skitvin).
Troja - HM
Jeans - Monki
Orhängen - Pilgrim
Kommentarer
Postat av: Maja
Det är svårt att bedöma sådär från bara bilder förstås, mycket kan ju hänga på kroppsspråk o allt sånt. Men det är klar att liiiite kanske. :)
Jag tycker det är jäkligt vuxet att lämna allt och alla och klara sig så långt borta.
Postat av: Ida
Tack. Vissa dagar kanns det bara som ett stort aventyr, andra dagar sa hade man gett vad som helst for att vara hemma & bli ompysslad... Du vet, att nagon finns dar & talar om for en att allt kommer att ordna sig! Fast hade man alltid haft det sa hade det nog varit latt att stagnera, lite motgangar ar nog nodvandigt for att man ska formas & na sin fulla potential...
Trackback
